Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen
här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant
debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång
Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!
Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.
För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare
här.
En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer,
som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.
Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan
Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp:
Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra
matkarta för Uppland och på sidan
Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem.
Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns
smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken
mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.
Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.
Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.
Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken
Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken
Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.
Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!
Vintersallad 
