Visar inlägg med etikett frukt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett frukt. Visa alla inlägg

torsdag 26 juni 2014

Rabarber-lemonad

Denna enkla rabarberlemonad gjorde vi förra veckan när det började komma upp mycket rabarber på kolonilotten och vi behövde fixa något att ge som tack-present till pedagogerna på förskolan inför sommaravslutningen. Freja kunde hjälpa till att skala rabarbern och följde sedan intresserat koket och hur vi hällde upp på flaskor och skrev etiketter. Hon var jättestolt när hon skulle överlämna presenterna!

Det som är bra med lemonaden är att den är lite sötsyrlig utan att innehålla lika mycket socker som saft. Den håller dock inte så länge så inom ca 2-3 veckor är det bra att göra åt den.

För mer rabarberinspiration, se även tidigare inlägg med recept på rabarberkräm och rabarbersaft.

Rabarberlemonad
4 st halvlitersflaskor/burkar (som blir totalt 6 liter lemonad)

1,5 kg rabarber (skalad)
1 nypa äkta vaniljpulver (eller 1 vaniljstång)
2 citroner (pressad saft)
ca 4 dl råsocker
2 liter vatten

Skala rabarbern och hacka i mindre bitar. Koka upp bitarna i en stor kastrull med 2 liter vatten. Tillsätt pressad saft av 2 citroner, råsocker och vaniljpulver medan det kokar upp. Låt koka drygt 10 minuter tills rabarbern är sönderkokt. Sila bort rabarbern och häll upp i glasflaskor eller glasburkar med lock.

Vid servering ska lemonaden spädas med 1 del lemonad till 2 delar vatten. Skriv gärna det på etiketten!

lördag 10 maj 2014

World Fair Trade Day

Till och med på Pressbyrån kan man nu hitta Fair
Trade-märkta cashewnötter som snacks,och de
är inte dyrare än icke-märkta nötter!
Idag den 10:e maj är det World Fair Trade Day, och kampanjen fokuserar i år på att få arbetsplatser att ha Fair Trade (Rättvisemärkta) produkter i fikarummet. Det är en viktig kampanj, dels eftersom man ofta konsumerar produkter (exv. kaffe, the, socker, choklad, bananer) på fikarasten som odlas på plantager i fattiga länder där det ofta är svåra arbetsförhållanden som är och dels eftersom en förändring på en arbetsplats påverkar många personers konsumtion och får en stor effekt.

På Floras institution på SLU har vi redan ekologiskt och Fair-Trade märkt kaffe, te och bananer, vilket känns jättebra. Det bästa vore förstås om offentlig upphandling kunde rikta in sig på att köpa ekologiskt och Fair Trade på dessa produkter i större skala. Då skulle vi verkligen kunna göra stor skillnad!

Märkningar av olika slag kan vara svåra att få koll på och vissa är mycket bättre än andra. Coop har en bra Märkesguide som även går att ladda ner som app, som är bra att ha i djungeln. Visst finns det mycket som inte är perfekt med "märkta" odlingar också, dock är det oftast väsentligt bättre än på icke-märkta och om inte annat visar man vad man prioriterar som konsument.

Flora har mött många fattiga människor under sina forskningsresor i södra/östra Afrika och sett flera olika sorters projekt som syftar till att förbättra deras situation. Många av dessa projekt är ganska misslyckade, tyvärr, hur bra de än låter. Samtidigt, vid de tillfällen som hon sett fattiga få jobb på teplantager inom skogsbruk mm. så har det inte varit några imponerande löner de fått tillgång till. I Malawi betalade teplantagerna sina arbetare 20 kr för två veckors jobb i 2007 när vi var där. Detta var så uselt betalt att folk till och med betalade sina grannar mer då de behövde lite extra hjälp med arbete på sina jordbruksfält! Ändå tog vissa dessa jobb eftersom de kanske inte hade fält att odla på och inga andra möjligheter stod till buds. Ofta var man tvungen att muta någon för att få jobbet överhuvudtaget, och plantagerna satte i system att avskeda folk innan de skulle behöva betala in till deras pension. Så att betala lite mer för sitt kaffe så att arbetarna kan få en schysst lön och lite schysstare villkor är troligtvis ett mycket bättre sätt att göra något för världen än att ge pengar till olika projekt som ska ge mikrokrediter, plantera skog eller vad det nu kan vara.

Ja, så kan det se ut för de som jobbar på plantagerna som odlar våra varma lyxdrycker. För kaffe, te och choklad som ses som vardagsmat för oss i den rika världen idag, var faktiskt för inte så länge sedan även här, och är fortfarande i andra delar av världen en lyxvara. Tänk om vi kunde tänka oss att betala någon krona extra för vår kopp kaffe, och kanske dricka någon kopp mindre om dagen istället. Då kanske det skulle kännas lite lyxigare på något sätt?

Intresserad av vilka produkter som finns att köpa rättvisemärkta, antingen på nätet eller i din lokala butik? Börja med att se efter här.

måndag 23 december 2013

Mormors fruktkaka med konjak och nötter

Den fina fruktkakan är mustig och en riktig favorit.  
Denna supergoda saftiga fruktkaka som mormor gör har länge varit ett givet inslag i julfirandet.  Den ska thelst påbörjas flera dagar innan jul eftersom den torkade frukten med fördel ska ligga och dra i sprit i några dagar och sedan stå och mogna, gärna ordentligt inslagen i folie. Det som är suveränt med kakan är att den bara blir godare och godare ju längre julhelgen lider, istället för att bli torrare som andra kakor. En klassisk Christmas fruitcake! I England ger man ofta bort fruktkakor i gåbortspresent kring jul - kanske något man själv kan testa här hemma. Den fungerar också utmärkt att ta med på vinterns utflykter, kanongott till kaffet eller den varma chokladen i termos eftersom den är saftig utan att behöva värmas.

OBS! Blötlägg gärna alla torkade frukter i rom eller konjak några dagar i förväg.

Fruktkaka med konjak och nötter
Fruktkakan är proppad med frukt och nötter.  


250 g rumsvarmt smör
2,5 dl råsocker
1/4 tsk salt
4 ägg
4,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
20 torkade aprikoser
10 torkade urkärnade katrinplommon
2 dl russin
1 dl mandel (eller 1/2 dl mandel och 1/2 dl valnötter)
1 dl hasselnötter
3 msk konjak eller rom

Blötlägg den torkade frukten i alkohol, helst några dagar innan man bakar. Ta fram smöret i god tid innan baket. Mät upp mjöl och bakpulver i en bunke. Ta upp den blötlagda frukten och klipp ner den i mjölbunken. Tillsätt hackade nötter. Blanda runt så att frukten blir inmjölad, då sjunker den inte till botten i kakan.

Rör i en annan bunke smöret mjukt tillsammans med salt och socker. Tillsätt ett ägg i taget och vispa kraftigt. Häll ner konjaken som blivit kvar efter att man tagit upp den torkade frukten i äggsmeten, blanda runt försiktigt. Blanda till sist ner all mjölblandning i äggsmeten och rör om tills det är en tjock smet. Smörj och bröa en 2-litersform och häll ner smeten.

Grädda på 150 grader varmluft ganska långt ner i ugnen i 1,5 timmar (1,25 timmar om det är en rund sockerkaksform med hål i mitten). Ser den ut att bli för mörkt gräddad kan man täcka med folie mot slutet. Stjälp upp den färdiga kakan och låt den kallna under formen. Slå in den kalla kakan i folie och låt den gärna ligga och mogna i en eller ett par dagar. Efter att den mognat färdigt kan man också frysa den, gärna i skivor.

fredag 22 november 2013

Äppeldjem

Detta recept på äppeldjem med citronskal, kanelstång, och nejlika har Floras mamma fått från en väninna, och det blir kanongott. Alla ni som har fallfrukt, eller som kan få tillgång till äpple från någon som har lite för mycket, passa på att koka en sats, det är hur gott som helst i gröt, yoghurt eller på skorpor, mycket mer smakrikt och hållbart än traditionellt äppelmos (och sötare förstås, så ät ändå med måtta). Nyligen fick vi ca 10 kg äpplen och gjorde två stora kastruller med djemen, det är svårt att få för mycket eftersom det också är perfekt som present. 


Äppeldjem

2 kg äpple
1 citron (ekologisk)
2 dl vatten
2 små kanelstänger
4 nejlikor
6 dl fruktsocker

Skala bort skadat skal eller skadade delar på äpplena, övrigt skal kan man lämna, det blir ändå gott och nyttigare. Kärna ur med urkärnare, dela på mitten och hacka i småbitar med en alligator, alternativt grovriv med matberedare eller på rivjärn. Lägg i en rejäl kastrull tillsammans med kanelstång, nejlikor och vatten. 

Tvätta citronen, skala den och skär citronskalet i smala strimlor, lägg ner i kastrullen, pressa även ur saften i kastrullen. Koka upp och koka under lock i 10 minuter. Rör ner sockret och låt koka 15-20 min till. Koka utan lock tills massan blir trögflytande, lägg sedan på lock tills det är färdigt. Smaka av.

torsdag 7 november 2013

Davosgröt: Havre + yoghurt = enkel och nyttig frukost

Birchermüsli, overnight oats eller davosgröt, denna anrättning finns i flera olika versioner och vi har verkligen fastnat för detta sätt att enkelt se till att man får i sig god och nyttig frukost. Frukosten är viktig i vår familj, nästan varje vardag ser vi till att äta frukost tillsammans, men tiden att förbereda frukost brukar förstås vara ganska knapp. Man drar sig därför för att ta fram många olika burkar och paket för att blanda ihop olika frön, bär och andra nyttigheter. Här löser man det genom att förbereda dagen innan och på morgonen går det supersnabbt att duka upp den lyxiga frukosten. Tack, Amy's blogg för tipset!

Enligt boken supermat är både havre och yoghurt superingredienser som har många olika hälsofrämjande egenskaper. Man rekommenderas dessutom att äta linfrön (krossade helst, men här använder vi hela som också är bra för kroppen på andra sätt), nötter och frön varje dag, liksom att ofta äta blåbär. Allt detta har du bockat av på en frukost med davosgröt! Istället för att koka gröten häller man bara över yoghurt och låter det stå i kylen över natten, det blir kanongott. Vi brukar hälla upp det i en enlitersburk som det varit turkisk yoghurt i, men man kan förstås använda en snyggare skål och sedan servera i den, eller en smidig bunke med lock. Vi brukar också hälla frysta blåbär och hallon i en burk eller skål kvällen innan och ställa in i kylen, då tinar de långsamt och är bara att ta fram på morgonen. Om man vill förbereda extra mycket kan man duka fram tallrikar och skedar, samt ställa honung och en burk med kokosflingor på bordet. På morgonen kan det knappast bli enklare - fram med skålen med gröt och skålen med bär ur kylen direkt på frukostbordet, fram med juice och göra kaffe, sätta sig till bords och inta lyxfrukosten!

Davosgröt med blåbär och hallon
ca 4 portioner


3 dl havregryn/ fiberhavregryn
6 dl yoghurt, vi brukar blanda ekologisk mild yoghurt och lättyoghurt
2 krm äkta vaniljpulver, (inte vaniljsocker)
ca 1 krm kanel (tack tipsaren i kommentarerna! Detta kan ersätta vaniljen också.
3 tsk honung
3 tsk hela linfrön
5 tsk pumpakärnor

Tillbehör:
Blåbär och hallon, eller andra frukter/bär 
Kokosflingor eller kokos"chips" dvs kokosflagor
Flytande honung


Gör så här: Rör ihop havregryn, yoghurt, vaniljpulver, honung, linfrön och pumpakärnor (samt andra nötter, frön eller smaksättningar som du föredrar, exempelvis solrosfrön, valnötter, kanel eller något annat gott!) i en skål/burk. Det vi angett är inga absoluta mått, rör ihop så att det blir en ganska löst grötig konsistens. Prova er fram. Täck med plastfolie/lock. Låt stå i kylen och svälla över natten. Nästa morgon är det bara att ta fram, garnera med frukt/bär, servera med extra honung och kokosflingor för den som vill, och njuta av den goda kalla gröten. Mums!

måndag 21 oktober 2013

Glögginkokta päron med nougatgrädde

Glöggkokta päron med nougatgrädde och flagad mandel
En julig och kanongod efterrätt i samband med julmiddagar eller kanske för att göra åt överbliven glögg - glöggkokta päron med nougatmousse. 

Glöggkokta päron med nougatgrädde
4 portioner

2 stora eller 4 mindre päron
några deciliter glögg, gärna vit glögg
2, 5 dl grädde
150 g nougat
Flagad mandel

Skala päronen, halvera och ta bort kärnhuset. Lägg dem i en liten kastrull, häll på glögg så att det täcker päronen. Om ni väljer vit glögg behåller päronen sin gula färg, väljer ni röd glögg blir de rödaktiga, vilket också är fint! Koka upp och låt koka ca 10 minuter, päronen ska bli mjuka men inte överkokta. Kyl ner päronen. Vispa grädden och smält nougaten försiktigt i vattenbad, eller i micron på låg effekt då ni rör om ofta, det bränns lätt!! Låt nougaten svalna ordentligt, blanda sedan ner den i grädden. Ifall nougaten är för varm kan det skära sig, om detta trots allt händer så testa att passera nougatgrädden genom en finmaskig stålsil. Rosta mandelflagorna lätt i torr stekpanna. Såhär långt kan du förbereda rätten och förvara allt i kylskåp tills det är dags för servering.

Vid servering, lägg en eller två päron med hålet i mitten uppåt på en assiett, skär eventuellt av en liten skiva på undersidan av päronet så att det står stadigt på assietten. Skeda över nougatgrädden och garnera med mandelflagor överst, eller varför inte med riven nougat. Njut till efterrätt eller fika med kaffe eller glögg!

Övrigt: glutenfritt (kontrollera nougaten), laktosfritt om ni tar laktosfri grädde, och kan förstås göras på alkoholfri glögg.

söndag 29 september 2013

Banan och kokosplättar med keso

När man varit ute höstrusket och försökt leta svamp utan stor framgång kan man behöva lite extra goda värmande mellanmålsplättar när man kommer hem. Vi hittade detta recept på goda lyxiga mellanmålsplättar i senaste Med Mera-tidningen. Vi testade direkt eftersom Freja för tillfället är jätteförtjust i både kokos och keso och hon tyckte mycket om dem. De passar förstås bra även till en lyxig helgfrukost/brunch eller som efterrätt efter en sopplunch. Vi tänkte att smeten skulle vara för lös med keson i men det visade sig bli mycket fina och frasiga plättar. Det var gott med lönnsirap till eftersom plättarna i sig inte var så söta. Bra recept, tack Coop!

Plättar med banan, keso och kokos
4 mellanmålsportioner

Stapla inte plättarna!
1 dl kokosflingor
1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 krm salt
1 banan
3 ägg
250 g keso
4 msk smör

Servera gärna med lönnsirap och färska/tinade bär och kanske lite mer keso eller glass.

Mosa bananen. Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Vispa äggen och blanda med keso och banan. Vänd ner de torra ingredienserna i smeten. Låt gärna smeten vila i minst 10 min (eller mer om man vill göra i ordningen den tidigare). Stek små plättar i smör tills de är gyllene på båda sidor. De blir fint frasiga. Stapla inte färdiga plättar ovanpå varandra, utan lägg ut dem på ett eller flera större fat. Förbered lönnsirap, bär, dryck etc. till servering och duka. Innan man sätter sig, värm på alla plättar på båda sidor i stekpannan, njut av varma frasiga plättar! 




tisdag 24 september 2013

Miljonprogrammens mat - och 4 kg ekologisk rättvisemärkt choklad

Förra lördagen var det skördefest med fokus på ekologiskt och rättvisemärkt alldeles i närheten av där vi bor, nämligen i Vattentornsparken i Valsta. Vi bor ju i ett villaområde, men Märstas eget miljonprogramsområde Valsta ligger ett stenkast bort, och dess rykte är ungefär lika dåligt som andra invandrartäta förortsområden med höghus. Ryktena tenderar dock vara bra mycket värre än den verkliga brottsstatistiken, och forskning visar att folk som bor i dessa områden oftast trivs och känner sig trygga där de bor. Kenny Jansson har skrivit en avhandling där han intervjuat folk i bland annat Rinkeby, som vittnat om att det finns en samhörighetskänsla mellan grannar och att folk ställer upp och hjälper varandra mer än i vanliga bostadsområden. Svenskar som flyttat ner från Norrland liknar det vid stämningen på landet. Flora känner igen det från sitt arbete i Afrika, där fattiga människor i både kåkstäder och på landsbygden som lever utan statliga skyddsnät förlitar sig på sina sociala nätverk för hjälp när det krisar.


Vi har hursomhelst aldrig känt oss otrygga när vi rört oss i Valsta. Det påminner faktiskt lite om stämningen i Kapstaden, där man har en salig blandning av folk från olika länder och kulturer, och marknaderna i Valsta brukar ståta med alltifrån tomatplantor på våren, som någon tycks ha drivit upp på höghusbalkongen, till olika slags hantverk från Latinamerika blandat med gamla svenska damers broderier och pärldekorationer. En salig blandning, och som extra krydda finns alltid entreprenörer som ställer upp grillbord och grillar olika godsaker för att servera med pitabröd, eller serverar chilenska piroger eller baklava. Korv med bröd och våfflor finns förstås också, något för alla.

Vi åt lunch på piroger och avslutade med våffla (till det facila priset 10 kr / våffla, inte de 40 kr vi varit med om att betala i Sälen efter en ländgskidtur!) och under tiden hittade vi Coops stånd där de gjorde reklam för rättvisemärkt. Till vår glädje sålde de vår favoritchoklad, änglamarks mörka 70%-iga choklad, ekologisk och rättvisemärkt, 2 st för 25 kr, dvs 125 kr per kg. Denna choklad är jättegod att äta bara sådär, Adrian har alltid några kakor liggandes på jobbet och tar två rutor efter lunch, men också perfekt att baka chokladtårta eller göra tryfflar på, eller varför inte ha i hemgjord glass (det blir underbart gott!). Till detta pris är ju chokladen till och med billigare än vanlig bakchoklad av lite bättre kvalitet (och då menar vi inte "block" som inte ens får heta choklad!). Vi köpte 1 kg. Sedan funderade vi lite, tittade på utgångsdatum. De håller 1 år. Hur mycket använder vi på ett år? Vi gick tillbaka och köpte mer. Det slutade med att vi kom hem med 4 kg änglamarkschoklad, och då har vi redan ett antal chokladkakor i skafferiet. :) Lite galet kanske, men vi kommer nog inte ångra oss.

Nästa gång ni vill testa något nytt, letar efter spännande ingredienser, mogen frukt eller nötter av hög kvalité, bege er till närmaste miljonprogram på en en liten utflykt. Ni kommer säkerligen hitta butiker med bra utbud och spännande varor. Stora kedjor kommer undan med att sälja sina kunder småhärskna nötter och omogen frukt för att många svenskar faktiskt inte vet bättre. Svenskar i allmänhet tror ofta att valnötter exempelvis ska smaka lite småkonstigt, när nästan alla valnötter som säljs i butik här faktiskt oftast är härskna. Flora, som ätit fina valnötter från Ungern hela sitt liv, spottar direkt ut en härsken valnöt och tittar förbryllat på när andra fortsätter att äta och mumlar något om att de inte är så förtjusta i valnötter egentligen. Samma sak med mango, som är Adrians stora favoritfrukt. Efter att ha ätit ca 10 mango per dag medan vi bodde i Malawi (det är inte en överdrift, dock är de vanligtvis lite mindre där) har Adrian fått en väl utvecklad känsla för hor en god solmogen mango ska smaka. Tyvärr är det nästan omöjligt att få tag på här i Sverige, undantaget är på torghandel eller i vissa butiker drivna av just invandrare, där man kan få tag på sensationellt god pakistansk mango under sommarsäsongen. Vi menar alltså att invandrare generellt vet bättre än svenskar hur frukt och nötter ska smaka - de söker sig till butikerna som saluför mat som de är vana vid från sina länder, och de tolererar inte dålig kvalitet i samma utsträckning, för att generalisera lite. De ställer kanske krav på sina butiker, det är ofta lättare att göra i mindre butiker eftersom man inte tvingas prata med en dussinanställd i en anonym storhandel, utan kan lätt få tag på butikens ägare eller åtminstone någon som har en nära relation till ägaren. Tyvärr är det fortfarande sällan dessa butiker har eko- eller rättvisemärkt fokus, då detta inte tenderar att vara kundernas första prioritet och då det är en alldeles för liten nisch för en redan nischad butik. Men om fler medvetna konsumenter söker sig till dessa butiker och tar sig tid att prata med innehavarna och framföra önskemål, kanske det blir ändring på det? Låt oss testa!

tisdag 17 september 2013

Fisk med cashewtäcke, salsa och mangold

Här kommer ännu ett snabbt, allergivänligt och enkelt recept på fisk som vi improviserade ihop när vi hade en lite väl tråkig omogen melon hemma som vi bestämde oss för att göra salsa på, mangold från kolonilotten och mycket fryst torsk i frysen samt en del cashewnötter som inköpts som snacks till kräftskivan för några veckor sedan som vi inte ville skulle härskna. Om man inte kan panera fisk på grund av glutenallergi är ju detta en jättesmidig variant som blir god och inte lika fet eller arbetsam som stekt panerad fisk. Rätten går också enkelt att göra utan mjölkprodukter om man bara steker i olja och inte har smör på potatisen. Variera torsken med andra tillbehör, den passar säkert med ris eller matvete, ärtor, haricots verts eller tomater, yoghurtsås eller en gör en snabb kokosmjölksås genom att koka upp en burk kokosmjölk och röra ner 1 tsk grön currypasta samt lite salt och maizena.

Torsk med cashewtäcke och tillbehör
4 portioner

Cashewnötstäcke:
1,5 dl cashewnötter
rapsolja
1 msk mjöl (uteslut för glutenfri variant, går utmärkt)
1/2-1 msk paprikapulver
1 krm chilipulver (eller mindre, eller mer!)
1/2 tsk salt

4 st filéer av vit fisk, t.ex. Kravmärkt torsk. Fryst tinad fisk går utmärkt.

Tillbehör vi hade denna gång:
Kokt potatis med smör och gräslök
Mangold, fräst i olivolja med pressad vitlök, salt och peppar
Salsa, denna gång på melon, äpple, tomat, paprika, lök, honung, olivolja, citron, örtsalt och peppar. Se tips här om hur man gör en snabb salsa.

Mixa cashewnötter, rapsolja (börja med 1 msk, särskilt om cashewnötterna redan är saltade och har vegetabiliskt fett på sig), mjöl, paprikapulver, chilipulver och salt. Smaka av så att det är lagom smakrikt och salt. Konsistensen ska vara lätt smulig men bredbar. Lägg till mer olja om den är för mjölig och smulig.
Lägg torsken i en mindre ugnsform som är smord med lite olja. Bred cashewpastan över. Sätt in i ugnen ca 20 minuter, kontrollera att fisken verkar genomstekt och passa så att täcket blir gyllenbrunt med inte bränt. Gör under tiden tillbehören.

Övrigt: går att göra glutenfritt genom att utesluta mjöl, är redan laktosfritt, barnvänligt, mycket snabblagat. Cashew, cashewbakad, cashewnötsfisk

fredag 7 juni 2013

Salladsinspiration!

Sidosallad med lite valnötter, blåmögelost, och balsamico 
Äntligen börjar det bli salladstider! Efter vinterns och vårens långa öken på salladsfronten (där det dock finns vissa ljuspunkter se exempelvis detta inlägg för färgsprakande vintersallader och detta för en riktig vinter-hälsosallad), då vi vägrat köpa långväga vattniga gurkor och träiga tomater börjar nu hyllorna fyllas med salladsingredienser odlade i Europa som faktiskt smakar någonting och som ger en härlig vitaminkick när man behöver den som mest! På våren kan man köpa lite primörsallad och komplettera med vintermat som linser, nötter och avokado, för att inte tala om att sparris är en perfekt salladsingrediens. Färskpotatis kan också bli en härlig sallad exempelvis med gravad lax. Framåt sommaren kommer det så äntligen mer och mer grönsaker. Under grillningarna kan man passa på att grilla lite extra grönsaker som sedan kan bli goda sallader. Sallad är också perfekt som lunch under sommarhalvåret och kan varieras i det oändliga.

Sallad med kokta linser och avokadobitar i balsamvinäger
Tillhör du dem som fortfarande tycker att sallad mest är ett tråkigt måste? Har du fastnat i isbergssallad-gurka-tomat träsket? Se dig omkring i grönsaksdisken när du handlar! Testa andra typer av sallad utöver isbergssallad, t.ex. mache, ruccola, babyspenat… dessa mörkgröna blad innehåller mycket mer näringsämnen och enzymer än isbergssalladen. Prova att lägga till riven morot, majs, rädisor, oliver, soltorkade tomater, sockerärtor, rödlök, eller varför inte lite egen inlagd rödlök som är superenkelt att fixa. Testa med frukt, som ananas, äpple, apelsin, grapefrukt, mango. Strö över nötter och frön, t.ex. cashewnötter, valnötter, hackade hasselnötter, linfrö, sesamfrö, solrosfrö. Behöver du bli riktigt mätt på salladen kan du avsluta med en matig ingrediens, t.ex. grillad halloumi, fetaost, ädelost, gravad lax, räkor, grillad kyckling, bacon, bönor eller linser. Känner du att du behöver kolhydrater så ät bröd till eller tillsätt quinoa, bulgur eller pasta i salladen. Försök gärna komma ifrån de så vanliga majonnäsbaserade salladsdressingarna av typen Thousand Island, som mest lägger sig som en fet hinna i munnen och tar bort smaken från dina goda ingredienser. Ta istället fram salladens goda smaker med lite örtsalt, färska örtkryddor och en god olivolja och balsamvinäger. Alternativt ät tsatsiki till salladen, eller blanda ner lite pesto i den.

Enkel sidosallad med körsbärstomater, basilika och fetaost
Ibland kan en sallad bli bättre av att den innehåller färre ingredienser! "Less is more" när  alla smaker kommer fram ordentligt. Testa att göra en enkel sidosallad på några få ingredienser, eller en liten buffé med flera sorters sallad. T.ex. körsbärstomater, basilika och fetaost med olivolja, salt och peppar, som på bilden, eller en enkel sallad på ruccola och riven parmesan, olivolja, salt och peppar.

Barn som inte gillar sammanblandade smaker kan med fördel få en plocktallrik med alla ingredienser var för sig. Vår dotter Freja älskar de flesta grönsaker, men är särskilt svag för tomater, majs, ärtor, bönor, morot, oliver, gurka och avokado. Sen gillar hon ju även grillad halloumi, fetaost, nötter, frön och frukter som också ingår i salladen ibland. När vi äter sallad brukar hon få en tallrik med pasta/quinoa eller vad som nu ingår i salladen (alternativt bröd med smör) och en annan tallrik med sina favoritgrönsaker samt andra tillbehör som nötter och frön. Det är alltid mycket uppskattat!

Klicka på etiketten sallad här nedan så får ni upp alla recept på sallad som hittills lagts upp på bloggen. Och det kommer definitivt fler! 

tisdag 23 april 2013

Vårinspiration

Vi fortsätter med serien säsongsinspiration - och listar frukt, grönsaker och annat som är i säsong till våren samt lite tankar kring hur man kan tänka under vårsäsongen. Känner man sig villrådig och oinspirerad i matlagningen en dag kan man klicka och läsa under etiketten säsongsinspiration eller klicka på etiketterna vinter/vår/sommar/höst/jul och se vad vi tycker är lämpliga maträtter just den säsongen!

Vi kategoriserar vårsäsongen som att den varar från ungefär påsk till midsommar. På vissa sätt är detta en av de torftigaste matsäsongerna eftersom den börjar i mars då vinterns grönsaker, frukt och rotfrukter börjar ta slut och man äter mest konserverade och frysta grönsaker. Men på samma sätt som vårsolen är den härligaste solen så är de färska vårgrönsakerna, primörerna de mest underbara, och dessa kommer allt eftersom under våren. Under våren kan man också börja odla - även om man inte tycker sig ha gröna fingrar kan man testa att odla egna örtkryddor och ruccola på balkongen, i fönstret eller i trädgården, dessa kommer upp snabbt och ger en vitaminkick under vårsäsongen. Planera även för hösten genom att odla åtminstone en kruka tomat - det är underbart med egna tomater!!

Allt eftersom vårsäsongen fortskrider ändras menyn från vinterns mat som ofta är saker som går att lagra - t.ex. potatis, kål och morot, samt konserverade, frysta eller torkade råvaror, till färska ingredienser. Det börjar med ägg och kyckling och fortsätter med sparris, ruccola och färsklök, morot i knippe färska rödbetor. Lagom till midsommar kommer sedan färskpotatisen och i juni finns även rabarber och naturligtvis - jordgubbar som gör sin efterlängtade entré. Nu får man lön för återhållsamheten om man lyckats hålla sig från att köpa jordgubbar tidigare när de inte varit i säsong. Testa att plocka självplock av jordgubbar - ni kommer inte att ångra er. Det är fantastiskt vilka söta och goda bär man får, vilket beror mycket på att odlarna kan odla helt andra sorter när transporttålighet inte måste vara första prioritet. Till de högtidliga tillfällena sent i maj och i juni kan man sedan med fördel servera kalv.

Vårmaten i punktform:

  • Sparris!! Vårens stora grej i våra ögon! Sparris kommer tidigt - så snart man ser europeisk sparris som inte ser jätteklen ut i hyllorna kan man börja köpa, både vit och grön sparris och ångkoka, snabbkoka i saltat vatten, grilla i ugn eller på grillen. Servera med lite parmesan och balsamico, eller varför inte parmaskinka. Underbart gott! Men ha sparris i allt under den korta säsongen det finns tillgängligt, i omeletten, i pastan, i woken, i salladen, i soppan, på pizzan osv. osv. Man hinner inte tröttna förrän det är slut, efter midsommar ska man sluta köpa, hur lockande det än ser ut. 
  • Sallad! Framåt juni kan man äntligen njuta av att åter kunna äta en härlig sallad med färska salladsblad, färsk gurka, tidiga tomater och sockerärtor, krispigt och underbart gott, långt ifrån vattniga vintertomater och smaklösa gurkor! Men redan innan dess kan man börja vräka på med ruccola på pastan, pizzan, mm.Vi brukar börja rätt tidigt med ruccola eftersom den importerade från sydeuropa är OK tidigt under våren och man är utsvulten på sallad. 
  • Färska örtkryddor! Njut av att åter använda färska kryddor i matlagningen, strössla basilika eller persilja över maten, gnid in kött och kyckling med rosmarin, tillsätt mynta i såser, efterrätter och theer. 
  • Primörer! Leta i affären eller på torg och marknader efter vårens underbara primörer, som färsklök, primörmorötter, färska rödbetor och broccoli. Ångkoka eller snabbkoka i lättsaltat vatten och servera till maten! Färsk vitlök kan man med fördel ugnsgrilla eller lägga på grillen!
  • Rabarber - kommer ofta så mycket till våren att man inte riktigt vet vad man ska göra med den. Hacka gärna upp rabarbern och frys in så att man har färdigt till en paj vid oväntat besök! Men testa också följande rabarberkräm: hacka rabarber (skala om den är grov) i mindre bitar, lägg i en microfast skål, pudra över lite florsocker och micra samt rör om tills det är en smet. Smaka av med florsocker så att den blir lagom söt och gärna även med kanel eller kardemumma för att balansera smaken. Använd denna kräm i frukostyoghurten eller gröten istället för sylt, eller som tillbehör till glass eller andra efterrätter. Kan med fördel frysas in!
  • Ägg hör ju förstås påsken och våren till, nu börjar hönsen värpa efter vintern och man kan njuta av riktigt färska ägg. Omelett är en enkel och god lunch eller middag och ett bra sätt att göra åt rester i kylen! I princip vad som helst kan slängas med!
  • Fisksäsongen är ju i princip slut till våren, men nu kommer makrill och strömming i maj och juni. Pannstekt eller på grillen passar det kanon!
  • Kött som är lämpligt att äta under våren är kyckling och kalv. Man ska dock inte äta färskt lamm i Sverige till påsk, tvärtemot vad många tror. Lammen som är slaktfärdiga till våren har fötts på hösten och bara stått i ladan hela vintern och ätit hö. Det är inte ett liv som borde uppmuntras. Nej, köp istället ett halvt eller helt lamm på hösten, när de varit ute och ätit gräs hela sommaren och frys in valda delar om ni vill ha lamm till påsk. Det blir lika gott det. 
  • Frukter är det ju fortfarande ganska ont om under vårsäsongen. Päron och äpplen kan lagras länge men annars blir det fryst eller inlagd frukt, eller exotiska frukter som mango, ananas eller physialis. Det är väl mer OK att köpa dessa långväga frukter när det inte finns annan frukt i säsong, men ofta är kvalitén ändå så dålig att man inte borde köpa. Mango till exempel är svårt att få tag på bra i Sverige överhuvudtaget. Nästan alltid smakar den lite småsurt och är trådig. Ananas finns ibland mogen, lukta och titta på ananasens botten (där stjälken suttit), känner du inte en söt mogen doft här så kommer den inte mogna tyvärr! Kiwins säsong tar slut i april. Vinterns citrussäsong tar också så sakta slut under våren, apelsinerna blir alltmer tråkiga tyvärr. Men grapefruktsäsongen varar något längre, fortfarande i april och maj kan man njuta av saftig och god grapefrukt!
  • Färsk frukt som kommer under våren är aprikoser, som också har kort säsong och bör njutas ordentligt, samt förstås jordgubbarna som vi skrev om ovan. Tillåt er att frossa i den färska frukten när den kommer, det tycker vi är belöningen med att hålla sig strikt till säsonger. Vi har jordgubbar i frukostyoghurten, till efterrätt och till fika på helgerna, nästan varje dag äter vi jordgubbar under säsongen! Har vi varit på självplock gör vi dessutom saft, sylt och torkar jordgubbar för framtida bruk. I slutet på juni börjar även körsbär och melon att göra efterlängtad comeback!
  • Efterrätter under våren - till påsk finns fortfarande inga frukter tillgängliga så vi brukar ofta laga choklad eller nougat och syltbaserade efterrätter, se t.ex. det här goda receptet. Passa på att frossa i choklad när det inte finns annat gott färskt att äta! Sedan börjar ju pajsäsongen med rabarbern, och till avslutningar och kalas i juni kan man sedan göra smultron eller jordgubbsgtårta. 

onsdag 20 februari 2013

Om dieter och Supermat samt tips på 18 livsmedel att äta mer av!

Face-it diet...
Det finns så mycket vi ännu inte vet om maten. För 20 år sedan tänkte man att frukter och bär var nyttigt att äta främst pga att de innehåller mycket C-vitamin. Idag vet vi att bär är mycket nyttigare än så, främst på grund av att de innehåller fytokemikalier, eller färgpigment i skalet, som fungerar som starka antioxidanter och skyddar cellerna mot cancer, åldersrelaterade sjukdomar, sänker kolesterolet och hämmar inflammationer. Vem vet vad forskarna kommer på om maten härnäst? Precis som med andra saker vi vet ganska lite om är det bra att gå efter någon slags försiktighetsprincip. En blandad, varierad kostär en slags försäkring för att man troligtvis får i sig en hel del saker som få småningom kommer upptäckas vara hälsosamma. Och äter man inte överdrivet mycket av någonting, så är det sällan man får problem av ha fått i sig för mycket av något heller! 

Allt som oftast kommer det tvärsäkra rekommendationer om vad vi bör eller inte bör äta och olika dieter höjs till skyarna med mer eller mindre garanterad viktminskning. Så fort folk är tvärsäkra på det där sättet ska man vara försiktig med att tro på dem . Det är sällan forskarna själva som har kommit fram till dessa slutsatser som uttalar sig såhär tvärsäkert, utan olika typer av ”lekmän” som omtolkat forskarnas slutsatser till enkla råd och rekommendationer som  de sedan försöker sälja till den stora massan. Vad gäller dieter för viktminskning är det nog "face-it-dieten" som är mest verksam...

Med detta sagt så vill vi nu skriva om på vilket sätt som vi försöker äta mer hälsosamt, även om vi inte skulle kalla det diet, särskilt som det främst handlar om att man ska äta mer av en hel del saker och inte mindre. Vi försöker sikta mot de rekommenderade mängderna av de nedan listade 18 supernyttiga livsmedel som har bevisat bra effekter för hälsan, men detta innebär ju automatiskt att man äter mindre av det som inte är lika nyttigt. Boken "Supermat" kom ut 2008 och innehåller en jättebra sammanfattning av den senaste forskningen kring mat och hälsa, inspirerande presenterat med bilder, recept och lagom komplicerade beskrivningar av varför olika livsmedel är så nyttiga. Här nedan har vi sammanställt en lista på livsmedlen och de rekommenderade mängderna man bör få i sig, hur man kan gå tillväga samt en mycket kortfattad kommentar om varför de är nyttiga. På slutet kommer några korta kommentarer också om saker man kan försöka äta mindre av. Men vi rekommenderar varmt att man läser boken om man är intresserad av detta! I nästa blogginlägg finns länkar till recept som förekommit här på bloggen som innehåller supermatsingredienser. Sök även på etiketten "supermat" så får ni upp alla recept som passar in på rekommendationerna.

Rekommendationer från Supermat
Apelsin
1 apelsin eller 1-2 dl juice/dag. Drick till frukost eller ta en apelsin efter lunchen, middagen eller som mellanmål under vintersäsongen.
Bra för att  det stärker immunförsvaret, stabiliserar blodsockret, motverkar cancer i munnen, matstrupen och magsäcken samt lungorna. Minskar risken för hjärtinfarkt, förbättrar inlärningsförmåga och minne, hjälper vid alzheimer och reumatism.
Äpple
1 äpple varannan dag (minst). Ät i frukostyoghurten eller -gröten, ta ett äpple efter lunchen eller som mellanmål.
Bra för att  det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, åldersdiabetes, olika typer av cancer och är bra mot astma samt för luftrören generellt.  
Granatäpple
Ett par ggr i veckan är rekommendationen, men så mycket äter väl ingen? Vi försöker äta ofta på vintern när de är i säsong.

Bra för att granatäpple sänker blodtrycket, minskar åderförkalkning, motverkar prostatacancer och alzheimer. Det har väldigt stark antioxidativ förmåga och innehåller flera nyttiga näringsämnen och substanser som inte finns i några andra födoämnen.    
Blåbär
Lite blåbär varje dag  + många andra bär. Frysta blåbär kan tinas i kylen och blandas ner i frukostyoghurten eller -gröten eller ätas som mellanmål eller efterrätt med lite yoghurt.


Bra för att  de är väldigt kraftiga antioxidanter, innehåller massor med c-vitamin, är bra för hjärnan och motverkar rynkor. Dessutom är de bra för hjärtat, sänker blodtrycker, motverkar tjocktarms-, prostata- och livmoderhalscancer samt är bra mot urinvägsinfektion. Stärker mörkerseendet och hämmar inflammationer i mag-tarmkanalen. Många andra röda och mörka bär har liknande positiva effekter.
Nötter och frön
1 handfull/dag, många olika, valnötter, mandlar, pumpafrön och solrosfrön är särskilt nyttiga. Ät nötter som mellanmål, blanda i frukosten eller till efterrätt, strössla över sallader och soppor.
Bra för att  Nötter och frön är feta men kan hjälpa oss att hålla vikten under förutsättning att man äter dem med måtta. De är bra för blodsockret och minskar risken för åldersdiabetes samt för hjärtsjukdom. E-vitamin i i solrosfrön och mandel är bra för kärlen och mot alzheimer och Parkinson. Valnötter är mycket rika på omega-3. 
Krossat Linfrö
2 msk/ dag. Blanda i frukostgröten eller yoghurten. Kan smaka äckligt om man tar för mycket. OBS att hela linfrön inte har samma positiva effekt, och att man inte heller bör äta mer än 2 msk per dag!
Bra för att  de innehåller mycket omega 3 (se positiva effekter av lax). De innehåller dessutom fibrer som renar kroppen och Lignan som kan ge skydd mot bröstcancer och dessutom hjälper mot klimakteriebesvär. 
Baljväxter (bönor, ärtor och linser)
3 port olika baljväxter/vecka (minst). Ha bönor och kikärtor i hummus, soppor och grytor. Ät gröna ärtor till till alla möjliga rätter och ha ärtor och bönor i sallad. 
Bra för att  de är rika på järn och ger därmed mer energi och motverkar trötthet. Innehåller magnesium och kalium som sänker blodtrycket. Är rikt på folat som motverkar olika typer av cancer. Motverkar hjärt-kärlsjukdom.   
Havre
1 portion/dag + 2 portioner övrigt fullkorn t.ex. fullkornsbröd och fullkornsris och fullkornspasta. Testa även mathavre!
Bra för att havre minskar risken för hjärtinfarkt, demens, åldersdiabetes, är bra för mag-tarmkanalen och hämmar inflammation. Fullkornsprodukter över huvud taget minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer.  
Yoghurt
2,5 dl /dag. Ät till frukost, mellanmål eller som efterrätt. Blanda gärna ner äpple, blåbär eller nötter i yoghurten!
Bra för att  det är rikt på kalcium och motverkar benskörhet samtidigt som den är probiotisk och därför förbättrar immunförsvaret, hälsan i mag-tarmkanalen och hjälper mot viktproblem och bukfetma eftersom det bryter ner fett på ett effektivt sätt. 
Avokado
½ avokado 3-4 ggr/vecka. Ät som mellanmål, på macka eller i sallad. Fast de är främst i säsong under vintern, så fokusera på att äta avokado då när de är godast!
Bra för att hjälper kroppen att ta upp flera andra nyttiga ämnen. Sänker kolesterolet, skyddar hjärtat, är bra för synen och huden. Ger ett visst skydd mot bröstcancer och prostatacancer. 
Broccoli
3-4 ggr/vecka + andra kålsort regelbundet. Fokusera på att äta broccoli under hösten och vintern när den är i säsong. Ångkoka gärna vilket bevarar näringsämnena och ät den så till nästan vilken mat som helst, ha i broccoligratäng, gör broccolisoppa. 
Bra för att  den motverkar cancer i lungor, lever, matstrupe och tjocktarm samt vissa typer av bröst- och prostatacancer. Stimulerar levern att göra sig av med gifter och ger lägre risk för att utveckla hjärtsjukdom. Innehåller folat, som är viktigt för foster, och motverkar uppkomsten av magsår. Broccoli minskar även risken för att utveckla grumlad lins i ögonen och är bra för skelettet eftersom den innehåller kalcium.  
Spenat
3-4 ggr/v + ät även andra mörkt gröna bladgrönsaker och gula och orangea grönsaker. Ha babyspenat i en blandsallad istället för isbergssallad, använd i omelett eller bulgur. Använd fryst spenat i lasagne och pajer, gör spenatsoppa. 
Bra för att spenat hjälper mot cancer i gallblåsan, lungorna, tjocktarmen, prostatan och brösten. Hjälper även mot åderförkalkning och innehåller mycket järn som hjälper till att transportera syre till olika organ och gör dig stark och smart! P.g.a. nitrathalten i spenat ska upphettad spenat i t.ex. lasagne kylas ner snabbt efter tillagning om den ska sparas och sedan hettas upp den ordentligt innan man äter den, d.v.s. den ska vara rumstempererad så lite som möjligt. 
Tomat (tillagad tomat är bäst)
2-3 msk/dag tomat som varit upphettad + färsk tomat 3-4 ggr/v. På vintern kan man fokusera på att ha tomatkross i grytor, soppor, pastasåser mm. Ketchup utan tillsatt socker och pizza som inte innehåller onödigt mycket ost och annat fett är bra p.g.a tomatsåsen! På sommaren och hösten är tomatsallad perfekt! Ät tillsammans med nyttigt fett, gärna olivolja. 
Bra för att  tomater med sin höga lykopenhalt minskar risken för cancer, motverkar kärlens åldrande och därmed hjärtsjukdom, stroke, minnesförlust samt även impotens. De har visat sig särskilt verksamma mot prostatacancer. Dessutom fördröjer de rynkor! Upphettning ökar halten av lykopen. 
Lök (olika sorter)
Minst 3 ggr/vecka (helst rå). Använd rå vitlök i tsatsiki, hummus, guacamole (alla dessa tre innehåller ju även annan supermat - yoghurt, baljväxter och avokado!). Ha hackad rå rödlök i sallader. Tillsätt lök så ofta du kan i mat, och öka gärna mängden lök i grytor, soppor, gratänger, ugnsgrillat. OBS låt löken vila i 10 minuter efter att du hackat den och innan du hettar upp den, då koncentreras viktiga enzymer och stannar sedan kvar i maten. 
Bra för att lök stabiliserar blodsockret, är bra för kärlen, hämmar inflammationer och förbättrar immunförsvaret. Lök renar kroppen genom att stimulera levern att rensa ut gifter ur kroppen och stärker skelettet och motverkar cancer i matstrupen, magsäcken och tjocktarmen.    
Olivolja (kallpressad extra jungfru)
2-3 msk/dag (är ju väldigt mycket, men börja med att ha olivolja på tomatsallad, ringla över nykokt pasta, doppa bröd i samt ät i olika såser som pesto, salsa, hummus e.t.c.). OBS, stek ej i olivolja, använd då rapsolja som är nyttigt av andra orsaker, exempelvis är rikt på Omega 3 och E-vitamin. De två oljorna kompletterar varandra bra.  
Bra för att  det sänker det onda och ökar det goda kolesterolet, minskar inflammation, förhindrar att kärl drar ihop sig, innehåller flera ämnen som tillsammans motverkar åldrandet, minskar risken för bröstcancer och tjocktarmscancer samt benskörhet. Paradoxalt nog hjälper olivolja med viktminskning eftersom olivoljan ökar nedbrytningen av fett i fettcellerna!  
Lax
3 ggr/vecka + skaldjur är också nyttigt. Om man vill tänka på miljön kanske man inte ska äta riktigt såhär mycket lax, utan se till att få i sig Omega 3 från krossade linfrön och rapsolja exempelvis.
Bra för att lax och annan fet fisk hämmar inflammation och cancer, skyddar kärl och minskar risken för plötslig hjärtdöd. Dessutom ger den vackrare hy, skyddar ögonen och minskar besvär med torra ögon. Lax är rikt på D-vitamin, B-vitamin, magnesium och selen. Det är även viktigt för foster om man är gravid och ökar hjärnans prestationsförmåga samt motverkar depression, demens och ADHD. Depression och humörsvängningar har visat sig påverkas positivt om man får i sig mycket Omega-3. Skaldjur innehåller också omega-3, mineraler och mycket protein samtidigt som de har lite kalorier.   
Rött vin eller blå druvjuice
1 glas, ca 3 ggr/v + gärna blå vindruvor. Det är vanskligt att rekommendera vin eftersom alkohol kan ha olika negativa bieffekter inklusive leversjukdomar och alkoholism. Men det verkar som att rött vin är det bästa om man kan och vill dricka vin. Ett glas rött vin = 3 glas druvjuice om man räknar på fytokemikalierna som ingår. Druvor är dock sockriga och icke-ekologiska är väldigt besprutade.  Så anpassa detta till din egen verklighet, och notera att ett glas är ett glas på ca 10-12 cl och inte mer. 
Bra för att  det innehåller flera olika ämnen som har positiva effekter på kärl och hjärta, t.ex. minskar det onda kolesterolet och håller hjärtmuskeln smidig. Skyddar även mot prostata- bröst-, lung- och levercancer, dämpar inflammationer och ger lägre risk för alzheimer. 
Choklad (mörk)
10-20 g 4-5 ggr/vecka. Köp hem kakor av mörk ekologisk fairtrade-choklad (vi rekommenderar Änglamarks mörka choklad som är prisvärd) - unna dig 1-2 rutor efter maten eller till kaffet!
Bra för att choklad med 70%-ig kakaohalt innehåller överlägset mycket antioxidanter (s.k. ORAC-värdet är 13 120/100 g, att jämföra med granatäpplen som anses supernyttiga och har 3307 och blåbär som har 2400). Detta innebär att det är bra för hjärt-kärlhälsan och mot diabetes.
I övrigt: 
Ät mycket övriga grönsaker i olika färger, både råa och tillagade!
Ät ca 3 portioner frukt och bär per dag (apelsinjuicen räknas som 1 portion).
Såklart är det bra att få i sig kolhydrater, fett och protien, ungefär i proportionerna 1/3 av varje.

Överkurs: 
Andra kostråd:
Ät gärna get- och fårost, magert kött, kyckling, fisk, fullkornsris och pasta (obs kolla på förpackningen att det är 50-100% fullkorn!), rotfrukter. Välj gärna ekologiskt kött då korna har betat mer gräs och har fått i sig mer omega 3 än om de matats med spannmål. Kryddor som chili, cayennepeppar och örtkryddor är också bra för hälsan. 
Ät mer måttliga mängder av: Komjölk och feta mjölkprodukter (förutom yoghurt) samt fetare kött, då forskning visat att överdriven konsumtion av dessa produkter är relaterat till olika hälsoproblem. Måttlig konsumtion ska inte vara några problem.

Undvik gärna då det inte ger hälsofördelar och ibland kan ge nackdelar:
All processad mat (olika såser i flaskor och påsar som ska röras ut i vatten eller mjölk, färdiga produkter, hel- och halvfabrikat av olika slag), allt som innehåller härdat fett (exempelvis färdiga småkakor och bakverk), produkter som innehåller mycket vitt socker eller olika former av sirap. Forskningen visar också mer och mer att olika saker som dessa produkter innehåller är skadliga för kroppen på olika sätt, även om vi inte vet allt om hur olika tillsatser, processer mm. påverkar hälsan. Det är onödigt att vara livrädd för detta också förstås, men det är samtidigt klokt att inte basera större delen av sitt matintag på dessa produkter.


onsdag 6 februari 2013

Vinter - säsongsinspiration

Vintermaten äter vi från att julhelgen är passerad och fram till påsken ungefär. Förr kallades denna tid för fastan, och det berodde förstås på att maten började sina efter höstens skördemånader och julens frosseri, och det var fortfarande långt kvar till vårens ägg, kyckling, och primörgrönsaker. Jordbruket låg i träda och man satt inne och värmde sig och pysslade med olika saker som inte hinns med under sommarmånaderna, och gjorde därmed också av med mindre energi så att man klarade fastans färre måltider, mindre portioner och enklare mat. Här fick man igen för hur flitig man varit under sommaren och hösten med att salta och lägga in fisk, torka kött, sylta bär och frukt med mera.

Även om vi inte fastar på vintern nuförtiden kan det vara en bra tid att äta lite mer hälsosamt – det känner också många spontant för att göra efter julmånadens excesser. Vi kan idag översätta fastan till att man i möjligaste mån försöker skippa onödiga efterrätter, fikastunder och chipsfrossa och istället satsar på mycket citrusfrukter, fisk, bönor, linser, rotfrukter och vissa grönsaker under den här tiden. Givetvis kan man behöva något gott i samband med vinterns utflykter i snön och semlan hör ju årstiden till. Men kanske ska man försöka hålla igen resten av dagarna - och öva lite på självbehärskningen, något som ju också var en poäng med fastan.

Vintern kan verka som en av de tråkigaste säsongerna i Sverige, då färska grönsaker tenderar att vara svåra att hitta och de flesta med goda intentioner att äta säsongsbetonat kan tappa sugen. Hur ska man tänka? Ja, som tur är så är det ändå säsong för flera av de ingredienser som man så väl behöver under vintern. Fisk och skaldjur är ju generellt i säsong under vinterhalvåret, och det passar utmärkt till hälsotemat eftersom omega-3-rik mat som fisk och linfrö samt andra nyttiga fetter som avokado, också i säsong, smörjer huden och ögonen och bidrar med D-vitamin då solen står för lågt på himlen för att hjälpa oss med det. Kokosmjölk rekommenderas faktiskt också av skönhetsexperter för att huden ska vara smidig, och det passar ju väl in på vinterns konserv-tema i brist på färska råvaror. Detsamma gäller konserverad tomat, som också är en riktig vitamin- och lykopenbomb och vinterns härliga citrusfrukter som hjälper till att hålla förkylningarna borta. Grytor och soppor värmer, är gott, nyttigt och ofta billigt, vilket kanske också är välkommet efter julens utgifter. Så det finns egentligen många skäl att välkomna vinterns mat!

Vinterns mat:

  • Citrusfrukter - Apelsin, citron, grapefrukt, mandarin, pomelo - och jättegoda blodapelisner som är i säsong nu!
  • Lyxfrukter som ananas, granatäpple (supernyttigt!) och kiwi
  • Äpple finns fortfarande!
  • Avokado - passa på!
  • Fisk – fryst och färsk, samt räkor
  • Färska grönsaker: Broccoli! Kål, blomkål, brysselkål, palsternacka, morot
  • Frysta grönsaker: Spenat, haricots verts och sparris är gott om man gör rätt när man tinar/tillagar och inte överkokar
  • Tetra/konserver: Tomatkross, olika sorters bönor och majs 
  • Frysta bär – passar till nyttiga smoothies, och i frukostgröten eller yoghurten. 
  • Konserverad och torkad frukt kan man unna sig nu också. 
  • Potatis passar nu bäst som potatismos/puré eller ugnsbakad potatis
  • Passa på att äta gryner, ris och pasta
  • Sötsaker: semlor, våfflor och pannkakor, chokladdesserter som inte kräver färska bär eller fruker.

fredag 7 december 2012

Fruktig currygryta till fredagsmiddagen


Ikväll har vi besök av Adrians gode vän Robert, som vi bjöd på denna currygryta, som vi lagade igår. Det fick gott betyg av honom! Receptet är ett gammalt urklipp, oklart varifrån, och det står lamm i receptet men vi använde fläskkarré, som kändes som att det skulle passa bra till den torkade frukten och curryn. Vi hade dessutom i flera grönsaker som inte stod i ursprungsreceptet.

När Adrian var föräldraledig under hösten gick han ofta och handlade på Coop på morgonen efter frukost med Freja, då butiken var bekvämt tom på folk. Han upptäckte då att ekologiskt kött som började närma sig utgångsdatum ofta blev nedsatt under personalens morgonrundtur i butiken (och som då ofta blivit slutsålt om man handlar efter jobbet). Bland annat några paket fläskkarré till ordentlig rabatt inhandlades i sådana lägen, som vi sedan stoppade i frysen tills vi skulle komma på något att göra av dem. Det blev en riktigt god gryta, som ingav lite 70-talskänsla, särskilt när vi serverade med banan och jordnötter till. Ett halvtorrt, men ganska fruktigt Riesling passade bra till (Dr L hette det, prisvärt!). I receptet står det att man ska koka grytan långsamt i 1,5 h, men vi var hungriga när vi lagade maten igår och bestämde oss för att köra den i tryckkokaren på maxeffekt i 20 minuter istället, och det blev gott ändå, särskilt till nästa dag när smakerna fått stå ihop sig lite.

Vi har känt av snökaoset här som varit här på ostkusten och har rejäla snödrivor utanför huset. Nedkylningen av grytan var med andra ord inga problem, bara att öppna dörren och ställa ut i snön i 10 minuter!

Currygryta med torkad frukt
ca 7 portioner

1-1,5 kg kött (går bra med kött med ben också), gärna lamm eller fläskkött
4 gul lök
1 pkt skogsschampinjoner
1 gul paprika
2 stora morötter
2 äpplen, färska, eller frysta äppelringar alt ca 15 torkade äppelringar
ca 15 katrinplommon
ca 10 torkade aprikoser (köp osvavlade aprikoser, de har en helt annan smak, t.ex. från Saltå kvarn)
ca 1,5 dl russin
ca 1,5 l buljong (gärna köttbuljong)
1,5 msk äppelcidervinäger
2 tsk salt
ca 2-3 msk curry
maizena

Skär köttet i mindre bitar och ge dem en stekyta (även bitarna med ben), stek i omgångar i stekpanna eller wokpanna i rapsolja, pudra på curry mot slutet av stekningen, häll över bitarna i en stor kastrull och skölj ur pannan efter varje stekning och häll ner i grytan. Strimla eller hacka lök, halvera större champinjoner och strimla paprikan, skär moroten i slantar. Fräs lök och champinjoner i mer rapsolja, pudra över curry även här och lägg alla grönsaker också i grytan. Häll på mer curry om ni inte redan använt 2-3 msk under stekningen och ha i saltet. Lägg i all torkad/färsk frukt (vi körde frysta äppelringar som vi fryste in tidigare i höst), häll på äppelcidervinäger, fyll på med vatten så att grönsakerna nästan är täckta, eller upp till maxstrecket på tryckkokaren, samt ha i buljong (vi nöjde oss med 1 köttbuljongskub, det blev gott). Tryckkoka på maxeffekt i 25 minuter, eller låt koka i minst 1 timme på spisen, smaka av och kontrollera att köttet är mört och genomkokt, ha ev. i mer salt eller curry och red med maizena så att det blir en lagom konsistens. Servera med basmatiris, skivad banan och jordnötter.

Övrigt: laktos och glutenfritt. Grytan passar säkert bra att göra med exempelvis tofu eller quornbitar om man så vill, kommentera gärna om ni testat!


söndag 11 november 2012

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:
·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.
·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!
·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 
·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.
·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott
·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!
·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!
·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!
·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!
·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!
·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.
·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.
·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december).