Om barn och mat del 2: tack för maten, på riktigt.

Blogginlägget om barn och mat del 1 har blivit riktigt populärt, liksom våra andra tidigare blogginlägg om hemgjord välling och barnmat, och nu skriver vi en uppföljnig när dottern är 10 år! Folk har undrat - hur gick det i längden med vår ambition att få henne att äta varierat, med god aptit och inte sky grönsaker eller 'vuxnare' smaker? Har vi flera tips från när hon blev äldre?

Först och främst - hon var mest glad i att äta väldigt många olika saker när hon ca 1-3 år då hon tyckte om väldigt mycket olika saker som hon i längden började rata mer och och mer när förskola och kompisar fick större inflytande och smaken förändrades. Hon har aldrig gillat starkt smakande ostar, stark chili samt större bitar svamp och har svårt för de flesta såser och sylter. Men hon äter fortfarande så gott som alla grönsaker med väldigt god aptit, inkl mer utmanande grönsaker som olika slags kålsallader, stekt mangold eller svartkål med vitlök, aubergine etc. Hon älskar kött och fettet på kött men även alla slags bönor, linser, pumpa, jordärtskocka mm äter hon glatt - ja så gott som alla recept här på bloggen - men ibland får vi lägga upp maten lite "separerat" eller så petar hon bort vissa ingredienser. Hon dricker smoothie med grönkål och bär till frukost och sedan äter hon säkert 3 stora portioner grönsaker samt 2-3 frukter varje dag och äter varierat. Hon äter också mycket bättre av skolmaten än de flesta av hennes klasskompisar. Framförallt är hon stark, spänstig, nästan aldrig sjuk, och oftast full av energi. Såklart kan detta till stor del vara ett resultat av genetik, bra sömn och andra faktorer snarare än våra ansträngningar med maten, men de har också bidragit vill vi gärna tro.

Egen pizza smakar bäst.

Har vi fått fler insikter/kan vi dela med oss av fler tips? Tja, det klassiska att involvera henne i matlagningen är förstås bra. Hon har alltid varit märkbart mer intresserad av att äta olika ingredienser när hon själv fått vara med och plocka med dem medan man förbereder maten eller åtminstone se på när man tillagar maten. Här försöker vi att ha tålamod och förklara olika moment (t.ex. nu hackar vi paprika - blir det godare med stora eller mindre bitar, vad tycker du, titta såhär smakar den innan och efter man stekt den, känner du skillnaden - den blir mjukare och lite sötare osv.). Vi har ofta små "blindtester" på olika saker och försöker prata mycket om matens konsistens, nyanserna i smaken etc. (alltså - vi är långt ifrån några änglar när det kommer till att ha tålamod med små barn så detta gör vi när vi orkar och är på humör - men det räcker långt om detta händer ibland!).

Det handlar också om att förmedla en grundläggande respekt för maten tycker vi som går långt mycket längre än ett "tack för maten" lite på slentrian till den som lagat den. Den respekten tycker vi mer och mer saknas i samhället idag, vilket bidrar till en överkonsumtion och slit- och slängbeteende som inte är hållbart. Att grundlägga andra värderingar hos våra barn är viktigt och nödvändigt eftersom de kommer att få ett stort ansvar för att ta oss ur den situation vi skapat. Det vi skrev i förra inlägget om att inte prata om mat som äckligt handlar om detta. 

Vi är även väldigt noga hos oss med att ta vara på maten och inte slänga. Råvarorna har producerats med omsorg och en hel del resurser har gått åt, de har varit i en affär och tillagats av oss - det är hemskt synd att slänga bort allt detta. En del kan tycka att vi går till överdrifter - men hos oss är det normalt att vi äter upp varandras mat om någon inte orkar, att vi säger till dottern att alltid skrapa upp all mat på sin tallrik, eller att vi lägger mat som vi inte orkat äta upp i en burk och värmer på den lite senare (här är vi lite hårda mot oss själva - har man mat över från lunchen får man äta upp den nästa gång man blir hungrig, även om man hellre hade varit sugen på en mellanmålsmacka...). Detta gäller även dottern - har hon tagit för mycket yoghurt och musli till frukost och inte orkar äta upp så hamnar skålen i kylen och så får hon det till mellis efter skolan - kanske inte lika gott då men det hjälper en att snabbt lära sig att inte ta för mycket från början. Många har en överdriven rädsla för att mat ska få bakterietillväxt - men mat som du ätit på själv och sedan äter lite senare samma dag hinner inte få en skadlig tillväxt av bakterier. Mat som stått lite längre kan man se till att koka upp ordentligt så blir den också OK. Vi har aldrig blivit magsjuka av vår egen mat. 

Ett knep som vi skrivit om mycket på bloggen är att vi lagar mycket storkok och dels fryser in, tar matlådor men också äter samma maträtt några gånger i rad (kanske 3 kväller samma vecka, och sedan inte på ett tag). Detta sparar väldigt mycket tid och gör att man orkar laga bättre mat, men det kan upplevas som enformigt kanske 3e dagen. Samtidigt är det det bästa sättet att vänja barn vid mat - de tenderar att bli mer och mer positiva till mat som de smakar flera gånger inom loppet av en kort period faktiskt. Det handlar mest om inställning och att vänja sig vid att äta såhär - vi tycker många gör livet väldigt krångligt för sig genom att tvunget äta nya maträtter varje kväll. 

Vi vill också ta vara på hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, och vår dotter som fyller år i juni kanske alltid kommer att förknippa årets första jordgubbar med sin födelsedag. Hon väntar förväntansfullt när det börjar bli höst på att päronen på vårt eget träd ska börja mogna och under tiden som vi har egna päron köper vi i stort sett ingen annan frukt, utan det får bli päronfrossa i både frukostgröten och till efterrätt efter middagen. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord. Allt detta ger i längden en mer hälsosam inställning till mat där den får den respekt den förtjänar. 

Hoppas dessa tankar kan inspirera några av er som läser att testa vissa av tipsen! Allt är inte för alla såklart, och vissa saker upplevs säkert som för präktiga eller tidskrävande för många av er. Som vi skrev i det tidigare inlägget - man kan inte lägga tid på allt - vi väljer att lägga tid på mat, men kompromissar om en hel del annat som ni säkert är noga med! Att må bra och känna sig glad är det viktigaste. :)

World Fair Trade Day

Till och med på Pressbyrån kan man nu hitta Fair
Trade-märkta cashewnötter som snacks,och de
är inte dyrare än icke-märkta nötter!

Idag den 10:e maj är det World Fair Trade Day, och kampanjen fokuserar i år på att få arbetsplatser att ha Fair Trade (Rättvisemärkta) produkter i fikarummet. Det är en viktig kampanj, dels eftersom man ofta konsumerar produkter (exv. kaffe, the, socker, choklad, bananer) på fikarasten som odlas på plantager i fattiga länder där det ofta är svåra arbetsförhållanden som är och dels eftersom en förändring på en arbetsplats påverkar många personers konsumtion och får en stor effekt.

På Floras institution på SLU har vi redan ekologiskt och Fair-Trade märkt kaffe, te och bananer, vilket känns jättebra. Det bästa vore förstås om offentlig upphandling kunde rikta in sig på att köpa ekologiskt och Fair Trade på dessa produkter i större skala. Då skulle vi verkligen kunna göra stor skillnad!

Märkningar av olika slag kan vara svåra att få koll på och vissa är mycket bättre än andra. Coop har en bra Märkesguide som även går att ladda ner som app, som är bra att ha i djungeln. Visst finns det mycket som inte är perfekt med "märkta" odlingar också, dock är det oftast väsentligt bättre än på icke-märkta och om inte annat visar man vad man prioriterar som konsument.

Flora har mött många fattiga människor under sina forskningsresor i södra/östra Afrika och sett flera olika sorters projekt som syftar till att förbättra deras situation. Många av dessa projekt är ganska misslyckade, tyvärr, hur bra de än låter. Samtidigt, vid de tillfällen som hon sett fattiga få jobb på teplantager inom skogsbruk mm. så har det inte varit några imponerande löner de fått tillgång till. I Malawi betalade teplantagerna sina arbetare 20 kr för två veckors jobb i 2007 när vi var där. Detta var så uselt betalt att folk till och med betalade sina grannar mer då de behövde lite extra hjälp med arbete på sina jordbruksfält! Ändå tog vissa dessa jobb eftersom de kanske inte hade fält att odla på och inga andra möjligheter stod till buds. Ofta var man tvungen att muta någon för att få jobbet överhuvudtaget, och plantagerna satte i system att avskeda folk innan de skulle behöva betala in till deras pension. Så att betala lite mer för sitt kaffe så att arbetarna kan få en schysst lön och lite schysstare villkor är troligtvis ett mycket bättre sätt att göra något för världen än att ge pengar till olika projekt som ska ge mikrokrediter, plantera skog eller vad det nu kan vara.

Ja, så kan det se ut för de som jobbar på plantagerna som odlar våra varma lyxdrycker. För kaffe, te och choklad som ses som vardagsmat för oss i den rika världen idag, var faktiskt för inte så länge sedan även här, och är fortfarande i andra delar av världen en lyxvara. Tänk om vi kunde tänka oss att betala någon krona extra för vår kopp kaffe, och kanske dricka någon kopp mindre om dagen istället. Då kanske det skulle kännas lite lyxigare på något sätt?

Intresserad av vilka produkter som finns att köpa rättvisemärkta, antingen på nätet eller i din lokala butik? Börja med att se efter här.

Miljonprogrammens mat - och 4 kg ekologisk rättvisemärkt choklad

Förra lördagen var det skördefest med fokus på ekologiskt och rättvisemärkt alldeles i närheten av där vi bor, nämligen i Vattentornsparken i Valsta. Vi bor ju i ett villaområde, men Märstas eget miljonprogramsområde Valsta ligger ett stenkast bort, och dess rykte är ungefär lika dåligt som andra invandrartäta förortsområden med höghus. Ryktena tenderar dock vara bra mycket värre än den verkliga brottsstatistiken, och forskning visar att folk som bor i dessa områden oftast trivs och känner sig trygga där de bor. Kenny Jansson har skrivit en avhandling där han intervjuat folk i bland annat Rinkeby, som vittnat om att det finns en samhörighetskänsla mellan grannar och att folk ställer upp och hjälper varandra mer än i vanliga bostadsområden. Svenskar som flyttat ner från Norrland liknar det vid stämningen på landet. Flora känner igen det från sitt arbete i Afrika, där fattiga människor i både kåkstäder och på landsbygden som lever utan statliga skyddsnät förlitar sig på sina sociala nätverk för hjälp när det krisar.

Vi har hursomhelst aldrig känt oss otrygga när vi rört oss i Valsta. Det påminner faktiskt lite om stämningen i Kapstaden, där man har en salig blandning av folk från olika länder och kulturer, och marknaderna i Valsta brukar ståta med alltifrån tomatplantor på våren, som någon tycks ha drivit upp på höghusbalkongen, till olika slags hantverk från Latinamerika blandat med gamla svenska damers broderier och pärldekorationer. En salig blandning, och som extra krydda finns alltid entreprenörer som ställer upp grillbord och grillar olika godsaker för att servera med pitabröd, eller serverar chilenska piroger eller baklava. Korv med bröd och våfflor finns förstås också, något för alla.

Vi åt lunch på piroger och avslutade med våffla (till det facila priset 10 kr / våffla, inte de 40 kr vi varit med om att betala i Sälen efter en ländgskidtur!) och under tiden hittade vi Coops stånd där de gjorde reklam för rättvisemärkt. Till vår glädje sålde de vår favoritchoklad, änglamarks mörka 70%-iga choklad, ekologisk och rättvisemärkt, 2 st för 25 kr, dvs 125 kr per kg. Denna choklad är jättegod att äta bara sådär, Adrian har alltid några kakor liggandes på jobbet och tar två rutor efter lunch, men också perfekt att baka chokladtårta eller göra tryfflar på, eller varför inte ha i hemgjord glass (det blir underbart gott!). Till detta pris är ju chokladen till och med billigare än vanlig bakchoklad av lite bättre kvalitet (och då menar vi inte "block" som inte ens får heta choklad!). Vi köpte 1 kg. Sedan funderade vi lite, tittade på utgångsdatum. De håller 1 år. Hur mycket använder vi på ett år? Vi gick tillbaka och köpte mer. Det slutade med att vi kom hem med 4 kg änglamarkschoklad, och då har vi redan ett antal chokladkakor i skafferiet. :) Lite galet kanske, men vi kommer nog inte ångra oss.

Nästa gång ni vill testa något nytt, letar efter spännande ingredienser, mogen frukt eller nötter av hög kvalité, bege er till närmaste miljonprogram på en en liten utflykt. Ni kommer säkerligen hitta butiker med bra utbud och spännande varor. Stora kedjor kommer undan med att sälja sina kunder småhärskna nötter och omogen frukt för att många svenskar faktiskt inte vet bättre. Svenskar i allmänhet tror ofta att valnötter exempelvis ska smaka lite småkonstigt, när nästan alla valnötter som säljs i butik här faktiskt oftast är härskna. Flora, som ätit fina valnötter från Ungern hela sitt liv, spottar direkt ut en härsken valnöt och tittar förbryllat på när andra fortsätter att äta och mumlar något om att de inte är så förtjusta i valnötter egentligen. Samma sak med mango, som är Adrians stora favoritfrukt. Efter att ha ätit ca 10 mango per dag medan vi bodde i Malawi (det är inte en överdrift, dock är de vanligtvis lite mindre där) har Adrian fått en väl utvecklad känsla för hor en god solmogen mango ska smaka. Tyvärr är det nästan omöjligt att få tag på här i Sverige, undantaget är på torghandel eller i vissa butiker drivna av just invandrare, där man kan få tag på sensationellt god pakistansk mango under sommarsäsongen. Vi menar alltså att invandrare generellt vet bättre än svenskar hur frukt och nötter ska smaka - de söker sig till butikerna som saluför mat som de är vana vid från sina länder, och de tolererar inte dålig kvalitet i samma utsträckning, för att generalisera lite. De ställer kanske krav på sina butiker, det är ofta lättare att göra i mindre butiker eftersom man inte tvingas prata med en dussinanställd i en anonym storhandel, utan kan lätt få tag på butikens ägare eller åtminstone någon som har en nära relation till ägaren. Tyvärr är det fortfarande sällan dessa butiker har eko- eller rättvisemärkt fokus, då detta inte tenderar att vara kundernas första prioritet och då det är en alldeles för liten nisch för en redan nischad butik. Men om fler medvetna konsumenter söker sig till dessa butiker och tar sig tid att prata med innehavarna och framföra önskemål, kanske det blir ändring på det? Låt oss testa!

5 varor att köpa rättvisemärkt

Apropå Naturskyddsföreningens lista på 5 viktiga varor att köpa ekologiskt som cirkulerat på sistone på facebook bland annat (ta en titt på den - framförallt vindruvor var en nyhet för min del, att de var så kraftigt besprutade - skönt att vi främst ger ekologiska russin till Freja!) listar jag här de 5 produkter vi alltid försöker köpa rättvisemärkt.

Flora har i sin forskning med fattiga människor i olika länder i Afrika kommit att starkt ifrågasätta nyttan med olika typer av biståndsinsatser, såsom trädplantering, klimatkompensering, mikrofinans, turismprojekt mfl. insatser, som trots att de menar väl så ofta blir fler. Medan vi med ena handen pytsar ut biståndspengar roffar vi däremot med andra handen åt oss pengar då vi pressar priserna på produkter som produceras i fattiga länder av fattiga bönder eller plantagearbetare som ofta får extremt låg lön, knappt har råd att låta barnen gå i skolan etc. Rättvis handel är det lättaste sättet att komma åt dessa orättvisor. Man slipper att ge allmosor utan betalar helt enkelt ett schysst pris för produkter som ofta också då producerats med mer omsorg.

Dessa fem produkter vi listar här är stora plantageprodukter där arbetarna ofta har mycket problematiska villkor, och där dessutom ofta mycket bekämpningsmedel används, så helst ska man försöka köpa både ekologiskt och rättvisemärkt!

Kaffe
Kaffepriset har pressats extremt mycket under 2000-talet. Stora kaffekedjor, med amerikanska Starbucks i spetsen, har spelat en betydande roll i den processen. Det har nått en nivå där kaffebönder inte får ihop det överhuvudtaget, och självmord bland bönderna blivit vanliga (se exv. den lättillgängliga boken Stuffed and Starved - The Hidden Battle for the World's Food System). Skillnaden i villkor är stor mellan vanliga och rättvisemärkta plantager, även om de förstås heller inte är perfekta. Ska man ändå satsa på ekologiskt kaffe är inte prisskillnaden jättestor till rättvisemärkt och som sagt, man kan tänkta på det som sitt bidrag till en bättre värld.

Vi köper kaffebönor som vi mal själva och gillar märket Equale som är både rättvisemärkt och kravmärkt. Adrian har smakat sig igenom nästan alla sorter, och tycker egentligen mest om Arvid Nordquists rättvisemärkta bönor, men de finns inte på vårat Coop tyvärr.

Te
Finns ej med i bild, men det finns många olika sorters gott ekologiskt te. Flora är förtjust i Earl Grey och fördelen med ekologiskt är att det tenderar att vara smaksatt med äkta bergamott och inte någon dålig smakkopia. Serien Four O'clock har ekologiska och rättvisemärkta teer av flera sorter, inklusive ett jättegott kvällste med lakritsrot.

Kakao/choklad
Kakao och choklad finns prisvärda ekologiska och rättvisemärkta från Coop änglamark. Adrian är mycket förtjust i choklad och äter gärna en ruta eller två efter lunch varje dag (har till och med chokladkakor i skrivbordslådan på jobbet... ) Han gör också egen mycket god chokladmjölk med kakaopulver, mjölk och lite socker. Mycket godare än Oboy's sockerstinna variant!

Socker
Vi har fallit för ett råsocker från Lidl som är rättvisemärkt från märket Fairglobe. Det smakar fantiskt gott, lite lakritsartat och kommer från Malawi där vi bott i flera månader för några år sedan.

Bananer
Odlas på plantage, hårt besprutade och under mycket tveksamma förhållanden för plantagearbetarna. Har ni sett filmen Bananas? Den är tyvärr lite seg och långdragen men ändå en ögonöppnare om man går och tror att vanliga bananer produceras på ett trevligt sätt. Jag minns en studie från 2003 där man på Köpenhamns zoo gett schimpanserna ett val mellan ekologiska och vanliga bananer. De åt först alla ekologiska bananer, med skal och allt. Sedan åt de även de icke-ekologiska bananerna, men skalade då dem. De är smarta, aporna!

Intresserad av tips på produkter som finns rättvisemärkta - titta här.