Enkla nyttiga mellanmål

Ett lite större mellanmål till Freja 3,5 år, rågkex med
jordnötssmör, cashewnötter, torkade tranbär och smoothie

Känner ni igen situationen - barnen är griniga och hänger kring benen på en när man försöker göra middag en vardagskväll, tjut och gnäll gör att det tar ännu längre att laga mat och allt känns eländigt. Man kanske försöker sticka till dem någon matbit, vilket ofta får de följd att de är relativt mätta när den riktiga maten väl står på bordet. Situationen uppstår lätt eftersom man ofta missar att planera in mellanmål. Man fokuserar på att fixa lunch och middag, man kanske har ambitionen att ha middagen klar så tidigt att mellanmål inte ska behövas. Vår erfarenhet är att det är bättre att ge Freja mellanmål när hon kommer hem från förskolan, så att hon håller sig lugn och glad hela vägen fram till middagen, och eftersom mellanmålet om man ger det direkt är ganska långt innan middagen så är det sällan vi upplever att det stör hennes aptit.

Detta gäller trots att hon får mellanmål på förskolan kl 15.15. Även om personalen oftast säger att hon ätit bra till mellanmål kan hon ändå vara hungrig när vi kommer hem ca 16.30. Detta kanske beror på att eftermiddagen är ganska lång och att personalen tycker att om man äter två äppelklyftor och en deciliter yoghurt så har man "ätit bra", trots att det är många timmar mellan lunchen kl 12 och middagen kl 18. Ibland tror vi också att mellanmålen på förskolan kan bli lite för kolhydratbetonade, de kanske mest består av färsk eller torkad frukt eller gröt, eller macka utan så mycket pålägg, och det förbränns snabbt och skapar hungerkänslor när bränslet är slut. Ett bra mellanmål består även av nyttigt fett och protein som ger en bättre mättnadskänsla över tiden.

Det kanske är självklart men tål att sägas: det sämsta möjliga mellanmålet är att enbart ge något slags godis eller kakor - det är en säker väg till gnälliga och griniga barn. Alltför ofta ser vi föräldrar som är ute på stan eller kanske på väg hem någonstans ifrån med ett gnälligt/vilt skrikande barn kring 16-17-tiden som i desperation tar sig in i en kiosk och rycker åt sig choklad eller godis. Visst blir barnet tillfälligt gladare, men man kan lika gärna ta fram luftpistolen och skjuta sig själv hårt i benet eftersom blodsockerfallet inom en halvtimme som ger ett ännu grinigare barn kommer som ett brev på posten. Vill man få en spark i baken att inte ge efter för tjat om godis kan man tänka på att det är viktigt att barn får i sig många olika näringsämnen, bra fetter och bra protein varje dag, så de har inte "råd" att slösa bort kalorier på näringsfattiga men mättande sockerbomber som sedan förtar aptiten när nyttig, näringsrik mat väl serveras. Alla kan ju råka ut för förseningar och planeringsmissar men det är i ett sådant läge mycket bättre att rycka åt sig en banan, nötter, yoghurt eller macka, köpa en varmkorv eller liknande. Då har man troligtvis ett någorlunda glatt barn i 2-3 timmar framöver tills man hinner hem och fixa middagen.

Det är dock lätt att känna sig rådvill om vad man ska ge för mat till mellanmål, och man vill inte spendera någon längre tid med att fixa det heller eftersom man annars knappt hinner göra annat än fixa med mat hela tiden. Helst ska mellanmålet gå att äta på väg till lekplatsen eller ute i trädgården, för ska man sätta sig till bords för att äta mellanmål 1,5 timmar innan middagen, ja då hinner man som sagt inte göra mycket annat än att sitta och äta hela tiden känns det som. Därför har vi nu försökt sammanställa en lista här nedan på lämpliga mellanmål man kan välja mellan, både små och stora . Ett extra mellanmål efter förskolan ska förstås inte vara lika stort som om man själv serverar ett enda mellanmål mellan lunch och middag på helgen till exempel. Vi brukar också alltid ha en burk med lite fullkornskex och naturella nötter liggandes i bilen/barnvagnen/skötväskan utifall att det blir en krissituation, detta har avhjälpt många jobbiga situationer.

Mellanmålstisps

Frukt - banan är ett överlägset mellanmål eftersom det är mättande och innehåller mer än bara kolhydrater, är smidigt och lätt att äta på språng. I övrigt är frukt OK som mellanmål men behöver kompletteras med något mer för att man ska stå sig i längden. Egentligen är frukt bäst för kroppen om man äter det som efterrätt efter lunch eller middag, eller som en del av frukosten och inte främst som mellanmål. Torkad frukt, som torkade osvavlade aprikoser eller katrinplommon kan vara goda och bra mellanmål, men de innehåller också mycket socker och fungerar inte bra som ensamt mellanmål. I kombination med nötter, som innehåller mycket nyttiga fetter och protein är det ett bättre mindre mellanmål, men man bör inte sätta i sig mer än någon mindre handfull torkad frukt på en och samma gång. Många ger barnen russin som mellanmål, men detta måste alltså kompletteras. Köp helst ekologiska russin, vindruvor är en av de mest besprutade grödorna och rester av upp till 26 olika bekämpningsmedel finns ofta kvar i russinen har det visat sig.

Smoothie - är gott och nyttigt, men här gäller samma reservation som för frukt - att enbart göra smoothie på frukt och juice ger en väldig fruktsockerchock, och för all del många nyttiga vitaminer men innehåller för lite fett och protein för att mätta i längden. En lösning är att tillsätta yoghurt eller mjölk i smoothien (eller havremjölk, mandelmjölk mm), och/eller blanda ner avokado, nötter eller proteinpulver (exempelvis från Renée Voltaire). Ännu ett alternativ är att servera smoothie tillsammans med macka eller något annat tillbehör. Smoothie är också ett utmärkt sätt att få i lite grönsakskinkiga barn nyttiga vitaminer - strimla lite vitkål och hacka upp en morot och tillsätt i mixern och de märker inte ens av det om det samtidigt finns andra smaker som dominerar. Vi brukar köpa frysta blåbär och hälla en deciliter direkt i mixern, det blir en härlig lila färg, god smak, bra kyla på smoothien direkt och blåbär är ju supernyttiga. Dessutom har vi fryst in råsaft från röda vinbär från mormors buske i istärningskuber så det är bara att ploppa ner 1-2 kuber i en smoothie för extra vitaminer och smak! Ungefär 2 dl smoothie brukar räcka ganska bra till ett mindre barn. Gör man egen smoothie kan man kontrollera innehållet mycket bättre än om man kör på köpta smoothies i påse som är så populära. Har man en bra mixer går detta på någon minut, ner med banan, frysta bär, pulver, mjölk, etc. och mixa. Det går förstås också bra att spara smoothien i en glasburk eller flaska och ta med nästa dag, skaka om, stick ner ett sugrör och drick!

Grahamsskorpor svalnar på galler - servera med ost eller keso!

Små pogácsa som vi tipsade om i ett tidigare inlägg kan vara ett bra mellanmål, och bakar man under helgen kan de stå sig i en plastpåse under större delen av veckan. De går också bra att frysa in och tina 3-4 stycken när det behövs. Ett alternativ är grahamsskorporna på bilden här intill.

Mackor kan vara lite trist och meckigt att ta fram en massa ingredienser till, men har man ett mackjärn eller smörgåsgrill hemma så kan en varm macka vara ett snabbfixat och populärt alternativ som man kan grabba med sig i en servett på väg till lekplatsen om man vill. Icakurirens test på smörgåsgrillar visar att man kan få tag på en riktigt bra sådan för ca 350 kr. Vi har en som nu är 10 år gammal och fungerar fortfarande utmärkt, så det kan vara en bra investering. Vi brukar skiva upp och frysa in bröd som är några dagar gammalt och börjar bli lite torrt och tråkigt (innan det möglar!), på så sätt har vi alltid bröd i frysen utan att behöva köpa formfranska. I mackjärnet tinar brödet snabbt och skinka, senap, ost, salami, bladspenat, basilikablad, färskost, samt diverse rester från tidigare middagar som köttbullar, kyckling, halloumi, korv, grillade grönsaker är alla lämpliga ingredienser att lägga mellan två brödskivor och grilla i några minuter. Vi brukar undvika tomatskivor, ananas och sådant som innehåller mycket vatten och bara blir extremt varmt och obehagligt att äta i mackan, hellre tar man då en tomat eller gurkskivor till mackan.

Enkla och snabba quesadillas är bra mellanmål!

Quesadillas är en annan enkel variant på mackor - tag två tortillas (testa gärna fullkornsvarienten, eller varianten med en del majsmjöl i!), lägg rökt skinka eller bladspenat samt ost mellan rundlarna och strössla på lite torkad oregano. Stek i het stekpanna i någon minuter tills osten smält. Låt svalna lite och klipp till munsbitar.

Avokado är ett schysst mellanmål, nyttigt och lätt att fixa och gott att halvera och äta med sked med lite örtsalt, eller mosa med en gaffel direkt på en knäckebrödbit eller en rostad brödskiva.

Keso brukar vi också äta som mellanmål, vi häller upp i en skål, saltar med lite örtsalt och klipper ner kanske lite gräslök och en bit skinka. Storfavorit hos Freja, hon äter det med sked helt enkelt. Man kan också ha detta på macka, passar fint till knäckemacka exempelvis.

Hummus är enkelt att göra och står sig i säkert en vecka hemma i en burk. Rikt på protein och nyttigt fett och förvånansvärt mättande. En mindre klick på en bit knäckebröd eller fullkornsbröd mättar ordentligt!

Jordnötssmör är också en riktigt bra grej att ha hemma som står sig länge och är perfekt på skorpor eller fullkornsbröd som mellanmål. Precis som hummus är det fullt med protein och nyttiga fetter som gör att man blir mätt länge.

Har ni några egna mellanmålsfavoriter får ni gärna dela med er! Vi behöver också fler tips.

Hemgjord bar på nötter, frön och honung till vinterutflykterna

Hemgjord bar i burk med karta över pisterna i Chamonix.

Till vinterns utflykter passar det bra med en liten energibomb i form av en hemgjord 'bar' med nyttiga frön och nötter i. Visst blir det kaloririkt, men man får mycket energi av en liten bit och man bränner ju en hel del när man ränner runt ute i kylan. Liknande bars som man kan köpa i affären innehåller oftast en massa tillsatser för att försöka dra ner på de dyra ingredienserna (nötter, fröer och torkad frukt) och de bars som är bra kvalitet håller ofta ett mycket högt pris. Så passa på att göra egna bars en helg eller under sportlovet då ni kanske saknar julens bakande men inte vill frossa i mer kakor!

Receptet ger två burkar med lagom stora bars

Hemgjord vintersnack med nötter, frön och torkad frukt
Ger ca 30 bitar

2 gånger 100 g nötter eller mandlar (hasselnötter, valnötter, vad ni föredrar)
200 g torkad frukt (blanda gärna torkade aprikoser, dadlar, katrinplommon, fikon, testa Saltå kvarns!)
2 dl havregryn
2 dl solrosfrön
2 msk vaniljsocker
125 g smör
1,5 dl honung

En gratängform passar bra för smeten

1/2 dl socker
1 äggvita
2 msk rapsolja
1/2 tsk salt

Blanda smör, honung, socker och rapsolja i en kastrull och låt sjuda i 2-3 minuter under omrörning, låt svalna. Grovhacka nötter, skär torkad frukt i mindre bitar, och blanda detta med havregryn, solrosfrön, vaniljsocker och 1/2 tsk salt i en bunke. Klä en ugnsform med bakplåtspapper. Vispa ner äggvitan i smörblandningen som har svalnat, vänd sedan ner hela äggsmeten i grynblandningen och arbeta ihop. Häll smeten på bakplåtspappret och tryck ut den jämt i formen.

Grädda mitt i ugnen ca 40 minuter. Lägg på aluminiumfolie om det ser ut att bli bränt. Låt kakan svalna helt och skär i mindre portionsbitar, förvara gärna med bakplåtspapper emellan i en plåtburk.

Stugsemester i fjällen - veckoplanering med matinköp

Fjällröding - en delikatess som måste testas i fjällen!

Vi har ju nyligen varit på skidsemester som nämnts i ett tidigare inlägg och planerade i samband med det för en veckas vistelse med endast en mycket liten butik i närheten, med andra ord fick vi handla här hemma och ta med oss all mat i kassar och en kylväska. För att inte släpa på så många olika saker och för att kunna utnyttja skiddagarna till max utan onödigt mycket fixande med maten bestämde vi att alla skulle äta gröt med sylt samt kokt ägg till frukost, en stadig och god frukost inför en dag i backen som alla gillade. Därmed köpte vi med två paket fiberhavregryn, plockade med vår hemgjorda krusbärssylt och ett gäng ägg samt vår lilla äggkokare och frukosten var klar. Juice och kaffe till också förstås. På morgonen kokade Adrian (som alltid brukar fixa frukosten i vår familj) snabbt på en kastrull med gröt och satte på äggen och kaffet, och vips så stod frukosten på bordet.

Lunchen intogs alltid i en av restaurangerna i backen (vilket förstås är dyrt men värt det just när det gäller skidsemestrar tycker vi, särskilt i vecka 5 då liftarna bara hade öppet 9.30-15, eftersom det skulle gå åt för mycket tid till att fixa mat hemma och man gärna vill ha något varmt och stadigt i magen när det är rejält kallt ute). Men bor man nära backen finns förstås mycket pengar att spara på att exempelvis ha förberett en matig soppa som man bara kan värma på. Ofta kan restaurangerna i pisten vara riktigt usla med enbart mottagnigskök som serverar pommes frites till allt och steker på frysta halvfabrikat, då är det förstås inte så lyckat att betala massvis med pengar för att leva på sådan mat i en vecka. Vi hade dock tur i Ramundberget där vi var, för restaurang Solbrännet satsar på hemlagat hela vägen, med svenskt kött och kvalitetsingredienser samt rejäl salladsbuffé, rekommenderas varmt!

Fixa egen afterski med frasiga våfflor och irish coffee!

Vi sparade däremot pengar på att aldrig gå på någon after ski utan mysa i stugan med bastu och brasa samt våfflor och irish coffee. Vi tog med mjölk, mjöl, ägg och smör samt hjortronsylt, grädde och whiskey (det sistnämnda till irish coffeen) och vispade ihop en stor laddning våffelsmet som sedan stod sig i kylen i tre dagar. Varje eftermiddag riggade vi upp så att järnet kunde stå mitt på matbordet (ta med förlängningssladd och använd gärna dubbelvåffeljärn, det ingick i stugutrustningen om man frågade i vår stuga!) och drog på våfflor med hjortronsylt och grädde som passade utmärkt bra ihop med irish coffee.

Potatis i ugn med vitlökssmör

Vad gäller middagarna försökte vi planera så att det inte skulle bli alltför mycket matlagning och tyckte då att det kunde vara värt att äta samma rätt 2 ggr under veckan för att slippa laga mat varje dag. Vi tog med oss en färdig infryst gryta med lamm som tinade i kylen och räckte till 2 middagar, fryst renskav som också fick tina på vägen upp och sedan tillagades som en enkel men god renskavsgryta som också räckte två middagar. Sedan räknade vi med att hitta gott lokalt kött eller fisk eftersom det det brukar finnas gott om det i fjällen och tog med potatis, ärtor och broccoli som kunde fungera som tillbehör till det vi hittade.

Enkel kall sås till fisk

Mycket riktigt hittade vi superfin och jättegod rödingfilé som fångats lokalt och det blev en fantastiskt god fisk i ugn av den, med lite örtsalt, peppar, olja och citron på. Till detta gjorde vi klyftpotatis garnerat med vitlökssmör, och serverade med ärtor, kokt broccoli och en sås som rördes ihop på det som fanns i den lokala lilla affären - crème fraiche, färskost med gräslök, färsk salladslök och vitlök (riktigt gott faktiskt, man kan också ta rom och crème fraiche till en enkel fisksås).

Som extrarätt hade vi med oss ingredienser till den enkla pastan som beskrivits i ett tidigare inlägg, men det blev över av all annan mat så det blev aldrig aktuellt att äta pastan, istället gjorde vi åt broccolin till ena grytan och tog helt enkelt med bacon, pasta och ädelost hem igen (det är inga ingredienser det går någon nöd på under en vecka som tur är).

Utöver det som nämnts ovan hade vi med en del frukt till efterrätt och kan meddela att det behövdes inte mer mat, man blev mycket mätt och glad på tre rejäla mål mat samt afterski med våfflor trots intensiv skidåkning! Skriv gärna i kommentarerna om ni testar denna veckomeny och vad ni tyckte!

Mat på stugsemestern - snabb, god och lyxig pasta på 5 ingredienser

Förra veckan var vi på skidsemester i Ramundberget (Härjedalen), och fick rejält med snö och inte så kallt som vi befarat, så det blev en riktigt härlig vecka. Att åka redan vecka 5 kan ju annars vara lite risky eftersom det riskerar att vara väldigt kallt och är ganska mörkt, men fördelarna med att åka i lågsäsong är också många - billiga stugor, stort utbud att välja mellan, extra rabatter, inga köer till liften, alltid fönsterbord i restaurangerna i backen, o.s.v. så när man har småbarn som ännu ej går i skola är det ju svårt att motstå. Freja som nu är drygt 2,5 år fick också testa skidor för första gången, hon tyckte det var jätteroligt och gjorde verkligen otroliga framsteg på bara tre dagar (tänk om man själv utvecklades i den takten!). 

Att bo i stuga på skidsemestern är ju supermysigt, men det kan vara lite vanskligt att veta vad man ska laga för mat som går snabbt, är mättande och inte kräver för många ingredienser som måste släpas upp i bil och riskerar att bli dåliga. Vi kan då varmt rekommendera denna pastarätt som är superbra för detta ändamål. Rätten är perfekt som "första kvällen i stugan-rätt" om man har tänkt att handla på en större affär nästa dag och bara vill ta med sig några få ingredienser för att snabbt svänga ihop något första kvällen. Den passar också bra som en sista-kvällen-rätt, eller en "nöd-rätt" om man står utan mat mot slutet av semestern och behöver fixa något av några få ingredienser utan att det ska bli en massa rester kvar. Kan man bara köpa 5 ingredienser: 1 paket tagliatelle, 1-2 paket bacon, 1 broccoli, 1 paket ädelost och kanske en förpackning körsbärstomater, och har tillgång till olivolja, salt och svartpeppar samt en kastrull och en stekpanna kan man fixa denna rätt! En flaska rött vin till och middagen är en liten fest, smakerna gifter sig superfint ihop i denna goda rätt. Att det går supersnabbt att laga och blir minimalt med disk är ju inte heller en nackdel.... 

Pasta med ädelost, bacon och broccoli

 4 portioner

1-2 paket bacon

1 paket ädelost (ca 140 g)

1 stor broccoli

1 paket körsbärstomater

1 paket tagliatelle (gärna Ica I love Eco)

Koka upp vatten i en stor kastrull och salta i vattnet. Skölj och bukettera broccolin, skala stammen och skär även den i slantar. Lägg i broccolin i vattnet i några minuter, kontrollera att den är krispig men inte rå. Stek under tiden bacon (klipp rakt ner i pannan med kökssax, inget extra fett behövs). När broccolin är klar, häll inte bort vattnet utan fiska upp broccolin med hålslev eller pastaslev och tillsätt eventuellt mer vatten, koka upp. Tillsätt pastan när vattnet kokar ordentligt (vattnet är svagt grönt av broccolin, extra bra att koka pastan i det nyttiga broccolivattnet). Dela ädelosten i mindre bitar, halvera körsbärstomaterna. Lägg upp den färdiga pastan på en tallrik, varva med smulad blåmögelost, baconbitar, broccolibuketter och dekorera överst med körsbärstomater. Servera genast, då pasta ska ätas rykande färsk!

Baka med småbarn - små utflyktsscones (ungerska pogácsa)

Barn älskar ju ofta att baka, vilket inte minst vi börjar märka med lilla Freja som nu är drygt 2,5 år. Det har blivit ett stående inslag bland aktiviteterna, men nu efter jul kanske man inte hela tiden vill baka olika sötsaker.

Då kan det vara läge att dessa ungerska små pogácsa (kallade "pogi") som är som små salta mini-scones med keso eller potatis i. De är godast helt färska men fungerar också bra de närmaste dagarna som mellanmål på vinterutflykten, eller istället för macka till en värmande soppa. Receptet kommer från Frejas mormor, som brukar baka dessa med Freja när hon är där och hälsar på. Det är kul för barn att vara med och ta ut de små kakorna med mått och sedan kan de vara med och pensla varje pogi.

Nygräddade små pogi!

Pogácsa (pogi) med keso 

250 gr keso (bearbetad gärna lite med mixerstav tills den blir slät)
250 gr smör
250 gr mjöl
1 tsk salt

Ovanpå:
ägg, kummin och ost

Arbeta ihop mjöl och smör med fingertopparna. Tillsätt keso och salt och bearbeta degen tills den är jämn och går att kavla ut. Om man vill göra på traditionellt ungerskt vis kan man kavla ut, vika ihop och låta vila 15 minuter, upprepa detta och låta vila 15 minuter igen och sedan börja med att ta ut rundlar med form. Det blir gott ändå, även om man skippar detta moment!

Kavla ut degen till en rektangel, ca 1,5-2 cm tjock. Ta ut små runda former eller använd någon annan form, exempelvis en liten pepparkaksform. Pensla med uppvispat ägg och strö över lite ost (och gärna lite hel kummin).

Grädda i 175 grader i ca 30 minuter.

Mormor och Freja bakar pogi, penslar dem noga!

Pogácsa med potatis

250 gr kokt potatis (pressad)
250 gr smör
250 gr mjöl
1 ägg
1 tsk salt

Ovanpå: ägg, ost och kummin

Arbeta ihop den kallnade och pressade potatisen med mjöl, smör, ägg och salt tills det blir en deg som kan kavlas ut. Kavla ut den till en rektangel ca 1.5-2 cm tjock, vik den och kavla ut igen (två gånger efter varandra, utan att vila emellan) och vik den igen, låt den vila den på en kall plats 3-4 timmar.

Kavla ut degen till en rektangel, ca 1,5-2 cm tjock. Ta ut små runda former eller använd någon annan form, exempelvis en liten pepparkaksform. Pensla med uppvispat ägg och strö över lite ost (och gärna lite hel kummin).

Grädda i 175 grader i ca 30 minuter.

Tips på miniserie om matkvalitet kring sekelskiftet i Stockholm!

Ett litet Tv-mystips inför helgen kanske kan vara på sin plats? Vi har precis sett färdigt här hemma på de tre delarna i miniserien "Fröken Frimans Krig" på SVT play. Serien handlar om historien kring butiken "Svenska Hem", som initierades av kvinnor, ägdes kooperativt av enbart kvinnor, drevs av kvinnor och där enbart kvinnor fick handla. Butiken öppnade nära Stureplan i Stockholm 1905, och var ett initiativ mot den dåliga livsmedelshygienen och matfusket som var vida utbrett. Kvinnorna ställde höga krav på livsmedlens kvalitet och blev till en början kraftigt motarbetade av de manliga specerihandlarna i Stockholm som organiserade en bojkott mot butiken. En mycket välgjord och bra serie! För de som vill veta mera efter att ha sett den om hur det gick för butiken, vad man hade för sortiment osv. så kan man läsa kapitel 5 i Mats-Eric Nilssons "Den hemlige kocken", som heter "Kvinnligt motstånd" och som handlar just om Svenska Hem. Historien är något att inspireras av i dessa tider av matfusk och matbutiker ägda av storföretag där enskilda kunder har mycket lite insyn och inflytande..

Trevlig helg på er!

Rödbetssoppa och piroger

Rödbetssoppa med hemgjorda lammfärsfyllda piroger.

En favorit kring jul och under hösten och vintern här hemma är rödbetssoppa (borsjtj) och piroger, som är populärt i Polen och Ryssland. Adrians polska mamma gör en jättegod soppa på ett avancerat polskt recept där hon kokar egen buljong, men vi brukar göra en enklare variant som också blir god. Till den behövs de lite matigare pirogerna som traditionellt är köttfärsfyllda. Vi har ett eget recept på piroger fyllda med lammfärs som vi tycker blir väldigt goda och som dessutom är roliga att göra tillsammans med barn då deg ska kavlas, måttas ut, piroger ska fyllas och tryckas till med gaffel och penslas med ägg, allt detta kan barnen hjälpa till med. Pirogerna fungerar förstås även utmärkt som plockmat, på en buffé eller till någon annan slags soppa!

Detta recept är på 4 rejäla portioner som passar för en middag eller en ordentlig lunch efter en vinterutflykt, alternativt räcker det som en lättare sopplunch eller middag för 6 personer. Vi brukar servera den som middag tidigt på kvällen den 23:e december (för 4 personer) och då äter vi inte så mycket för att vi vill ha lite plats kvar till ostbrickan som kommer lite senare på kvällen. Vi brukar då få över så mycket att det räcker till en lätt lunch den 25:e för ca 4 pers, då alla fortfarande är mätta efter julmaten och vill skapa plats i magen för juldagens middag. Soppan går bra att förbereda någon dag innan, vilket är smidigt, men pirogerna är som allra godast helt färska! Den julröda färgen gör att den passar extra bra som julsoppa!

Freja kavlar sin egen lilla deg, Adrian gör fyllningen.

Rödbetssoppa + piroger
drygt 4 portioner

Rödbetssoppa
2 st gul lök
8 stora rödbetor
1/8 rotselleri
2 liter vatten + grönsaksbuljong
8 st lagerblad
Salt och svartpeppar

Finhacka löken och fräs löken i olja. Skala och skär rödbetorna och rotsellerin i mindre bitar. Lägg dem i grytan, tillsätt, vatten, rotselleri, buljong, salt och peppar. Koka i 30-40 minuter (eller tryckkoka i 20 minuter), tills rödbetorna är mjuka och urlakade. Sila bort bort rödbetor, rotselleri och lagerblad. Grönsakerna ska nu ha avgett sin smak till buljongen och är inte särskilt goda att äta utan kan läggas i komposten. 

Piroger

Rundlar ligger till höger om plåten, en rundel med fyllning på
och de andra redan ihopvikta.

Tryck med gaffel på kanten av pirogen för att den ska hålla ihop.

ca 16 st

1 sats Pizzadeg:

25 g jäst (torrjäst eller vanlig)
1,5 dl ljummet vatten,
2 dl olivolja,
½ tsk salt,
4,5 dl mjöl (hälften vetemjöl, hälften grahams/dinkelmjöl)

2 gula lökar

300 g köttfärs

100 g svamp

upp till 1 dl vatten

½ msk soja

1 msk balsamvinäger 

1 msk honung

1 tsk salt

1,5 krm peppar

 2 tsk rosmarin

1 ägg till pensling

Gör en sats pizzadeg genom att lösa upp jäst i ljummet vatten, tillsätta olivolja, salt och mjöl och blanda ihop ordentligt. Låt jäsa under bakduk i 40 minuter (minst, den kan också jäsa i kylskåp ett helt dygn om man föredrar det). Kavla ut och ta ut rundlar ca 12-15 cm i diameter, använd t.ex. en liten uppochnervänd skål. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Fräs under tiden lök, köttfärs och svamp, tillsätt resten av ingredienserna utom vattnet och låt fyllningen puttra ihop i någon minut. Tillsätt vatten i den mån det behövs för att ingredienserna inte ska bränna fast medan man kokar ihop köttfärsen, men inte så mycket att fyllningen är vattnig (blir den ändå vattnig så låt det puttra lite mer tills vattnet ångat bort. Lägg en liten sked med fyllning på varje pirogrundel, vik ihop och tryck ihop kanterna med en gaffel. Ta lite vatten på kanten av pirogdegen om det krävs för att degen ska fästa. Låt ev. pirogerna jäsa lite till under bakduk (smidigt om man vill förbereda), eller grädda direkt. Pensla med ägg och grädda i 10-12 minuter på 225 grader.

Övrigt: soppan är vegetarisk/vegan-vänlig, mjölkfri, äggfri och glutenfri (kontrollera buljongen). Pirogerna innehåller allt detta, utom mjölk. Mjölkfria piroger, laktosfria piroger. 

Ostbricka med tillbehör!

Ostbricka den 23:e är ett favoritinslag i julmaten!
Här uppdukad på soffbordet. Träbricka med blommor
under hårdosten från Malin Westberg. Collection, hon har
nyligen öppnat butik ute på SLU i Ultuna, Uppsala. 

Visste ni att man traditionellt äter mögelost kring jul eftersom osten som med fördel görs på sensommarens mjölk som är extra fet och smakrik eftersom korna har betat gräs hela sommaren lagom har hunnit mogna till jul? Vi har ju kommit ganska långt från sådant säsongstänk nuförtiden när nästan alla typer av matvaror finns tillgängliga året runt, men kanske ändå att småskaliga producenters ost är som godast kring jul, och att det finns en anledning till att affärerna tar in burkar med brittisk Stiltonost till jul? Vi brukar i alla fall njuta lite extra av ostar kring jul och nyår, och serverar då gärna tillsammans med olika roliga tillbehör.

Camembert, Roquefort, Pepparchèvre och getcamembert
med valnötter och torkade tomater. Ostkupa från Sagaform.

Här har vi några förhoppningsvis inspirerande bilder på ostar med tillbehör. Detta år fick Flora ost och kex som julklapp på jobbet, så en Roquefort och en Camembert var redan givna från början. Till detta sällade sig den obligatoriska Stiltonosten, som är en storfavorit här hemma. Vi har sparat alla gamla Stiltonkrukor under åren och serverar som ni ser nu marmelader i krukorna - smidigt då man kan skeda över lite marmelad i dessa krukor och slipper ha hela marmeladburken ståendes framme. Detta år behövde vi inte köpa någon marmelad, utan tog vår egen äppeldjem samt den gröna tomatmarmeladen vi gjort i höstas, som båda passade jättebra till mögelostarna, samt den päronmarmelad med Calvados som Flora också fått i julklapp.

Stilton och marmelad i gamla Stiltonkrukor. Torkade dadlar och
fikon i skål från Iittala. Vit kruka med örtkryddad färskost, liten
hemdrejad skål med torkade tomater.

Vi kompletterade dessa ostar när vi var på julmarknad i Sigtuna med tre ostar från Lillängens gårdsmejeri i Sunne. Visserligen inte närproducerat för oss direkt, men vi blev väldigt tagna av de goda ostarna vi smakade på marknaden. Örtkryddad färskost, pepparchèvre och getcamembert var de tre ostarna vi tyckte var absolut godast. Dessutom hade Flora fått en liten italiensk minisalami i julklapp, och vi kompletterade med ungersk paprikasalami och ungerska färska valnötter, direktimporterade av Floras föräldrar.

Saffranshonung, marmelad i Stiltonkruka och i bakgrunden
minisalami, ungersk korv och färska päron.

Andra roliga tillbehör var de torkade tomaterna Floras föräldrar haft med hem från Kina samt den poppande chokladen som knastrade i munnen som kom tillsammans med Roqueforten i julpaketet. Torkade fikon och dadlar passar fint till, liksom supergod saffranshonung från Trogsta som vi köpt tidigare på Bondens matfestival i höstas. Honungen smakar verkligen riktigt mycket av saffran och känns enormt lyxig, här har man inte snålat på ingredienserna eller tagit till några tillsatser för att bättre på smakerna, rekommenderas varmt! Någon färsk frukt är alltid gott till, och vi hade här slagit till på päron. Vindruvor har många på ostbrickan, men tyvärr är de väldigt ofta extremt besprutade, som det står om i denna artikel i DN. Då kanske päronen är att föredra ändå!

Portvin passar bra till ostbrickan. I bakgrunden korg med kex,
pepparkakor och Wilmas sticks.

Slutligen - kexen. Egentligen ska man äta neutrala kex till ostarna för att låta ostarnas och tillbehörens smaker komma fram ordentligt och undvika översaltade kex. Detta korntunnbröd tycker vi passar bra till ostar, men är också svaga för Vilmas salt sticks svart och vit. Många kex består tyvärr av härdat vegetabiliskt fett och/eller palmolja, vilket man bör undvika både för miljöns och hälsans skull. Kanske kan man kosta på sig bättre kex när man nu lägger ner pengar på ostbricka? Har man bakat pepparkakor får man inte glömma att lägga med några, de är jättegoda med Stilton och andra kraftiga mögelostar tillsammans med saffranshonung eller marmelad.

Till ostbricka passar portvin sällsynt gott, särskilt till de kraftfullare mögelostarna, men vissa sötare julöl eller julcider kan också passa bra till.

Om jag fick välja en enda matkategori som skulle förvandlas till genomnyttig istället för relativt onyttig skulle det vara ost i olika former, brukar Flora säga här hemma. Men håller man sig till äta ostbricka under dess "säsong" kring jul kan man äta med bättre samvete! Bon apétit!

Gå inte på julmarknads-bluffen – se upp för företaget ”Svenskt mathantverk”!

Det har blivit krispigt kallt i luften och frosten gnistrar på träden, vilket är ovanligt för Göteborg i början av december, men gör det extra stämningsfullt att gå runt på Lisebergs mysiga julmarknad denna decemberdag för några år sedan. När kylan börjar bita extra mycket i kinderna tar vi oss in i en av de olika bodarna som säljer olika former av julbetonade produkter, och trängs med många andra för att titta på korvar, sylt, honung, ostar, must, knäckebröd och julgodis. Egentligen tycker vi om att göra julmaten själva i så stor utsträckning som möjligt, men att göra egen salami, hemystad ost eller hemgjord must går utanför det vi har kunskaper i eller har tid med, liksom för många andra. Då tänker man att man kan passa på att stödja svenska producenter som brukar ha svårt att tävla mot den industriproducerade maten genom att köpa vissa produkter på marknad istället för på Coop. Visst, vi tycker det är tråkigt att det ofta inte är ekologisk korv eller sylt, som vi brukar köpa på Coop, men det kanske kompenseras till viss del av att det är småskaligt och närproducerat? Det är också förstås dyrare än i affären, men man tänker att man får något extra bra för pengarna, att det är svårt för små tillverkare att matcha effektiviteten hos en industriell tillverkare men att man kanske satsar mer på kvaliteten.

Därför blir vi lite förvånade när vi tittar på innehållsförteckningen till renkorven och ser att den innehåller mindre än 20% renkött och i övrigt mest fläskkött. Vi tittar även på älgkorven och vildsvinskorven och upptäcker samma sak. Dessutom finns det en hel del tillsatser i korven som vi inte hade förväntat oss av en småskalig tillverkare. Vi frågar den trevliga mannen som hurtfriskt bjuder ut varorna och är generös med smakproverna om detta faktum. Han skruvar lite besvärat på sig och mumlar något om att det behövs för smakens skull, att det smakar för starkt med enbart ren i korven. Vi funderar lite på detta, och diskuterar sinsemellan vad vi tycker om detta egentligen. Korvarna är rätt dyra, men visst vore det gott med lite renkorv på julbordet… Och enbärsmust vore väl lite festligt för dem som inte kan eller vill dricka öl? Men även på musten ser ingredienslistan lite nedslående ut. Till slut faller vi ändå för fasaden av gammaldags gemytlighet och försäljningssnacket och pungar ut med flera hundralappar för en korv och tre flaskor must. Men känslan av att något inte riktigt var som det skulle biter sig fast och släpper inte riktigt taget.

När så nyligen senaste numret av tidningen Hunger dimper ner i brevlådan och vi läser Mats-Erik Nilssons (författaren bakom Den hemlige kocken, Äkta vara, Döden i grytan och Saltad nota) reportage om företaget ”Svensk mathantverk” och hur de bluffar sig fram på allehanda marknader och får folk att punga ut med hutlösa summor för industritillverkad korv från Tyskland, faller allting på plats! Vi känner väl igen produkterna som vi flera gånger köpt på marknader, trots att vi brukar vara mycket noggranna med vad vi köper och försöker undvika tillsatser och köpa ekologiskt så långt som möjligt. Så grundlurade vi blivit! Genom skicklig marknadsföring som verkligen är långt över gränsen till vad som rimligen borde vara tillåtet lyckas företaget ge sken av att vara något slags paraplyorganisation för svenskt småskaligt mathantverk, vilket man alltså inte är. Visst tillverkas vissa av produkterna i Sverige, men det är vanlig fabrikstillverkning och inte någon småskalig gårdstillverkning eller det som vanligtvis brukar menas med begreppet mathantverk. Drygt 30 procent av varorna tillverkas dock enligt Nilsson inte ens av själva företaget utan köps in, bland annat från tyska fabriker som exportföretaget Astro som säljer över 10 000 ton korv per år till 25 olika länder, eller fabriken Edel som tillverkar karameller som i Tyskland säljs som exempelvis Glühwein Herzchen, medan Svenskt Mathantverk döpt om dem till ”Farmor Ediths glögghjärtan” för att få dem att verka lite sådär gammaldags idylliskt svenska. Farmor Edith som pryder många av deras produkter, är tydligen namnet på företagets VD:s farmor som levde på 1920-talet. Oklart hur hon har påverkat det tyska företagets industrirecept på godis, men tydligen är det faktum att VD:n hade en farmor som levde på 20-talet tillräckligt argument för att Svenskt Mathantverk i sin företagslogga skriver ”anno 1923”, trots att företaget tydligen grundades 1992. Detta enligt vad VD:n själv förklarar för Nilsson vid hans intervju!

Det som kanske är mest upprörande i sammanhanget är väl inte att ett företag försöker slå dunster i folks ögon för att kunna sälja sina varor till mångfaldigt högre pris än vad de egentligen skulle berättiga, utan att Livsmedelsverkets regler är så fullständigt uddlösa att de faktiskt tillåter detta. Det går alltså bra för Livsmedelsverket att ett företag säljer ”renkorv” som innehåller 17% renkött och 67% fläskkött, det går bra att sälja tyska fabriksprodukter under varumärket ”Svenskt Mathantverk” med svenska flaggan på burkarna. Det går bra att skriva ”vildhallonsylt” på burken med svensk flagga på trots att hallonen mestadels kommer från vanliga odlade hallon, och endast 30 % av hallonen är vilt plockade, tidvis i Bosnien. Och ta 169 kr kilot för hallonsylten när den egentligen är jämförbar med en sylt från affären som kostar 100 kr mindre kilot. Livsmedelsverket verkar minst sagt jobba för tillverkarna snarare än för konsumenterna om man ser till vad som får passera deras granskning!

Det tristaste av allt är att detta drabbar de verkliga småskaliga producenterna som försöker slå sig fram och får kämpa inte bara mot stora industriproducenter utan mot dylika blufföretag som konkurrerar ut dem på deras egen planhalva, genom att slå sig in på marknader och sälja industriprodukter under falsk flagg av småskalighet. Säkert har de råd att erbjuda marknaderna någon slags provision eftersom de gör sig en rejäl hacka på försäljningen, det skulle kunna förklara varför vi börjat se detta företags typiska trähyllor med "anno 1923" i liten plåtplakett på marknader över hela landet. Bara den skalan, att producera så att det räcker till större delen av landets marknader, och att kunna producera allt från korv och sylt till senap, must och karameller antyder ju att det handlar om storskalig produktion. 

Men innan man känner sig alltför maktlös i sammanhanget kan man inse att vi faktiskt kan göra något åt detta, vi och alla ni bloggläsare! Nu när vi fått upp ögonen för detta kommer det inte vara lika lätt att låta sig luras igen.  Det är dags att titta lite extra på vad man köper på julmarknaden, läsa på innehållsförteckningen och ställa frågor till försäljaren. Säljer ett stånd mängder av olika slags produkter kan det rimligen inte röra sig om något slags gårdsproduktion, verkar försäljarna ha väldigt dålig koll på produktionsprocessen kanske man också ska dra öronen åt sig. Ser ingredienslistan lite väl industriell ut kan man också utgå ifrån att den är det, och man ska aldrig låta sig luras av fasaden, hur skickligt den än är upprättad med utklädda försäljare, små tyghättor på syltburken, svenska flaggor och annat pynt.

Sen kan man faktiskt ställa krav på sin julmarknad, klaga om det är för stor dominans av detta företag och välja en marknad som har mer småskalig och närproducerad prägel. Att handla på Bondens Egen Marknad är än så länge en garanti för att man handlar från tillverkarna själva, och dessutom för att gården ska vara max 250 km bort från marknaden. Men småskaliga producenter ska ska inte behöva bli utkonkurrerade från större sammanhang som alla julmarknader som finns på Skansen och Liseberg, i storstädernas torg och längs småstädernas gågator, på olika slott med mera.  Om vi tillsammans jobbar medvetet för att stötta de verkliga småskaliga tillverkarna kan de kanske slå sig tillbaka på dessa tacksamma marknadsställen som de nuförtiden många gånger slutat sälja på. Det är ju deras produkter vi egentligen vill åt!

Och tack, Mats-Erik Nilsson, för att du oförtrutet jobbar med att avslöja matbluffarna i samhället! Vi behöver dig! Till er som vill läsa mer om denna och liknande granskning av matfusket, eller ge bort en sista-minuten julklapp till en matintresserad person, kan vi rekommendera en prenumeration på Hunger!

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.

Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 

Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.

Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 

Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 

I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås. 

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!

På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinka, rödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlår, potatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.

Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 

Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

Italiensk auberginegratäng till ett grönare julbord

Funderar ni på hur man ska få till lite mer grönsaker och vegetariska rätter på julbordet? Tänkte bidra med recept på en kanongod italiensk auberginegratäng! Flora är inte särskilt förtjust i burkfisk, vilket gör att vi försökt hitta alternativ till Janssons frestelse på julbordet. Eftersom vi älskar italiensk mat hittade vi för några år sedan detta recept på nätet på en auberginegratäng som blir kanongod och jättelyxig som alternativ, eller komplettering, till Jansson.  Den går enkelt att förbereda och funkar även bra att göra glutenfri, se tips längst ner. Se även detta inlägg för fler gröna inslag till julbordet!

Tyvärr har vi inga bilder på denna rätt än eftersom det var några år sedan vi gjorde den sist, men vi uppdaterar med bild så snart vi lagat den!

Auberginegratäng till julbordet

6-8 pers bufféportion

Tomatsås (eller köp färdig tomatsås av bra kvalité t.ex. Ica I love Eco tomatsås med basilika eller Saltå Kvarn napoletana tomatsås)

2 st gul lök, finhackad
3 st vitlöksklyftor, tunt skivade
2 tsk torkad oregano
2 burkar krossat tomat av hög kvalitet
(eller 1.5 kg tomater, skållade och skalade, grovt hackade)
2 tsk havssalt
2 tsk svartpeppar
2 tsk vinäger
1 st kruka basilika, grovt hackad

Aubergine”plattor”
3 st aubergines, stora, skivade
1 tsk salt
Olivolja

ca 300 g parmesanost

Topping
0.5 st limpa grekiskt lantbröd eller annat vitt bröd (inte purfärskt) rivet till smulor
300 g mozzarella, hackad
1 st kruka färsk oregano, grovt hackad
1 msk olivolja

Börja med att skiva auberginen i ca 1 centimetertjocka skivor eller något tunnare. Strö på lite salt och låt dem stå i 10-15 minuter. Gör under tiden tomatsås enligt nedan eller förbered toppingen till gratängen.

Om ni gör tomatkrossen själv: skär ett kryss på varje tomat. Lägg dem i kokande vatten till skinnet börjar lossna. Lägg då över dem i en skål med kallt vatten. Låt dem ligga i ett par minuter tills de har svalnat. Ta upp dem och dra av skalet. Hacka tomaterna grovt. 

Gör tomatsåsen: Fräs lök, vitlök och torkad oregano i en kastrull i ca 10 minuter till löken är mjuk. Tillsätt de hackade tomaterna (eller tomatkrossen) och låt sjuda under lock i ca 15 minuter. Smaka av tomatsåsen med salt, svartpeppar, vinäger och färsk basilika.

Sätt ugnen på hög effekt, 250 grader. Badda bort vätskan från aubergineskivorna med hushållspapper och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper som ni penslat med lite olivolja. Grilla aubergineskivorna i ugnen i ca 5 minuter tills de har en gyllenbrun färg, ta ut ur ugnen och dra ner temperaturen till 190 grader. 

Ta en fin ugnsfast form och häll ett lager tomatsås i botten. Riv över ett tunt lager parmesan och lägg på ett lager grillade aubergineskivor. Upprepa detta till ingredienserna är slut /formen är full. Häll då på toppingen, se nedan.

Gör toppingen genom att lägga brödsmulorna, mozzarellan och den färska oreganon i en bunke, ringla över olivolja och blanda runt. Bred ut toppingen över gratängen och grädda i ugnen i 30 minuter tills det bubblar ordentligt och gratängen har en fin gyllenbrun färg. Kontrollera att auberginen är mjuk. 

Det går bra att förbereda gratängen 1-2 dagar innan och förvara i kyl med folie ovanpå. Värm i ugnen eller micro med grilleffekt.

Övrigt: Vegetarisk. Passar bra att göra glutenfri eftersom man använder aubergine istället för pasta, skippa bara brödbitarna i toppingen och ta lite extra ost istället, eller använd glutenfritt bröd. Vegetariskt julbord, grönt julbord.

Julklappstips - tankar kring klappar och tips om att göra själv eller ge bort ätbara klappar!

Få saker med julen är så laddat som julklappar, och många har starka åsikter om julklappsgivandet. Vi tycker det lätt tenderar att gå överstyr åt båda hållen. Dels finns det familjer där julklappsgivandet tycks ha tagit över fullständigt och blivit själva meningen med julen, med berg av julklappar som många förblir oanvända samtidigt som givarna ibland till och med skuldsatt sig för att ha råd. Som motpol mot denna konsumtionshysteri (och kanske många gånger som ett resultat av en motreaktion mot detta) så finns det många som fnyser åt att ge julklappar överhuvudtaget och tycker att det är meningslöst, stressande, jobbigt att tänka ut vad man ska ge varandra, och att "folk har ju redan allt".

Båda sidorna kan vara lite tradiga att lyssna på. De som fastnat i konsumtionshets fast de själva tycker att det är jobbigt borde kunna ta tag i och göra något åt sin situation genom att protestera mot familjetraditioner av överdrivet mycket julklappar och själva fokusera på att göra egna julklappar eller köpa billigare julklappar på Blocket. De enda som verkligen med trovärdighet kan klaga på julklappshets är de som på riktigt har svårt att ha råd med julklappar alls, eller de som ingår i en familjekonstellation där alla andra har betydligt mer pengar än man själv eller är väldigt oflexibla och svåra att resonera med. Det är dock inte alltid sådana personer man hör klaga över detta.

Den andra sidan, som helst vill avskaffa julklapparna helt, kan ofta framstå som att de inte orkar ta sig tid att fundera lite extra över vad som skulle kunna glädja personer i deras närhet. Samma personer som stönar över att behöva fundera ut en julklapp till sina nära och kära kan med lätthet ägna timtal åt att kolla upp senaste prylarna till sig själv inom området man är intresserad av, må det vara teknik, sport, kläder eller matlagning. Häromdagen kunde man läsa precis en sådan kolumn i Metro, där skribenten deklarerade att i år kunde minsann hennes släktingar gott få köpa sina egna klappar, det hade de ju råd med. Detta med att folk redan har allt klingar ofta lite tomt, eftersom presenter inte primärt måste handla om att man prompt ska få något som man verkligen behöver och inte skulle kunna köpa själv. Det kan också handla om att visa lite omtanke, och det finns nog väldigt få personer som har så mycket att en burk hembakta kakor, en flaska ekologiskt vin eller lite fair trade choklad är fullständigt överflödigt. Att inte få en julklapp med motiveringen "du har ju redan allt" kan nog många gånger tolkas som "jag orkar inte fundera ut något åt dig" (dock finns det säkert många som ärligt menar att de inte vill ha några presenter, och det ska man också respektera förstås). Visst finns det säkert familjer där alla är helt överens och där det fungerar bra att antingen köpa massvis med julklappar åt varandra eller inte ge varandra julklappar alls, och så länge alla känner sig nöjda så är det ju det som spelar roll (så ta nu inte åt er om det är så i er familj!). Men i många fall kanske en medelväg vore något att satsa på för dem som inte känner att de hittar rätt än? Någon eller några enkla, trevliga, genomtänkta julklappar som visar att man tänkt lite extra på varandra, som förgyller julfirandet och får lagom med uppmärksamhet?

Många försöker dra ner på julklapparna genom att bara ge dem till barnen i familjen, men det kan också bli lite konstigt tycker vi. Att barnen också får se att andra personer ger och får presenter och att de själva i möjligaste mån får göra något själva och ge bort kan vara en viktig del av upplevelsen. Annars blir det lätt att barnens fokus blir uteslutande på att själv få klappar, när både givandet och tagandet är det roliga med presenter och de berövas faktiskt halva upplevelsen och glädjen av att få ge bort något och se mottagaren öppna paketet och bli glad åt det man tillverkat åt dem. Barn generellt får ju väldigt sällan uppleva att ge något utan de tar hela tiden emot och det kan vara väldigt stort att själv få vara den som ger någon gång. Det kan vara något man ritat, bakat eller pysslat ihop, kanske tillsammans med föräldrarna om man är liten.

Hos oss ger vi varandra relativt mycket julklappar i familjen, men försöker hålla givandet på en rimlig nivå och tänka ut saker som de andra verkligen kommer uppskatta och ha nytta av, annars känns det som ett onödigt slöseri med både pengar och världens resurser. Det blir ofta något ätbart, en bok eller en aktivitet, teater eller kultur. I de fall det blir någon form av pryl så försöker vi försäkra oss om att den behövs och kommer komma till nytta. Det finns massor av bra böcker, roliga aktiviteter och saker som man kan få biljetter till. Medlemsskap i SNF, STF, Friluftsfrämjandet eller någon annan bra förening med aktiviteter är en annan rolig idé. Matlagningskurser både hos Medborgarskolan eller Restaurangakademien har förekommit under granen hos oss och alltid blivit mycket uppskattade.

Att göra julklapparna själv är ju mest personligt och roligast om man har tid och möjlighet. Eftersom december snabbt tenderar att fyllas upp kan det vara bra att redan under november, då man ofta har en del inomhustid att slå ihjäl p.g.a. regn och mörker, tänker på julklappar och passar på att baka eller göra något som man senare kan ge bort. Exempelvis myntasocker, rosmarinolja, chilisås, sweet chilisås, inlagda päron eller äppeldjem passar bra att göra tidigt och ge bort till jul. Eller så kan man göra julgodis, baka mandelbiscotti eller fina pepparkakor som man dekorerar själv. Hemgjorda kroppsskrubber eller inpackningar, tvålar och liknande med naturliga ingredienser kan också vara roliga presenter att julpyssla med.

Jul är väl också ett perfekt tillfälle att slå till och köpa en god ekologisk och närodlad eller fair trade ingrediens eller godsak som man med glädje kan ge bort och kanske hjälpa till att få upp någons ögon för eko eller bidra till lokala småbönder alternativt bättre villkor för fattiga bönder eller plantagearbetare världen över. Det gäller förstås att välja något som man tror den andra kommer uppskatta och faktiskt äta upp, men det finns ju väldigt mycket att välja mellan, från lokala ostar, korvar, kallpressad rapsolja och ekologisk honung till fair trade choklad, lakrits, te och kaffe. Passa också på att upptäcka ekologiska viner, som innehåller mycket färre tillsatser än vanliga viner.

Glad jul allihop, vare sig ni väljer att ge många, några eller inga julklappar!