Vårinspiration

Vi fortsätter med serien säsongsinspiration - och listar frukt, grönsaker och annat som är i säsong till våren samt lite tankar kring hur man kan tänka under vårsäsongen. Känner man sig villrådig och oinspirerad i matlagningen en dag kan man klicka och läsa under etiketten säsongsinspiration eller klicka på etiketterna vinter/vår/sommar/höst/jul och se vad vi tycker är lämpliga maträtter just den säsongen!

Vi kategoriserar vårsäsongen som att den varar från ungefär påsk till midsommar. På vissa sätt är detta en av de torftigaste matsäsongerna eftersom den börjar i mars då vinterns grönsaker, frukt och rotfrukter börjar ta slut och man äter mest konserverade och frysta grönsaker. Men på samma sätt som vårsolen är den härligaste solen så är de färska vårgrönsakerna, primörerna de mest underbara, och dessa kommer allt eftersom under våren. Under våren kan man också börja odla - även om man inte tycker sig ha gröna fingrar kan man testa att odla egna örtkryddor och ruccola på balkongen, i fönstret eller i trädgården, dessa kommer upp snabbt och ger en vitaminkick under vårsäsongen. Planera även för hösten genom att odla åtminstone en kruka tomat - det är underbart med egna tomater!!

Allt eftersom vårsäsongen fortskrider ändras menyn från vinterns mat som ofta är saker som går att lagra - t.ex. potatis, kål och morot, samt konserverade, frysta eller torkade råvaror, till färska ingredienser. Det börjar med ägg och kyckling och fortsätter med sparris, ruccola och färsklök, morot i knippe färska rödbetor. Lagom till midsommar kommer sedan färskpotatisen och i juni finns även rabarber och naturligtvis - jordgubbar som gör sin efterlängtade entré. Nu får man lön för återhållsamheten om man lyckats hålla sig från att köpa jordgubbar tidigare när de inte varit i säsong. Testa att plocka självplock av jordgubbar - ni kommer inte att ångra er. Det är fantastiskt vilka söta och goda bär man får, vilket beror mycket på att odlarna kan odla helt andra sorter när transporttålighet inte måste vara första prioritet. Till de högtidliga tillfällena sent i maj och i juni kan man sedan med fördel servera kalv.

Vårmaten i punktform:

• Sparris!! Vårens stora grej i våra ögon! Sparris kommer tidigt - så snart man ser europeisk sparris som inte ser jätteklen ut i hyllorna kan man börja köpa, både vit och grön sparris och ångkoka, snabbkoka i saltat vatten, grilla i ugn eller på grillen. Servera med lite parmesan och balsamico, eller varför inte parmaskinka. Underbart gott! Men ha sparris i allt under den korta säsongen det finns tillgängligt, i omeletten, i pastan, i woken, i salladen, i soppan, på pizzan osv. osv. Man hinner inte tröttna förrän det är slut, efter midsommar ska man sluta köpa, hur lockande det än ser ut. 
• Sallad! Framåt juni kan man äntligen njuta av att åter kunna äta en härlig sallad med färska salladsblad, färsk gurka, tidiga tomater och sockerärtor, krispigt och underbart gott, långt ifrån vattniga vintertomater och smaklösa gurkor! Men redan innan dess kan man börja vräka på med ruccola på pastan, pizzan, mm.Vi brukar börja rätt tidigt med ruccola eftersom den importerade från sydeuropa är OK tidigt under våren och man är utsvulten på sallad. 
• Färska örtkryddor! Njut av att åter använda färska kryddor i matlagningen, strössla basilika eller persilja över maten, gnid in kött och kyckling med rosmarin, tillsätt mynta i såser, efterrätter och theer. 
• Primörer! Leta i affären eller på torg och marknader efter vårens underbara primörer, som färsklök, primörmorötter, färska rödbetor och broccoli. Ångkoka eller snabbkoka i lättsaltat vatten och servera till maten! Färsk vitlök kan man med fördel ugnsgrilla eller lägga på grillen!
• Rabarber - kommer ofta så mycket till våren att man inte riktigt vet vad man ska göra med den. Hacka gärna upp rabarbern och frys in så att man har färdigt till en paj vid oväntat besök! Men testa också följande rabarberkräm: hacka rabarber (skala om den är grov) i mindre bitar, lägg i en microfast skål, pudra över lite florsocker och micra samt rör om tills det är en smet. Smaka av med florsocker så att den blir lagom söt och gärna även med kanel eller kardemumma för att balansera smaken. Använd denna kräm i frukostyoghurten eller gröten istället för sylt, eller som tillbehör till glass eller andra efterrätter. Kan med fördel frysas in!
• Ägg hör ju förstås påsken och våren till, nu börjar hönsen värpa efter vintern och man kan njuta av riktigt färska ägg. Omelett är en enkel och god lunch eller middag och ett bra sätt att göra åt rester i kylen! I princip vad som helst kan slängas med!
• Fisksäsongen är ju i princip slut till våren, men nu kommer makrill och strömming i maj och juni. Pannstekt eller på grillen passar det kanon!
• Kött som är lämpligt att äta under våren är kyckling och kalv. Man ska dock inte äta färskt lamm i Sverige till påsk, tvärtemot vad många tror. Lammen som är slaktfärdiga till våren har fötts på hösten och bara stått i ladan hela vintern och ätit hö. Det är inte ett liv som borde uppmuntras. Nej, köp istället ett halvt eller helt lamm på hösten, när de varit ute och ätit gräs hela sommaren och frys in valda delar om ni vill ha lamm till påsk. Det blir lika gott det. 
• Frukter är det ju fortfarande ganska ont om under vårsäsongen. Päron och äpplen kan lagras länge men annars blir det fryst eller inlagd frukt, eller exotiska frukter som mango, ananas eller physialis. Det är väl mer OK att köpa dessa långväga frukter när det inte finns annan frukt i säsong, men ofta är kvalitén ändå så dålig att man inte borde köpa. Mango till exempel är svårt att få tag på bra i Sverige överhuvudtaget. Nästan alltid smakar den lite småsurt och är trådig. Ananas finns ibland mogen, lukta och titta på ananasens botten (där stjälken suttit), känner du inte en söt mogen doft här så kommer den inte mogna tyvärr! Kiwins säsong tar slut i april. Vinterns citrussäsong tar också så sakta slut under våren, apelsinerna blir alltmer tråkiga tyvärr. Men grapefruktsäsongen varar något längre, fortfarande i april och maj kan man njuta av saftig och god grapefrukt!
• Färsk frukt som kommer under våren är aprikoser, som också har kort säsong och bör njutas ordentligt, samt förstås jordgubbarna som vi skrev om ovan. Tillåt er att frossa i den färska frukten när den kommer, det tycker vi är belöningen med att hålla sig strikt till säsonger. Vi har jordgubbar i frukostyoghurten, till efterrätt och till fika på helgerna, nästan varje dag äter vi jordgubbar under säsongen! Har vi varit på självplock gör vi dessutom saft, sylt och torkar jordgubbar för framtida bruk. I slutet på juni börjar även körsbär och melon att göra efterlängtad comeback!
• Efterrätter under våren - till påsk finns fortfarande inga frukter tillgängliga så vi brukar ofta laga choklad eller nougat och syltbaserade efterrätter, se t.ex. det här goda receptet. Passa på att frossa i choklad när det inte finns annat gott färskt att äta! Sedan börjar ju pajsäsongen med rabarbern, och till avslutningar och kalas i juni kan man sedan göra smultron eller jordgubbsgtårta. 

Köttfärssås med mycket grönsaker - storkok

Det är många som klagar på att de skulle vilja äta mer grönsaker men att barnen är skeptiska. En idé kan då vara att försöka introducera grönsaker lite "i smyg" genom att spä ut barnens favoritgrytor, såser mm med grönsaker. Köttfärssåsen är ett utmärkt tillfälle att ha i lite extra grönsaker nästan utan att det märks. Här har vi spätt ut köttfärsåsen med 5 grönsaker till förutom den vanliga löken. Dessutom serverar vi med fullkornspastaskruvar istället för med den klassiska spaghettin. Det blir lättare att få upp såsen med pastaskruvarna och inte lika slabbigt när man äter!

Sen är det också viktigt tror vi att inte hemfalla åt att tänka på och prata om grönsaker som ett nödvändigt ont, utan som de goda och varierande ingredienser de faktiskt är. Här kan säsongstänket hjälpa en på traven, om man äter efter säsong blir det naturliga uppehåll mellan olika grönsaker och man hinner längta lite efter dem, samtidigt som de smakar som godast när de är i säsong. Bara att prata om grönsaker som något som växer och mognar under olika delar av året kan vara ett sätt att prata om dem i andra termer än att de är nyttiga och att man borde äta mer av dem.


Körfärssås med extra grönsaker
ca 8 portioner

600 g köttfärs
4 gul lök
1 pkt svamp, gärna skogschampinjoner.
2 morötter
1 röd paprika
4 stjälkar stjälkselleri
1 tetra/burk majs
2 tetror krossade tomater
ev 1 msk tomatpuré
Krydda med det ni tycker om: tex. 2 msk paprikapulver, chili, 3 vitlöksklyftor, örtkryddor, salt peppar

Hacka lök, fräs i rapsolja i några minuter, tillsätt köttfärs och fortsätt steka tills den är genomstekt. Salta och peppra samt tillsätt paprika, chili, vitlök  medan ni steker. Hacka under tiden svampen och paprikan i mindre bitar (här är det smidigt att använda en alligator hackare tycker vi), riv morötterna och skiva stjälksellerin i tunna halvmånar. Skölj majsen. Blanda ner grönsakerna allt eftersom: först svampen, paprikan, sen sellerin, morötterna och majsen och fortsätt steka och röra om. Tillsätt krossade tomater, ev tomatpuré (inte ett måste), koka upp och låt småputtra i ca 5 minuter. Tillsätt torkade örtkryddor som oregano eller timjan medan det kokar upp, och/eller färska örtkryddor t.ex. basilika när det är färdigt.

Övrigt: laktosfritt. Servera med glutenfri pasta för glutenfritt alternativ. Använd vegetarisk köttfärs för vegan/vegetarisk variant.

Köttguiden och jordbruksverkets rapport om svenskarnas köttkonsumtion

Idag rapporterades det i bland annat DN om Jorbruksverkets nya rapport "En hållbar köttkonsumtion", som belyser köttätandet ur flera olika aspekter. Tydligen äter svenskarna flera kilo mer nötkött än EU genomsnittet (och mindre kyckling än genomsnittet). Drygt 25 kilo per person och år, vilket är dåligt ur ett klimatperspektiv eftersom nötkött har stor påverkan på klimatet, som jag skrivit om tidigare. Överhuvudtaget äter vi för mycket kött, vilket nu Jordbruksverket också kommit fram till, något jag också resonerat kring i ett annat tidigare blogginlägg. 

Svensk köttproduktion är i allmänhet bättre än i många andra länder, särskilt eftersom man ger mycket mindre antibiotika till djuren. Ändå ökar konsumtionen av importerat kött, som nu står för 44% av allt kött som äts i Sverige. Säkert beror detta på priset i min mening, men Jordbruksverket väljer att tro att svenskarna inte vet bättre, och föreslår information och politisk styrning i form av en koldioxidskatt som skulle göra utländskt kött producerat på mindre klimatvänliga sätt dyrare, och därmed främja det mer klimatvänliga köttet i konkurrensen. 

Tråkigt nog väljer DN att vinkla detta som "svenskar kan tvingas skatta för kött", trots att de på Jordbruksverket varit noggranna med att vara nyanserade och  säger: "Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera"

I samband med detta kan jag förorda en annan nyhet, nämligen "köttguiden", som är tabell framtagen av  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter. Här kan man se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om vår höga köttkonsumtion. 

Den till synes enkla tabellen bygger på gedigen forskning och forskarna har fått ta ställning i en hel del svåra överväganden, eftersom olika miljömål ibland kan stå mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan vi göra mer medvetna val.Dock är det ju ganska uppenbart att ekologiskt kött ligger bäst till i alla kategorier. Det är också ett tydligt budskap även här att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås.

Vill du dra ditt strå till stacken men behöver idéer till goda vegetariska rätter? Sök på "vegetarisk" på denna blogg. Har du tips du vill dela med dig av? Skriv i kommentarsfältet! Många recept på denna blogg har också ett lägre köttinnehåll och fler grönsaker än många recept brukar ha - det är också ett sätt att dra ner på köttkonsumtionen!

Fisksoppa med saffran och enklaste vitlöksbrödet

Fisksoppa med ett glas Chardonnay 
till lunch andas fransk semester!

Har man saffran över från julbaket kan man med fördel använda ett kuvert till denna goda soppa (men den är väl värd inköp av saffran enkom för soppa också!). I övrigt är det en härlig värmande och lyxig vintersoppa, med grönsaker som är i någorlunda i säsong så fänkål, morot och potatis samt fisk och skaldjur som ju faktiskt har vinter som högsäsong, läs mer på säsongsguiden om det). Se till att köpa småflaskor av vitt enklare matlagningsvin nästa gång ni är på systemet så ni har hemma och slipper hälla för "fint" vin i soppan.

Ett tips på hur man får bästa stuns på räkorna i soppan är att ta frysta räkor och hälla i allra sist precis innan servering. De tinar i soppan och blir perfekta. Har ni tänkt att ni gör mer soppa än ni tänker äta upp (vilket ju alltid är smart tycker vi så man har middag till en annan dag alt. matlåda - så ha inte i räkorna alls utan ta fram de räkor ni vill ha i er portion och lägg i soppskålens botten innan ni häller på den rykande varma soppan. Detta blir perfekt. Nästa måltid hettar ni bara upp soppan ordentligt och gör samma sak, vips slipper ni tuggiga uppkokade räkor! Änglamarks skalade MSC märkta räkor är perfekta här. Se receptet för smart tips kring enkla vitlöksbröd också!

Fisksoppa med saffran och räkor

6 portioner

Ca 600 g fryst fisk (t.ex. hälften vit fisk och lax)
300 g skalade frysta räkor
3 gula lökar
4 klyftor vitlök
1 fänkål
2 morötter
6 st potatisar
1,2 liter vatten samt buljong för den mängden vatten
1 tsk torkad timjan
1 burk krossade tomater
2 dl vitt vin
1 pkt saffran (1/2) gram
1 tsk salt och 1 krm svartpeppar

Vitlöksbröd
100 g Smör
Rapsolja
Örtsalt
3 klyftor vitlök
6 skivor levainbröd/surdegsbröd

Ta först fram smöret så att det blir mjukt! Hacka lök, strimla fänkål (spara gärna vipporna som garnering), hacka morot och potatis (gärna i grönsakshackare). Mortla saffram med en liten nypa socker och fräs i rapsolja någon minut. Fräs sedan lök och vitlök, lägg efter någon minut i resten av grönsakerna och fräs lite till. Häll på vatten och tillsätt buljong, timjan, salt och peppar, samt krossade tomater. Koka upp och låt puttra i 10 minuter, tillsätt därefter vinet, låt puttra i 10 minuter till eller tills morot och potatis känns nästan färdiga. Skär under tiden upp fisken i kuber.

Förbered även vitlöksbröden - blanda mjukt smör och så mycket rapsolja att det blir fin bredbar konsistens i en skål, tillsätt örtsalt och pressad vitlök. Det klassiska sättet att göra vitlöksbröd är att bre smöret på brödskivorna och rosta i ugnen på 200 grader tills de är frasiga, men eftersom ugnen drar massor med energi och det känns lite fel att sätta på den bara för att rosta lite bröd så är ett mer miljövänligt och energisnålt alternativ som också går snabbare och faktiskt blir jättegott  att rosta brödskivorna i brödrost tills de blir ordentligt frasiga och breda på smöret på det varma brödet direkt innan man äter. Det viktigaste här är snarare tajmingen, vitlöksbrödet är absolut godast direkt från ugnen eller från brödrosten och det duger inte att det blir stående medans folk trillar in till middagen lite slött!

När soppan är så gott som klar och ni har planerat för vitlöksbröden - lägg i fiskkuberna och låt soppan koka och sjuda någon minut. Kontrollera att fisken är genomkokt men det går jättesnabbt. Laxen får gärna vara rosa inuti, fisken ska ha stuns och inte vara sönderkokt. Gör enligt instruktionen ovanför receptet med räkorna - häll dem frysta i botten av varje soppskål alternativt häll i dem frysta i den varma soppan utan att koka. Garnera med fänkålsvippor eller färsk timjan.

Övrigt: Laktosfri, och glutenfri om man väljer glutenfritt bröd till. Vår dotter älskar soppan, men äter fänkålen bara om den är ganska finhackad.

Klassisk risgrynsgröt

Julegröt / Tomtegröt med cappuccino

Så gott till julfrukost, lunch eller fika i juletid! Vi har kokat mycket risgrynsgröt här i december och tänkte dela med oss av receptet vi jobbat fram. Freja tyckte faktiskt inte om gröten första gången hon fick smaka, men sedan har hon fått flera gånger, även på dagis och nu äter hon gärna med lite russin i.

Julegröt med cappuccino till andra advent.

Det kan vara lite jobbigt att koka risgrynsgröt eftersom det puttra långsamt ganska länge och lätt kokar över. Hemligheten är att vara tålmodig och gärna sysselsätta sig med annat i köket under tiden. Detta recept ger en inte alltför söt gröt, som man gärna kan ha russin i för att söta lite extra eller pudra kanel och lite råsocker ovanpå. Vill man ha mer kanelsmak på gröten kan man ha fler kanelstänger i när man kokar, annars kan man också pudra på kanel på den färdiga gröten i sin tallrik. Många äter med extra mjölk, men det tycker vi blir väl mjölkigt, med tanke på hur mycket mjölk man redan kokat ner i gröten. Kaffe eller äppelmust är gott till.

Skål och cappuccinokopp från bruka design,
mandel och russinskålar fyndade på Sthlms stadsmission,
duk Klässbols linneväferi

Risgrynsgröt
ca 6 portioner

6 dl vatten
3 dl grötris
12 dl mjölk (ta gärna fram mjölken direkt så den inte är kylskåpskall)
4 kanelstänger
1 dl råsocker
1 smörklick
ca 1/2 tsk salt

Ta fram all mjölk som ska i gröten och låt stå framme medan du kokar upp vatten. Koka upp vatten och grötris, låt puttra i 10 minuter. Eftersom det är relativt lite vatten får man se till att det inte puttrar alltför häftigt. Kontrollera efter 5 minuter att vattnet inte håller på och koka bort så att riset bränner fast. Ha på lite mer vatten ifall det riskerar att koka bort. Efter 10 minuter häller man på all mjölk, samt har i kanelstång, råsocker, smör och salt. Ta så mycket smör du själv tycker känns bra, en rejäl smörklick om du vill få en riktigt len gröt och om det ska vara en lunch efter en längdskidtur, mindre smör om   man redan fått i sig en hel del annan fet julmat. Koka upp gröten igen och låt puttra på svag värme i ca 30 minuter.

Det är här man riskerar att gröten kokar över eller bränner fast! Det tar lång tid att koka upp gröten igen efter att man haft i över en liter kall mjölk. Man blir då lätt otålig, tänker att det aldrig kommer koka och höjer temperaturen. Mjölk bränner lätt fast i botten på kastrullen, och har man på för hög värme hinner mjölken i botten på kastrullen bli jättevarm och bränna fast innan värmen fortplantat sig genom hela mjölken så att allting kokar. När väl hela gröten blivit varm så börjar den ofta koka ganska plötsligt, och innan man vet ordet av har den kokat över. Ta en stor kastrull, eftersom gröten sväller ganska ordentligt. Att börja med lite varmare mjölk underlättar också, och sätt inte på högre värme än max 4 om du har en 6-gradig skala. Vänta sedan tålmodigt och rör om i kastrullen var 2-3e minut medan mjölken kokar upp så hjälper du till att fördela värmen i gröten. Sysselsätt dig med annat i köket under tiden. När mjölken kokat upp så sänker man värmen gradvis värmen tills man ser att gröten puttrar försiktigt, utan att varken koka för häftigt eller sluta koka. Detta kan ta ett tag att ställa in, så passa gröten medan du experimenterar. Det brukar sluta med att gröten puttrar på 1-an eller 2-an. Nu ska den koka ungefär 30 minuter, men kolla till den var 10e minut, rör om och känn efter vad du tycker om konsistensen. När den känns nästan lagom grötig, stäng av och låt gröten stå kvar på eftervärmen ett tag. Servera gärna med kanel och råsocker, russin och mandel. Gröt kan med fördel sparas till frukost exempelvis, kyl gärna ner kastrullen då snabbt, t.ex. ute i snön. När den ska värmas kan man göra det i kastrull eller micro, och häll gärna på en extra skvätt mjölk i samband med värmningen.

Övrigt: glutenfri och vegetarisk.

Gillade du den detaljerade beskrivningen av hur man får till en bra gröt? Då kanske du gillar denna beskrivning av hur man kokar en perfekt pasta!

Bosarpkyckling med ugnsgrillade grönsaker, tomatsås och quinoa

Vi hade trevligt besök av vännerna Anders och Viki (som har en egen matblogg) nyligen och eftersom de bor ute på landet utanför Töcksfors i Värmland nära gränsen till Norge, och brinner för god ekologisk hemlagad mat liksom vi, lider de av att inte kunna njuta av samma schyssta utbud på råvaror som vi faktiskt har på vårt lokala Coop här i Märsta. Ekologisk kyckling är exempelvis hopplöst att få tag på därute, så det var en önskan från Anders när vi frågade vad de villa ha för något till middag. Viki, som är vegetarian fick ekologisk Portobellosvamp gratinerad med getost istället. Allt blev mycket gott!


Kyckling från Bosarp, om ni kan få tag på det, är den godaste kycklingen i Sverige utan tvekan. De får leva mer än dubbelt så länge som andra kycklingar (undantaget Hagbykyckling och några andra mindre ställen), vistas ute hela tiden, får ekologiskt foder och smakar verkligen därefter! Kanske kan det tyckas som att kycklingen kostar mycket i affären, men en hel kyckling räcker gott och väl till 6 personer. En enda kycklingklubba, som på andra kycklingar är en munsbit, räcker till en måltid eftersom köttet verkligen erbjuder tuggmotstånd samtidigt som det är mört och saftigt. Vanlig kyckling, som knappt får röra på sig utan bara matas med kraftfoder, utvecklar inga ordentliga muskler och köttet blir därefter. Sen sprutar de ju gärna in en massa vatten i köttet också så att det ska väga mer, eftersom kunderna tenderar att se till kilopriset enbart, och då blir det ännu mer smaklöst och vattnigt. Så testa Bosarpkyckling, och känn skillnaden! Flora hade med sig en kycklingklubba i matlådan till jobbet dagen efter och fick kommentaren "är det där kalkon?" - det säger ju allt egentligen.

Receptet uppdaterades 11 maj 2014 - nu gör man tomatsåsen i såskastrull vilket vi tyckte blev enklare efter senaste gången vi lagade maten... Uppdatering 2019: Bosarpkyckling har köpts upp av Kronfågen och har sedan dess inte känts lika småskalig och genuint producerad, så vi har gått över till att köpa kyckling från en producent i Bollnäs via vår lokala Rekoring. Det är svårt att få tag på kyckling som inte massproducerats och matats med kraftfoder men via rekoringarna går det!

Bosarpkyckling med ugnsgrillade grönsaker, tomatsås och quinoa
6 portioner, drygt

1 hel Bosarpkyckling 
(eller 6 styckdelar som kan köpas separat)
Färska rosmarinkvistar (eller torkad)
6 vitlöksklyftor
Rapsolja
Örtkryddor och/eller örtssalt
Salt och svartpeppar
1 burk mixade oliver
1 pkt skogschampinjoner
3 st gul lök alt 6 st smålökar
2 pkt tomatkross
3 dl Oatley havregrädde eller vanlig  matlagningsgrädde
Quinoa (på bilden svart quinoa)

Blanda mortlade örtkryddor, salt, svartpeppar och pressad vitlök. Gör små stick i skinnet på kycklingen och gnugga in kryddblandningen under skinnet så gott det går. Klipp gärna färska rosmarinkvistar och stick in under skinnet också, vik tillbaka löst skinn så att det täcker kycklingen igen. Lägg i en ugnspanna med lite rapsolja i botten och spraya gärna lite rapsolja över kycklingen om ni har en oljespray, ringla annars försiktigt. In i ugnen på 200 grader, gärna med en stektermometer (kyckling ska vara 85 grader innertemperatur) och dra gärna på grillfunktionen om ni har en sådan. Det tar sin lilla tid, särskilt med hel kyckling, minst 30 minuter kan det nog ta. Håll koll och kontrollera att det är färdigt genom att skära ända in till benet på t.ex. en kycklingklubba. Svagt rosa kött är helt OK, blod är det inte.

Lägg skivad/halverad lök, avrunna oliver (urkärnade om man vilI), och hela små eller halverade större skogschampinjoner i  en annan ugnsform, ringla lite rapsolja över och krydda med salt och peppar. Ställ in denna form i ugnen under kycklingen. Om kycklingen börjar se välgrillad ut kan man med fördel byta så att grönsakerna ligger överst så att de också får fin grillyta. 

Häll två paket tomatkross och 3 dl matlagningsgrädde i en stor såskastrull, salta och peppra samt tillsätt lite örtkryddor, koka upp. Ta ut formen med grönsakerna när alla har fått fin färg och börjar se välgrillade ut (efter ca 20-30 minuter), häll oljevattnet som bildats i botten av formen direkt ner i såsen och lägg också med en del av löken och några oliver så att såsen får en fin smak av de rostade grönsakerna. Ifall inte vegetarianer ska äta av såsen kan man också tillsätta lite av kycklingsaften som bildas i ugnsformen som kycklingen är i. 

Koka quinoa eller bulgur. Servera kycklingbitar (obs - ta mindre kyckling än du brukar om det är första gången du äter Bosarp, den är mycket mer kompakt och man blir mätt på mindre kött än normalt) med grillade grönsaker, quinoa och sås.  

Övrigt: Gör fylld Portobellosvamp istället för kyckling till grönsakerna, såsen och quinoan om du vill ha vegetariskt! Använd Oatleygrädde om du vill ha laktosfritt och anrättningen är redan glutenfri eftersom man inte behöver reda såsen.

Ärtsoppa i tryckkokare!

Många förknippar ärtsoppa med trista "korvar" från affären som man värmer upp, eller med skolkökets variant, båda tillsatsstinna smaklösa varianter av denna rätt som faktiskt kan vara mycket god i rätt tappning. Här kommer ett recept på ärtsoppa med en bit ekologisk kassler i, som vi tycker förhöjer smaken, men man kan även förstås göra den helt utan kött i så blir det både vegetariskt och veganvänligt!

I samband med detta recept tänker vi flagga för vad vi tycker är en jättebra grej, som sparar både tid och energi när man lagar mat - tryckkokaren! Denna är inköpt i Ungern (vi fick den i bröllopspresent av en ungersk vän till familjen) och vi är mycket nöjda med den, men det finns säkerligen bra varianter att köpa här hemma. Det kan tyckas lite skrämmande till en början att laga mat i tryckkokare, men bara man läser på ordentligt och följer instruktionerna, ser till att sänka trycket och är försiktig så att man inte bränner vid maten så är det en suverän kökspryl! Tänk dock er för innan ni köper en (kommer ni verkligen använda den? kanske bäst att låna en av någon först och se om det är er grej?) - och köp gärna en som även har ett vanligt lock så kan man även använda den som en stor kastrull.

Receptet kommer från boken "Tryckkoka maten" och är lite modifierat. De har purjolök och morot i sin ärtsoppa, men det blir alldeles för sött med morot i vår smak och istället har vi i mycket lök, vilket blir gott. Ärtsoppan är väldigt mättande, passar utmärkt som storkok, bra som matlåda och går utmärkt att frysa och tina. Dessutom är det riktigt nyttig och billig mat! För ett recept på ärtsoppa som inte kräver tryckkokare, se Vikis blogg. Vill ni ha mer recept på tryckkokad mat? Klicka här.

Ärtsoppa med kassler 
6-7 portioner

500 g torkade gula ärtor (blötlägg så att du täcker dem med vatten innan i några timmar, över dagen eller natten exempelvis)
1,5 liter vatten
2 gul lök
300 g kassler (det räcker bra för att ge smak åt rätten och man blir absolut mätt, helt onödigt att vräka på med mer kött i denna rätt)
1/2 kruka färsk timjan (snör gärna ihop timjan så blir den lätt att ta bort sedan)
1 tsk torkad timjan kan man ersätta den färska med, eller ha i lite av det också
1,5 tsk salt
svartpeppar

Blötlägg ärtorna i flera timmar innan, häll bort blötläggningsvatten. Skala lök, skiva den och lägg i tryckkokaren. Häll på ärtor, lägg i kassler i skivor, timjan (hopbunden med matlagningsgarn), och 1,5 liter vatten. Koka upp först och skumma av ordentligt, var dock försiktig så att du inte tar bort för mycket vatten när du skummar av - häll i lite extra vatten om du är osäker. Sätt sedan fast tryckkokarlocket, koka upp och när tryckkokaren börjat pysa ska det koka i exakt 23 minuter på högsta nivå (ställ en klocka!!). Stäng av plattan strax innan tiden gått ut, häll upp kallt vatten i diskhon och kyl ner tryckkokaren direkt. När den slutat pysa och du släppt ut trycket kan du öppna locket. Smaka av soppan med ev. mer salt och nymald svartpeppar, kontrollera att ärtorna är genomkokta, ta bort timjankvistarna. Är ärtorna inte genomkokta så koka soppan i några minuter till utan tryckkokarfunktionen. Rör om med en slev och sönderdela den nu mjuka kasslern med sleven i lite mindre bitar. Gör du såhär bör du inte få problem med vidbränd soppa.

Servera soppan med en rejäl klick skånsk senap som tillbehör och en ostmacka till. Pannkakor är knappast en idealisk partner till ärtsoppa i vår mening, man blir mätt på soppan och det som fattas är snarare mer grönsaker, så man kan exempelvis äta den här tomatsalladen från ett tidigare recept till. Annars får man se till att äta ordentligt med grönsaker till nästa måltid!

Övrigt: laktos- och glutenfri, uteslut köttet för vegetarisk/veganvänlig variant.

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:

·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.

·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!

·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 

·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.

·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott

·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!

·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!

·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!

·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!

·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!

·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.

·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.

·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december). 

Sista delen av Coops matkasse-test: Köttbullar i grönpepparsås

Lördag kväll kom vi så oss för att göra sista rätten i Coops matkasse – köttbullar i grönpepparsås, rätten kändes lite helglyxig. Vi tänkte att det skulle ta lång tid att ställa sig att rulla och steka köttbullar, men det var faktiskt inte särskilt farligt. Vi följde receptet ganska snällt denna gång, gjorde pressad potatis till och serverade med riven morot och brysselkål. Det blev riktigt gott, även om såsen blev något salt (har dragit ner på sojan i receptet och gjort köttbullarna lite mindre salta för att kompensera). Freja älskade köttbullarna och såsen, potatis har hon konstigt nog varit skeptisk till i flera månader nu och så även denna gång, inte ens lite såsblandad potatis gick hem. Men, men, de säger att barn ofta får i sig ungefär det de behöver om man slår ut ett medel på vad de äter under en vecka, även om de kan äta väldigt ensidigt vid enstaka måltider. 

Adrian trillar köttbullar, bullarna puttrar i sin sås, maten redo att avnjutas med en öl!

Här kommer receptet med vissa småförbättringar och några småtips:

Köttbullar i grönpepparsås med pressad potatis

4 portioner

1 kg Potatis

0,5 dl ströbröd (eller blöt upp torrt bröd om ni har hemma!

500 g nötfärs

1 gul lök, finhackad

1 ägg (uteslut detta om ni vill, blir bra ändå)

½ tsk salt

2 tsk stött grönpeppar (till köttbullar)

½ dl grädde

1 köttbuljongtärning (detta kan uteslutas tycker vi personligen)

2 tskBalsamvinäger

½ tsk soja

1 tsk stött grönpeppar (till sås)

1 msk Maizena

Favoritgrönsaker som tillbehör (t.ex. riven morot, majs, ärtor, broccoli, sallad, cocktailtomater…)

Skala potatisen och sätt den på kokning.

Börja under tiden göra köttfärsblandningen: blanda ströbröd och 1 dl vatten i en bunke, låt stå och svälla några minuter. Finhacka lök, häll ner i bunken, tillsätt nötfärs, ägg, salt och grönpeppar. Knåda ihop till en jämn massa och rulla små eller större köttbullar efter preferens. Stek köttbullarna i smör i en stekpanna med lock. Är det för många köttbullar för att få plats i en panna så skölj ur pannan efter första stekningen med lite vatten och spara det i en skål. Efter att alla köttbullar är färdigstekta gör man sås i pannan som de stekts i utan att skölja ur den: ha i ev. vatten från tidigare ursköljningar av pannan + mer vatten så att det är ca 4 dl vatten i pannan, häll på 1 dl grädde och koka upp. Tillsätt buljong, vinäger, soja och grönpeppar, vispa och låt koka någon minut, red av med ca 1 msk maizena så att såsen blir lite tjockare. Lägg i köttbullarna igen och låt de koka i ca 5 minuter i såsen (eller skippa detta moment för de som inte gillar sås).

När potatisen är genomkokt, häll av den och kör den genom en potatispress, eller arbeta den med en potatispressare (eller något annat tillhygge, en gaffel funkar också). Tillsätt lite smör och vitlök om ni gillar det. Servera med favoritgrönsaker.

Övrigt: Skippa grädden i såsen och stek i olja så blir det en laktosfri sås som fortfarande är god, eller använd t.ex. havregrädde. Uteslut ströbröd om ni vill göra glutenfria köttbullar, ägget kommer fortfarande hålla ihop smeten. Kontrollera innehållet i buljongen. Vegetarianer kan säkert använda vegfärs för att göra köttbullar om man vill, dela gärna med er av recept!