Lyxmiddag på 1909, Sigtuna Stads Hotell

Igår var vi på riktig lyxmiddag - Adrians födelsedagspresent till Flora var en middag på Sigtuna Stads Hotell - 6 rätters avsmakningsmeny med vinpaket. Sådant här älskar vi att göra, dels för att det är mysigt att äta en riktigt långsam middag tillsammans samtidigt som det är häftigt att få testa på vad en riktigt bra, inspirerad kock kan hitta på med säsongens läckerheter och vilka intressanta viner de väljer till maten. Nu satt mormor och morfar barnvakt och det hela var mycket smidigt eftersom vi bor 10 min från Sigtuna och fick skjuts fram och tillbaka. Restaurang 1909 på Sigtuna Stads Hotell är en riktigt lyxig restaurang, så förväntningarna var höga, och de kom knappast på skam.

Det visade sig att 6-rättersmenyn snarare var 9 rätter om man räknar med alla extrarätter man fick in lite som bonus. Vi fick till exempel först en mycket god hummersoppa, med kraftig hummersmak och tre sorters hembakat bröd, fantastiskt goda.

Första rätten var en regnbågslax, rullad i torkade örter, med lite rengbågsrom, en liten liten rökt fena med citronkräm, en krispig inlagd gurka, och lite kavringskrisp. Allt var litet och gulligt, och mycket smakrikt, särskilt den rökta fenan var spännande. Till detta fick vi vårt första vin, som faktiskt var det godaste på hela middagen enligt oss, ett Riesling Tradition, Domaine Barmés Buecher från Alsace i Frankrike. En mycket frisk och smakrik Riesling, definitivt något vi tänker leta efter på systemet.

Nästa rätt var halstrad gösfilé från Hjälmaren med hjärtmusslor, musselskum och rödbetor med pepparrotskräm. Här tyckte vi att fisken var mycket god och väl tillagad, med goda musslor och jättegott skum, medan rödbetorna också var mycket goda men alldeles för kraftiga i smaken till den milda fisken. Det gick inte så bra ihop helt enkelt, helst skulle man äta fisk med musslor och skum tillsammans och rödbetor helt separat, och det kändes som att betorna kommit med bara för att de var i säsong för tillfället. Vinet de hade valt till var otroligt milt, på gränsen till platt, för att fiskens smaker skulle komma fram, vilket fungerade bra till fisken men återigen inte till rödbetorna. Vinet blev ingen favorit, det var en vit Tokaji (Zoltán Demeter) från Tokaj i Ungern.

Fjärde rätten (om man räknar amuse bouchen) var så ankleverterrin med krisp på anklår, lite brioche (finare namn på smörstekt vitt bröd), valnötter och svartvinbärsmarmelad. Detta var en riktig hit, smakrikt och mycket gott och välkomponerat, smakerna formligen exploderade i munnen i olika sensationer. Vanligtvis brukar man ha ett desservin till anklever, men eftersom detta var bara i början av måltiden så hade de valt ett sötare starkvin till - Macvin Rouge från Chateau d'Arlay i Jura i Frankrike. Ett gott vin som var spännande till anklevern.

Som paradrätt kom sedan en vildand (se upp för hagel eftersom den är vildskjuten påpekade servitrisen, men vi påträffade inga sådana) med pumpapurée, picklad pumpa och pumpakärnor samt lavendelblommor. Helt fantastiskt gott och mört kött, pumpan passade utmärkt till och lavendelblommorna bestod a pyttesmå strimlor som smakade otroligt mycket lavendel. Vinet till denna var väldigt spännande eftersom det var ett orange vin, gjort på gröna druvor där man låtit skalen jäsa med länge i processen och därmed fått fram en orange färg. Vi satt länge och funderade på vad vi tyckte att vinet doftade, det var något mycket karaktäristiskt...  till slut kom Adrian på det - surkål! Entydig doft av surkål, var vi rörande överens om. Hm, tyckte sommelièren när vi påtalade detta, hon tyckte det doftade rosmarin och apelsinzest. Detta var då ett Ponka, från Paraschos i Venezia Giulia i Italien.

Tummen upp för vildanden med det spännande orangea vinet!

Nu började vi bli mätta, och då passade det bra med säsongens utvalda gårdsost, som just nu var en kittost från Medelpad, till vilken serverades ett vitt vin, en Fürmint Lapis från Királyudvar, återigen i Tokaj i Ungern.   Både vin och ost var gott, men inte jättespeciellt. Efter osten fick vi en -förefterrätt som inte stod på menyn - lite nyponsoppa med kockens vaniljglass och en liten mandelbiskvi för att rensa smaklökarna inför efterrätten.

Efterrätten så var en blåbärssorbet med citroncurd, laktritskräm och en violmacaron (liten kaka). Vi som älskar lakrits tyckte både violmacaronen och lakritskrämen var himmelskt goda, och passade jättebra till citroncurd, samt till dessertvinet som var Pomele från Falesco i Lazio, Italien. Blåbärssorbeten med färska blåbär till var också jättegod, men gick inte riktigt ihop med resten av desserten tyckte vi. Vinet i sig var inte heller jättespännande utan mer välkomponerat till maten.

Efter denna måltid tog vi så kaffe i salongen och fick där in ett litet glasfat med hemgjorda minibakelser till - se bild. Rejält ompysslade blev vi med andra ord, men det kostar ju också därefter, och 1909 är verkligen inget billigt ställe. Men så gör man kanske inte något sådant här så jätteofta. Efter drygt 3,5 timmar ringde vi så efter skjuts och raglade iväg längs Sigtunas huvudgata, mätta, belåtna och glada i hågen. Skål!

Till vänster: Kakfat med chokladbollar, biskvier och dammsugare!