I
helgens DN kunde man återigen läsa om problem med färdig barnmat, denna gång tungmetaller i välling och gröt. Tidigare har det "avslöjats" att det finns onödigt mycket tillsatt socker i barnmat, föga förvånande eftersom barnen då gillar barnmaten från just en viss tillverkare, och föräldrarna fortsätter förstås köpa den, vilket sporrar barnmatstillverkarna till att konkurrera med varandra om hur mycket socker de kan tillsätta. Dessutom brukar barnmaten innehålla alldeles för lite protein och för lite nyttiga fetter ("vegetabilisk olja" är alltid mycket omega-6 i förhållande till omega-3) och även för lite grönsaker, de bulkar mest upp med billiga kolhydrater (och socker då, t.ex. maltodextrin är också socker). Titta på innehållsförteckningen och näringsinnehållet så får ni se! Så lite som 2% protein kan det stå, det är löjligt lite för barn som växer.
Vi har varit skeptiska till barnmat på burk änd från början då det känns som att det inte borde vara särskilt svårt att ge barnen lite av sin egen mat, även om man får se till att konsistensen är lämplig och måste undvika vissa saker. Har ni också funderat på hur mycket det faktiskt kostar med barnmat på burk i ett år - jämfört med den försvinnande kostnaden av att göra några satser egen barnmat enligt nedan? Det finns tusenlappar att spara... Men barnmatstillverkarna lyckas skickligt marknadsföra maten till föräldrar som att den var jättesvår att göra själv och som om det är värsta rocket science att laga välkomponerad mat som innehåller alla näringsämnen man behöver (medan barnmaten då ofta innehåller billiga bulkämnen och tillsatta syntetiska vitaminer och näringsämnen som inte är lika bra som riktiga). De vill också gärna få föräldrar att tro att man inte kan hålla tillräckligt bra hygienstandard för att göra egen barnmat. Det absurda i detta inser man snabbt om man funderar på hur länge det funnits barnmat på burk och hur länge barn funnits och ätit och vuxit upp utan att dö av matförgiftning i särskilt stor utsträckning.
Detta inlägg handlar om att göra barnmat. Vi har ju
tidigare skrivit om hur man kan koka sin egen
välling, som det nu känns bra att vi gjort, och vill här tipsa om några andra enkla saker man kan göra. I ett annat inlägg diskuterar vi dessutom
hur man kan tänka kring mat för att försöka få till bra matvanor tidigt.
Gröt är ju väldigt lättlagat, bara att ta havregryn och vatten, blanda i en (inte för liten) skål, ställa in i micron i en minut på full effekt, röra om, kontrollera konsistensen och ev. ha i mer vatten, micra en minut till och sedan är det klart! Blanda ner frysta tinade blåbär samt gärna lite kokosolja (t.ex.
Urtekram kokosolja) för en nyttig och god frukost med extra tillskott av fett som barn gärna ska ha! Detta kan barnet äta själva med sked från att de är ca 10 månader, och gröten innehåller garanterat bättre fetter och mer blåbär än någon fabrikstillverkad blåbärsgröt!
Barnmat till barn mellan 6 -10 mån kan man lätt göra och frysa in i små istärningskuber. Sedan tar ni fram och micrar en eller två kuber när de ska ha mat, tillsätter fett och serverar. Ska ni ut på utflykt kan ni med fördel ta med den frysta kuben så håller sig maten sval och tinar lagom till att den ska värmas. Vi tog fram tre olika lämpliga maträtter och lagade en rejäl portion av varje, detta räckte nästan hela perioden som hon behövde barnmat, dvs vi lagade barnmat tre gånger på 5 månader (sedan fick hon ju mycket BLW-mat (se nedan) från ca 7 månader så vi skedmatade inte henne med barnmat särskilt länge).
De tre maträtterna vi lagade var:
- lax, broccoli, pasta, torkad dragon (detta var favoriten)
- torsk/sej, ärtor, potatis, torkad timjan
- köttfärs/linser, majs, ris, torkad oregano (ersätt köttfärsen med röda linser för vegomat)
Dessa maträtter innehåller sammanlagt mycket fisk som är nyttigt protein, omega3 som finns mycket i lax, järn som finns i köttfärs och broccoli, olika slags kolhydrater och grönsaker som är näringsrika och med milda smaker som barn tycker om. Anledningen till att vi kryddat allt med örtkryddor är för att det ska smaka lite mer och att barnet ska börja vänja sig vid milda kryddor, samt att små mängder örtkryddor är nyttigt för småbarn. Barnmaten ska kompletteras med amning eller mjölkersättning upp till minst 10 månaders ålder för att få i sig tillräckligt med kalcium och andra viktiga ämnen.
Gör så här: Ta ungefär samma proportioner av tex lax, broccoli och pasta som till en vanlig måltid. Ångkoka eller koka de olika ingredienserna till mjuk konsistens, salta inte! Lägg allt i en bunke eller kastrull, tillsätt lite av kokvattnet och mixa med stavmixer till puré med lite bitar i, beroende på barnets ålder. Tillsätt mer av kokvattnet om konsistensen är för tjock. När maten är färdig, lägg upp i istärningskuber och frys in direkt. När maten är fryst, knacka ur istärningskuberna och lägg i en burk i frysen (märk burken med frystejp för det kan vara omöjligt att gissa vilken "rätt" det är). När du ska tina så ta en kub, lägg i en porslinsskål (undvik att värma i plast även om du ska servera på plasttallrik) och värm i micron tills den blir ordentligt varm, tillsätt lite rapsolja, olivolja eller smör (variera gärna då olika typer av fett innehåller olika sorters nyttigheter) och låt det sedan svalna till lagom temperatur innan du ger barnet.
Mat till barn från ca 10 månader är ännu lättare. Nu är det inte längre nödvändigt med barnmat för de flesta, utan barnet kan äta små bitar av vanlig mat med händerna. Testa mjukkokta broccolibuketter, pastaskruvar, brödstavar med smält ost på (micra 1/2 minut), stavar av kokt morot eller potatis, kokta bönor och linser, jasminrisbollar, skivor av kokt ägg, bitar av ugnsbakad lax, samt små frikadeller och fiskbollar (dvs köttbullar eller fiskkakor som kokts istället för stekts). Barn under 1 år ska helst inte ha stekt mat eftersom deras mage och tarmar är lite känsliga i början. Däremot behöver de mer fett i maten och det är bra att t.ex. smälta lite smör eller ringla lite olja över pastan, broccolin, laxen, moroten etc. Ta dock inte för mycket då det lätt blir halt och svårt att hålla i för barnet. Ha med fördel lite grädde och smör i frikadeller och fiskbollar också. Kring 1-årsåldern blir de allt bättre på att äta med sked och får de bara öva ordentligt (trots att det blir kladd - se bild på blåbärsgrötkatastrofen här intill...) så kan de äta det mesta med sked sen, till och med soppa. Många barn ogillar att bli matade och äter mycket bättre och mer varierat om de får äta själva med händer eller sked. Och som vuxen kan man ägna sin tid åt att äta själv, eller göra något annat istället för att sitta och mata, vilket vi tyckte var värt den extra tid man fick lägga på att städa upp efter kladdet det orsakar att barnet får äta själv (men givetvis får man sätta gränser så att barnet inte kastar mat omkring sig och sådant).
Man kan börja tidigare än 10 månader med att låta barnen äta själv med händerna, samma mat som listats här ovan. Vår dotter började redan vid 7-8 månader och tyckte mycket om det, hon blev snabbt duktig och älskade att kunna mata sig själv. Metoden kallas
Baby-led weaning (BLW) och går ut på att man dukar upp mat till barnet som det får äta själv med händerna, samtidigt som man fortsätter att amma (eller ge ersättning). Barnet får då själv styra hur mycket det vill äta och hur mycket det vill amma, och tillvänjningen till mat blir på barnets egna villkor. För oss fungerade detta jättebra och vi tror det har bidragit till hennes goda aptit på olika sorters vanlig mat och grönsaker och att hon äter så bra själv utan tjafs. Tycker ert barn det är jobbigt att bli matad med sked så testa BLW!
Hoppas detta varit en hjälp till er som vill undvika fabrikstillverkad mat till era barn, och dela gärna med er i kommentarerna av egna tips!
Vi äter ju själva både kött och mjölkprodukter, och därför känner vi inte riktigt ett behov av att använda "köttersättning" när vi lagar vegetariskt, utan nöjer oss med det protein som bönor, linser, ärtor, nötter, svamp och då ost och mjölkprodukter ger. I denna kasse som ska lämpa sig även för helvegetarianer och därför även är fri från mjölkprodukter (och därför förstås passar även laktosintoleranta) fanns det dock en hel del livsmedel som vi inte använder till vardags - vegetariska gyros, tofu och soyagrädde exempelvis (se bild). Det ska bli spännande att testa denna mat! Grönsaker och rotfrukter som syns på nästa bild låg det mesta i lösvikt i en kasse utan en massa plastpåsar kring, som kändes fräscht. Det mesta kommer tydligen från gårdar i närheten av Stockholm som man har samarbete med. Det enda i kassen som inte var ekologiskt var färdig hummus med pinjenötter i, enligt kassens egen deklaration. Dock tror vi inte heller ruccolan från Orto Novo är ekologisk, även om den odlas utan bekämpningsmedel (den är inte eko-märkt iaf...).
