Visar inlägg med etikett närproducerat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett närproducerat. Visa alla inlägg

torsdag 11 juli 2013

Jordgubbar!! - tips för självplocket!



Jordgubbssäsongen är här med råge, och vi har ätit mycket jordgubbar sedan de svenska lokalt producerade började dyka upp för någon dryg månad sedan. Det är nöjet med att äta säsongsbetonat, när någonting väl är i säsong kan man verkligen unna sig att frossa av hjärtans lust. Vi äter jordgubbar i frukostyoghurten/gröten, som efterrätt efter lunch eller middag eller bara till eftermiddagsfika, med glass eller yoghurt. Jordgubbar är som alla bär väldigt nyttiga och innehåller förvånansvärt få kalorier med tanke på hur söta och goda de är! Något att tänka på innan man öser på med socker på bären...

Förra veckan var vi dessutom på självplock hos Ulvagubben norr om Uppsala och det var fantastiskt fina bär där! Vanligtvis brukar det vara mycket godare med jordgubbar plockade på självplock, dels för att de är helt färska och dels för att de kan odla sorter som är extra goda men som inte lämpar sig för långa transporter. Självplock är också verkligen en kul och avslappnande aktivitet och roligt för barn, dessutom kan man ju passa på att äta en hel del bär medan man håller på. Priset är inte jättelågt, 50 kr/kg var det när vi var där, så man ska plocka självplock för att man tycker det är kul och för att man får extra goda och söta gubbar, inte för att spara pengar. Ofta blir det också så att en del av jordgubbarna blir dåliga för att man inte har plockat helt genomtänkt, och då kan det bli dyrare. Så planera självplocket väl och håll koll på hur mycket ni plockar! Det går snabbt och man fyller snabbt sina kärl. Men om ni är sugna på att plocka så är det dags nu. På grund av varmt väder kommer exempelvis Ulvagubben bara kunna erbjuda självplock i någon vecka till. Här kommer några tips för lyckat plockande:
  • Ta med lämpliga kärl för att plocka jordgubbar i. Hinkar som säljs på plats är för djupa och det nedre lagret av gubbar blir mosade. Jordgubbar är väldigt känsliga och ska ligga i max 3 lager ovanpå varandra. Spara gärna jordgubbsaskar när ni köper, skölj ur och använd till plocket. Ställ askarna i en större back eller liknande, i en påse trycks askarna ihop och jordgubbarna blir ändå mosade.  
  • Välj med omsorg när ni plockar så att ni inte tar bär som är lite dåliga, de håller inte så bra och gör att andra bär också ruttnar snabbare. Sortera gärna direkt när ni plockar efter mognadsgrad, mest mogna i ett kärl, medelmogna i ett annat och aningen omogna i ett tredje. Då kan man njuta i flera dagar av de egenhändigt plockade gubbarna.
  • Planera självplocket med tid för att rensa och göra åt bären nästa dag, annars riskerar för många av bären att börja bli dåliga. Sortera försiktigt igenom bären då och spara de som är finast att äta inom några dagar, koka sylt eller saft på de som är sämst (man kan skära bort det som blivit dåligt på gubben och koka sylt på resten) och frys in bär som är fina men kanske aningen mosiga.De frysta blir jättegoda som ingrediens i smoothies under vintern, eller till dessert med glass etc. Man kan också skiva bär tunt och lägga dem på torkning, gärna i solen, eller i en frukttork om man har det. Kan vara gott att ha på vintern i en frukt-nötblandning för snöiga utflykter. Passa på att ge bort lite jordgubbar till grannar eller vänner när ni varit och plockat, så kanske ni också får någon vecka senare i gengäld. Kom ihåg att jordgubbssylt är en uppskattad gå-bortspresent så gör lite extra när ni ändå är igång. V brukar låta större bitar av jordgubbarna vara kvar i sylten så att den blir härligt "bitig". 
  • Lagra bär som ej ska ätas direkt i kylen, då håller de sig mycket bättre. Ta fram de som ska ätas under dagen så att de blir varma och mognar lite extra. Plocka gärna en ask med gubbar som är stora och fina men inte helt röda utan aningen omogna. Dessa kommer att mogna fint om man låter dem stå i solen i en dag. Spara den asken i kylen tills alla andra jordgubbar är slut, ställ då fram dem i ett soligt fönster i en dag och ni har ännu en ask med jordgubbar att njuta av. På detta sätt kan man få jordgubbarna att räcka i ca 5 dagar. 


fredag 28 juni 2013

Rabarbersaft och enkel rabarberkräm till gröten

Vi får mycket rabarber från kolonilotten som vi odlar på tillsammans med Floras mor, och när man inte har mycket tid såhär innan semestern så är det bra att det går så himla snabbt att göra saft och kräm på rabarber. Här kommer våra snabbaste och enklaste recept, så krångelfritt som möjligt!

Rabarbersaft
Skala ca 1 kg rabarber och dela den i mindre bitar. Koka i en kastrull med 1,5 liter vatten ca 15 minuter medan du gör annat. Häll saften genom en finmaskig sil ner i en bunke, häll tillbaka i kastrullen och tillsätt ca 4 dl råsocker samt urskrapad vaniljstång. Koka upp och rör om tills sockret smält. Hur söt saft man vill ha är mycket en smaksak, vet ni med er att ni gillar syrligt så ta mindre socker. Men tänkt på att rabarber är naturligt surt. Häll upp i väl rengjorda burkar eller flaskor medan saften fortfarande är varm, låt svalna och ställ i kylskåp/garage. Späd till önskad styrka och servera väl kyld. Släng inte den urskrapade vaniljstången! Gör eget vaniljsocker istället!

Rabarberkräm
Tvätta rabarbern och dela den i cm-stora skivor. Lägg den i en skål som tål micro och tillsätt lite råsocker. Micra i 2 minuter, rör om efter halva tiden. Fortsätt micra 30 sek åt gången tills all rabarber smält. Krämen kommer vara ganska tjock med lite bitar och trådar av rabarber i, det är gott så! Smaka av - är det lagom sött? Tillsätt annars mer socker och rör om, micra lite till. Häll upp i väl rengjorda burkar och spara i kylskåp. Ta lite rabarberkräm i frukostgröten eller - yoghurten, eller testa varm rabarberkräm till vaniljglass!

Dessa recept innehåller inga konserveringsmedel - spara dem därför inte i kylen i evigheter, utan konsumera inom ca 2 månader.

söndag 17 februari 2013

Köttskandaler och entrecote-middag

I dessa kött-skandalstider kan vi känna att det känns extra bra att ha satsat på att köpa kravkött och kött från lokala bondgårdar. Är övertygade om att trenden att folk vet allt mindre om vart maten kommer ifrån samtidigt som den ständigt prispressas till stor del är orsakerna bakom matfusket. Detta kommer diskuteras i kvällens Agenda, ska bli spännande att se).

Så det kändes bra att kunna tina en bit kravmärkt entrecote, i visshet om att det var kött av hög kvalité på flera sätt, till torsdagens alla hjärtans dagmiddag. Vi försöker ta alla chanser vi kan få att laga god middag tillsammans, och alla hjärtans dag kändes som en ursäkt lika god som någon. Ci hade dock lite småont om tid så middagen fick bli ganska snabbfixad. Potatisrullen med getost från nyårsafton har vi drömt om sedan dess, så den gick i repris, och till detta gjorde vi en snabb ädelostsås eftersom vi fortfarande har kvar ädelost sedan i julas. Testade också pressgurka enligt ett recept på bloggen Mumsfilibabba, men denna blev alldeles för stark i smaken av vitpeppar i vårt tycke, så vi rekommenderar att man endast tar en mycket liten nypa vitpeppar i lagen istället för det kryddmått som står i receptet.


Entrecote, potatisrulle med getost och rosmarin, ädelostsås och pressgurka
2 portioner

ca 100 g kött att steka i panna per person
ca 70 g ädelost
1 dl grädde
salt, peppar
ingredienser till potatisrulle och pressgurka, se respektive recept nedan

Potatisrulle med getost och rosmarin - receptet finns här
Pressgurka - recept på en annan blogg (ta mindre mängd vitpeppar!)

Börja med att hyvla och salta in gurkan till pressgurka samt göra lagen till den. Ta fram kött och ost i rumstemperatur, men gör under tiden potatiskakan som ska vara i ugn i ca 20 minuter. När det är 5 minuter kvar, häll grädden i en såskastrull och koka upp medan ni smular ner ädelosten i kastrullen, salta och peppra lite. Stek köttet i smör i en stekpanna till lagom rosa färg efter smak. Skölj ur kastrullen med en skvätt mjölk och häll detta i såsen. Under tiden som den ene fixar sås och köttbit får den andra ta ut potatiskakan ur ugnen och lägga upp den på tallrikar samt ställa fram gurka mm, så att allt är färdigt när köttbiten är färdigstekt. Den ska förstås ätas omedelbart!

fredag 30 november 2012

Boeuf Bourguignone - återigen i tryckkokare!

För att fortsätta på temat storkok i tryckkokare så gjorde vi nyligen ett rejält kok av Boeuf Bourguignone som bara blir såååå gott i tryckkokare. Detta var första gången vi testade köttet som vi köpte av några som driver en gård utanför Uppsala (www.savneskola.se), läs mer om köttet i detta tidigare inlägg och se bild på det i detta inlägg. Det visade sig vara av mycket hög kvalité, jättefint och mört utan mycket senor att putsa bort från högreven! De ska slakta lamm till jul har jag förstått, men det finns tyvärr inte plats i vår frys och man vill inte köpa på sig för mycket så att man sedan känner "att man måste äta upp", det blir ju inte heller riktigt bra. Men är ni intresserade så hör av er till dem!

Grytprojektet blev lite större än vi tänkt oss från början och Freja började bli otålig när vi båda stod fullt upptagna i köket... Till sist tog Flora henne i ryggselen så att hon kunde vara med och titta på vad som hände samtidigt som hon hade händerna fria att hacka svamp. Detta köpte oss säkert en halvtimmes matlagande då hon tyckte det var spännande att vara med på det sättet.

Detta recept kommer också från kokboken "Tryckkoka maten", dock har vi gjort om det ganska ordentligt, kryddat en hel del mer, haft i morot och ändrat tiderna för koket... Eftersom vi hade en så stor bit kött gjorde vi dubbel sats och fick alltså koka två omgångar, men eftersom hela koket inte tar mer än 20 minuter i tryckkokaren var det ju överkomligt, särskilt med tanke på att man fick massor av mat. Det blir också smidigt eftersom en hel vinflaska går åt. Vi äter gärna maten med potatis till, denna gång blev det halverade potatisar med en skvätt rapsolja, salt, peppar och timjan rostade i ugn. Grytan går utmärkt att frysa och då får man fixa färsk potatis till. Det är riktig vardagslyx att tina två portioner mör rödvinsgryta och ta ett glas rött till!

Boeuf Bourguignone
ca 6 portioner, beroende på tillbehör

800 g nötkött, t.ex. högrev, putsat från de värsta senorna och skuret i bitar
15 smålökar, skalade, hela
1 pkt skogschampinjoner (ca 300g), hela eller halverade om de är stora
2 stora morötter skurna i slantar
8 lagerblad
2 msk tomatpuré
1/2 flaska vin
3-4 dl vatten, skölj ur stekpannan med det
Buljong
Timjan, gärna både färsk och torkad
salt och svartpeppar
maizena

Potatis passar bra till serveringen, kokt, ugnsrostad eller puré. Servera gärna med t.ex. brysselkål eller broccoli bredvid!

Putsa köttet, skär i kuber och stek hastigt runtom i rapsolja i en stekpanna, salta och peppra medan ni steker. Häll färdigstekta köttbitar i tryckkokaren, stek i omgångar och skölj ur stekpannan med vatten som ni häller ner i tryckkokaren mellan omgångarna. Tillsätt morotsslantar, buljong, tomatpuré, lagerblad, vin och timjan medan grytan kokar upp. När allt är tillsatt, sätt på locket och när det börjat pysa kokar man på maxtryck i 12 minuter. Nu brukar underbara dofter sprida sig i köket från grytan!

Skala under tiden löken, ge den en fin stekyta i rapsolja i samma stekpanna som förut, lägg åt sidan. Skölj svampen, dela stora svampar på hälften och stek i rapsolja i samma stekpanna igen, salta och peppra medan det steker. Tappa upp ett kallt vattenbad och stäng av plattan strax innan tiden gått ut. Kyl av tryckkokaren i vattenbadet, öppna locket och tillsätt lök och svamp. Kontrollera att det inte är väl lite vatten kvar i grytan, tillsätt eventuellt någon extra dl och passa på att smaka av mängden salt och peppar. Koka upp igen med tryckkokarlocket på och när det börjat pysa tar ni tid på ytterligare 4 minuter. Efter att tiden gått upprepar ni proceduren med nerkylning och kontrollerar att allt är genomkokt och smakar gott. Red med lite maizena om det verkar för simmigt, se upp så att ni inte har i för mycket - det tar ett tag innan konsistensen infinner sig... Det brukar dofta och smaka helt underbart!





Servera med någon form av potatis till, och gärna andra grönsaker bredvid!

Övrigt: Grytan är gluten- och laktosfri.

måndag 15 oktober 2012

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!

söndag 7 oktober 2012

Härlig hösthelg - fläskfilé med äppelsås

Äntligen hade vi en regnfri och solig hösthelg, det var flera veckor sedan nu! Härligt att känna den där höga, klara höstluften och löven som prasslar under fötterna... På lördag tog vi en tur till Steninge slott som ligger nära där vi bor och besökte deras höstmarknad, där vi plockade upp en och annan lokal delikatess, bland annat Steningehonung från bin som flyger i slottsträdgården. Vi firade också Floras födelsedag, som egentligen inte är förrän nästa helg, men  hennes föräldrar kunde bara komma denna helg. De hade med sig middag och vi hjälptes åt att laga den. Det blev fläskfilé som marinerats i ett dygn i vitlök och kryddor, som stektes hastigt i stekpanna för att sedan åka in i ugnen med äppelskivor och klyftad scharlottenlök.

Ugnsstekt fläskfilé med potatis, palsternacka, morot och rödbetor,
samt scharlottenlök- och äppelsås.
Vi älskar vår stektermometer som man kan koppla in i ugnen, och även denna gång gjorde den oss inte besvikna, enligt manualen ska fläskfilé uppnå en innertemperatur på  65 grader, och då var den också perfekt mör och saftig. Floras mamma gjorde en sås på äpplet och scharlottenlöken, tillsammans med stekskyn från stekpannan och formen, som kokades upp i en kastrull medan filén fick vila insvept i folie, ingen redning behövs till denna enkla och mycket goda sås. Eftersom vi ville ha ugnsrostade rotsaker till så fick vi för första gången testa att köra båda ugnarna samtidigt! Vi renoverade köket i augusti och bestämde oss då för att köpa en inbyggnads-micro som också kan ha funktionen av en varmluftsugn upp till 200 grader. Det finns flera fördelar - dels detta att man kan ha tå ugnar igång samtidigt och saker ska tillagas på olika temperaturer, men också att man kan använda micro-ugnen om man bara ska göra något litet, som gratinera mackor eller vill värma upp t.ex. lasagne. Maten blev mycket god hursomhelst!

På söndag var det sedan dags att ge sig ut i svampskogarna här i trakterna mellan Märsta och Sigtuna. Vi var ute ca 2 timmar på förmiddagen och hittade kopiösa mängder trattkantareller, allt regnande verkar ha lett till något positivt iaf och det finns hur mycket svamp som helst verkar det som. Vi plockade minst 1,5 kg trattisar och gjorde genast svampmackor till lunch när vi kom hem och på kvällen blev det svamppasta.  Ändå har vi en kasse svamp kvar, vilket får bli svamprisotto snart framöver. Vi tar tacksamt emot bloggläsarnas svamprecept!

Get-Evas ostkaka serverad i en ramekin från Le Creuset
Under eftermiddagen kunde vi sitta ute (ordentligt påpälsade) och rensa svamp medan Freja sov sin middagslur och till kaffet njöt vi av "Get-Evas ostkaka med mandel" som vi införskaffat på marknaden dagen innan, tillsammans med lite lättvispad grädde och svartvinbärssylt med rom i, också köpt hos Get-Eva - mycket gott! Rekommenderas!

tisdag 25 september 2012

Nötkött och lamm från Uppsala

Vi gillar att få en känsla för vart maten kommer ifrån och att kunna ställa frågor om maten, därför tycker vi om att besöka gårdar och självplock/köpa direkt från bonden eller beställa lådor med kött som man åker och hämtar/får levererat. Närproducerat och i säsong!

Via SLU fick jag idag höra talas om ett par som driver en gård i Heby utanför Uppsala, de är gamla SLU:are som startat bondgård och tydligen är det bra djurhantering även om de inte är Krav-märkta. Många små producenter har svårt att nå upp till olika krav som Krav ställer, framförallt är det också dyrt och omständligt att certifieras, så vi brukar inte hålla så hårt på ekologikravet när vi själva har möjlighet att ställa frågor till producenten och se stället med egna ögon. I detta fall ringde Adrian upp dem och frågade lite om produktionen. Vi fick veta att djuren får beta under sommarhalvåret och får ensilage på vintern, så det är ju ekologisk foder då, och de får bara antibiotika och avmaskningsmedel om de verkligen är sjuka/har mask så det lät bra. Det är uppenbarligen småskalig produktion där man värnar om djuren.

Vi tänker beställa en nötköttslåda, eftersom vi fortfarande har en del lamm kvar sedan förra året. En fördel är också att de märker upp köttdelarna ordentligt, annars kan det vara ett problem att man får en bit vacuumförpackat kött som man kan ha svårt att avgöra vad det faktiskt är för styckningsdetalj, vilket gör det svårt att tillaga...

Här är länken för er som är intresserade:
www.savneskola.se