Mustig linssoppa till kalla höstkvällar!

Anledningen till att det varit lite tyst här på bloggen är att vi har haft fullt upp med att renovera köket! Efter att Adrian rivit bort en vägg fick vi reda på hur köksväggen såg ut inuti... Det blev en del eldragning därinne och sedan bygga upp väggen igen, med spackling, slipning etc. Bifogar några bilder på work in progress och stolt handyman. Nu är det inte mycket kvar tills köket är helt färdigt, då får ni se före-efterbilder och höra om hur vi försökt anpassa det till just våra tillsammans-matlagningsbehov!

Under tiden bjuder vi på en linssoppa! Det kanske låter lite tråkigt, men det är det långt ifrån, det kan vara nästan beroendeframkallande gott, och dessutom nyttigt (upphettad tomatkross är supernyttigt, linser likaså), billigt, miljövänligt, enkelt och snabblagat! Många plus där! Vi gillar att göra denna värmande soppa på hösten eller vintern och ha som lunchlåda. Receptet kommer från boken Kärlek, oliver och timjan där den heter "Husets linssoppa". Vi har dubblat receptet, eftersom det passar så bra för storkok och lunchlådor, lagt till mer grönsaker och mixtrat med proportionerna och kryddningen en del.

Nedan: Linssoppan står på spisen, och i bakgrunden kokar ärtsoppan från förra receptet i ångkokaren samtidigt! Linssoppan är ingen god idé att tryckkoka, eftersom linserna lätt bränner fast i botten!

Linssoppa
8 portioner

4 dl (eller 400g) gröna linser, gärna blötlagda sedan dagen innan, annars kokar man soppan lite längre
8 potatis, i kuber
3 st stora morötter i slantar
4 gul lök, hackad
3 msk paprikapulver
2 liter vatten
2 burkar krossade tomater
4 lagerblad
Grönsaksbuljong lagom till 2 liter
2-3 tsk salt
2 msk honung
5 vitlöksklyftor

Fräs löken i rapsolja i en rejäl kastrull, pressa i vitlöken under tiden. Pudra över paprikapulver och salt, häll på vatten och krossade tomater och börja koka upp. Under tiden kan man lägga i potatiskuber och morotsslantar, avrunna linser, lagerblad och buljong allteftersom det blir färdigt, så spar man lite tid. När allt börjat koka ska det puttra i ca 30 minuter. Rör om då och då och kontrollera att det inte bränner fast och att inte för mycket vatten kokar bort (tillsätt lite extra om det kokat för häftigt). Ha med honungen mot slutet. Strössla färsk bladpersilja över soppan vid servering, peppra gärna med svartpeppar. Gott bröd är alltid bra till!

Övrigt: Maten är vegetarisk, veganvänlig, laktos- och glutenfri. Vår dotter på 17 månader gillar den mycket, för att hon lättare ska kunna äta den själv med sked brukar jag lägga ner lite kokt ris, bulgur, quinoa eller vad jag nu har hemma i hennes soppa så att den blir lite tjockare. Alternativt kan man helt enkelt se till att det inte är så mycket spad i hennes soppa så blir det lättare att äta!

Ärtsoppa i tryckkokare!

Många förknippar ärtsoppa med trista "korvar" från affären som man värmer upp, eller med skolkökets variant, båda tillsatsstinna smaklösa varianter av denna rätt som faktiskt kan vara mycket god i rätt tappning. Här kommer ett recept på ärtsoppa med en bit ekologisk kassler i, som vi tycker förhöjer smaken, men man kan även förstås göra den helt utan kött i så blir det både vegetariskt och veganvänligt!

I samband med detta recept tänker vi flagga för vad vi tycker är en jättebra grej, som sparar både tid och energi när man lagar mat - tryckkokaren! Denna är inköpt i Ungern (vi fick den i bröllopspresent av en ungersk vän till familjen) och vi är mycket nöjda med den, men det finns säkerligen bra varianter att köpa här hemma. Det kan tyckas lite skrämmande till en början att laga mat i tryckkokare, men bara man läser på ordentligt och följer instruktionerna, ser till att sänka trycket och är försiktig så att man inte bränner vid maten så är det en suverän kökspryl! Tänk dock er för innan ni köper en (kommer ni verkligen använda den? kanske bäst att låna en av någon först och se om det är er grej?) - och köp gärna en som även har ett vanligt lock så kan man även använda den som en stor kastrull.

Receptet kommer från boken "Tryckkoka maten" och är lite modifierat. De har purjolök och morot i sin ärtsoppa, men det blir alldeles för sött med morot i vår smak och istället har vi i mycket lök, vilket blir gott. Ärtsoppan är väldigt mättande, passar utmärkt som storkok, bra som matlåda och går utmärkt att frysa och tina. Dessutom är det riktigt nyttig och billig mat! För ett recept på ärtsoppa som inte kräver tryckkokare, se Vikis blogg. Vill ni ha mer recept på tryckkokad mat? Klicka här.

Ärtsoppa med kassler 
6-7 portioner

500 g torkade gula ärtor (blötlägg så att du täcker dem med vatten innan i några timmar, över dagen eller natten exempelvis)
1,5 liter vatten
2 gul lök
300 g kassler (det räcker bra för att ge smak åt rätten och man blir absolut mätt, helt onödigt att vräka på med mer kött i denna rätt)
1/2 kruka färsk timjan (snör gärna ihop timjan så blir den lätt att ta bort sedan)
1 tsk torkad timjan kan man ersätta den färska med, eller ha i lite av det också
1,5 tsk salt
svartpeppar

Blötlägg ärtorna i flera timmar innan, häll bort blötläggningsvatten. Skala lök, skiva den och lägg i tryckkokaren. Häll på ärtor, lägg i kassler i skivor, timjan (hopbunden med matlagningsgarn), och 1,5 liter vatten. Koka upp först och skumma av ordentligt, var dock försiktig så att du inte tar bort för mycket vatten när du skummar av - häll i lite extra vatten om du är osäker. Sätt sedan fast tryckkokarlocket, koka upp och när tryckkokaren börjat pysa ska det koka i exakt 23 minuter på högsta nivå (ställ en klocka!!). Stäng av plattan strax innan tiden gått ut, häll upp kallt vatten i diskhon och kyl ner tryckkokaren direkt. När den slutat pysa och du släppt ut trycket kan du öppna locket. Smaka av soppan med ev. mer salt och nymald svartpeppar, kontrollera att ärtorna är genomkokta, ta bort timjankvistarna. Är ärtorna inte genomkokta så koka soppan i några minuter till utan tryckkokarfunktionen. Rör om med en slev och sönderdela den nu mjuka kasslern med sleven i lite mindre bitar. Gör du såhär bör du inte få problem med vidbränd soppa.

Servera soppan med en rejäl klick skånsk senap som tillbehör och en ostmacka till. Pannkakor är knappast en idealisk partner till ärtsoppa i vår mening, man blir mätt på soppan och det som fattas är snarare mer grönsaker, så man kan exempelvis äta den här tomatsalladen från ett tidigare recept till. Annars får man se till att äta ordentligt med grönsaker till nästa måltid!

Övrigt: laktos- och glutenfri, uteslut köttet för vegetarisk/veganvänlig variant.

Ångkokt lax och höstgrönsaker, bulgur och koriandersalsa

Såhär i novembermörkret kan man känna för lite vitaminer och hälsofrämjande mat, och vi är särskilt förtjusta i detta recept med ångkokt lax och bulgur med persilja, tomat och lök för det är så himla gott och enkelt. Ångkokaren köpte vi när vi skulle bo i södra Afrika nästan ett år och ville kunna tillaga mat utan att ha ugn och genom att göra slut på så lite ström som möjligt. Vi tyckte så mycket om den att vi skeppade hem den efteråt, och använder den flitigt, främst till att ångkoka grönsaker, som blir krispiga och bevarar sina näringsämnen, vitaminer och enzymer mycket bättre än när man kokar dem. Man kan förstås ångkoka även med en insats i en gryta eller på flera andra sätt. En såhär stor ångkokare är bra om man vill koka både fisk och grönt samtidigt, men man bör vara ganska säker på att man kommer använda den ofta om man ska gå och köpa en, eftersom den är stor och bulkig och tar upp mycket plats i köksskåpet. Köp inte köksprylar som man inte kommer använda är vår devis, och här gäller det att rannsaka sig själv och vara ärlig med hur man fungerar som person.

Bild: Ångkokaren från Kenwood ångar på med lax på undre våningen och broccoli samt brysselkål på övre.

Lax är nyttigt på väldigt många olika sätt, inte bara p.g.a. de välkända Omega-3 fettsyrorna som är viktiga för hjärnan och huden bland annat, men den innehåller även D-vitamin som är viktigt i vintermörkret (läste senast i morse om detta i DNs vetenskapskolumn av Karin Bojs!). Broccoli och brysselkål är också riktig supermat, liksom rå rödlök, tomat och olivolja (samtliga 6 nyss nämnda råvaror finns med i boken "Supermat", se länk här intill, som listar 18 råvaror som innehåller näringsämnen som är extra bra för kroppen på flera olika sätt, och som man bör försöka äta mycket av, mer om detta i ett senare inlägg!).

Koriandersalsan är en ganska ny favorit - tomat, rödlök och koriander blir helt enkelt en riktigt god smakkombination. Man kan också göra en större salsa med frukt i, se  tidigare recept här, eller en yoghurtsås till fisken, som vi gjorde i det här receptet exempelvis.

Vår dotter Freja som nu är 17 månader smörjde verkligen kråset med denna rätt ikväll! Hon skedade i sig massor av bulguren, åt en hel del lax (som ibland kan vara svårt att få i henne, men när den är färsk och ångkokt gillar hon den, uppvärmd är den inte lika stor hit!) och dessutom broccoli, brysselkål och smakade även på salsan.

Ångkokt lax, broccoli och brysselkål samt bulgur och koriandersalsa
4 portioner

Ångkokas:
Lax, ca 80-100 g/person
Broccoli, 1/4 per person
Brysselkål, 1 nät till 4-5 personer

Bulgur samt salsa:
Bulgur, 4 portioner
bladpersilja (till bulgur)
3 tomater, kan vara något omogna (till bulgur)
Rödlök 1,5 st (till både bulgur och salsa)
koriander, 1 kruka (salsa)
3 tomater till, gärna mer mogna, alt ca 10 körsbärstomater (till salsa)
olivolja 4+2 msk (bulgur + salsa)
örtsalt/salt
svartpeppar
1 citron (2/3 till bulgur, 1/3 till salsa)

Lägg laxbitarna utan kryddor eller citron i undre lagret av ångkokaren, dra igång i 10 minuter. Sätt bulgur på kokning och förbered under tiden grönsakerna som ska ångkokas, skölj och snoppa brysselkålen, skölj och bukettera broccolin (spara stjälken i frysen till broccolisoppa!). När fisken varit i ångkokaren i 10 minuter kan ni sätta på grönsakerna ovanpå, också dessa ska vara helt utan kryddor, dra igång ångkokaren igen i ca 12 minuter.

Häll olivolja, citron, salt och peppar i botten på en större skål (till bulgur) och gör samma sak i en mindre skål (till koriandersalsan). Hacka rödlöken, och fördela 2/3 i stora skålen och 1/3 i lilla. Hacka tomaterna och häll hacket från 3 tomater i stora och hacket från 3 stora alt. 10 körsbärstomater i lilla skålen. Hacka en rejäl näve bladpersilja och ha ner i stora skålen, samt 1 kruka koriander och ha ner i lilla skålen. Blanda runt i båda skålarna, salsan är nu färdig. När bulgur är färdigkokt ska man hälla över den varmi den stora skålen och blanda runt så att den blir mixad med olja, kryddor, persilja och tomat. När fisk och grönsaker är färdiga man man krydda även dessa med citron, salt och peppar på sin tallrik.

Övrigt: Laktosfri. Byt ut bulgur mot quinoa för glutenfri variant. Vill man göra vegetarisk/veganmat så byter man ut fisken mot något annat proteinrikt livsmedel, kanske en bönburgare? Ångkokar man brytbönor eller bondbönor istället för broccoli eller brysselkål ökar man också proteinhalten.

Tomatsallad med fetaost (+ode till tomaten)

En enkel tomatsallad piffar upp de flesta måltider! Det passar som komplement till de måltider som saknar tillräckligt med grönsaker, och varför inte svänga ihop det även till hämtpizzan (eller den hemlagade pizzan!). Tillsammans med kanske lite gott bröd och lite god ost eller chark samt grönsaker till pålägg blir det en enkel middag. Gör lite annat småplock till och ha som fredagsmys istället för tacosarna! T.ex lite klyftpotatis och tsatsiki, ångkokad broccoli, oliver, ostkuber, morotsstavar med humus eller vad ni nu råkar ha hemma för gott som kanske behöver göras åt. Salladen är också perfekt som förrätt.

Adrians föräldrar tog med sig flera lådor med färska, underbart mogna tomater från Polen när de kom hem för någon vecka sedan. Han hade med sig en hel korg när han kom tillbaka från Göteborg i tisdags, och vi har ätit tomatsallad flitigt sedan dess. Mozzarella är ju den klassiska ingrediensen i tomatsallad, men ärligt talat ger vi inte mycket för svensk komjölksmozzarela som är ganska smaklös och trist. Det går knappt att få tag på äkta italiensk buffelmozzarella i Sverige, och det är en riktig färskvara dessutom. Men när vi smakade oss runt i Itailen på vår bröllopsresa för några år sedan så fick vi smak för riktigt god mozzarella, vilket tyvärr gjort att vi hellre avstår än äter den som finns i lokalbutikerna här hemma. Därför gör vi vår tomatsallad med fetaost istället, det blir mycket godare tycker vi! Det gäller förstås att få tag på fin äkta grekisk fetaost gjord på fårmjölk,vilket inte alltid är det lättaste utan kräver noggrann läsning på förpackningen. Vi är nöjda med Coop änglamarks fetaost.

En annan viktig sak när man gör tomatsallad är att den ska ätas så snabbt som möjligt efter att tomaterna skurits upp. Vänta gärna till sist med att förbereda tomatsalladen om den ska ingå i en måltid. Tomater är extremt nyttiga på flera sätt, riktig supermat, bland annat är de bra för immunförsvaret, skyddar mot blodpropp och vissa cancerformer (bland annat prostatacancer!). Det är antioxidanten lykopen i tomaten som är så bra förr oss (men det finns även C-vitamin och karoten i tomater, så de är även bra för huden och ger ett naturligt solskydd), halterna av lykopen börjar dock sjunka så fort man skurit upp tomaten. Dessutom kan den bli torr och tråkig om den står framme för länge innan den ska ätas upp. Lykopen är fettlösligt, så därför är det extra bra att ringla olivolja över tomatsalladen och äta med fetaost. Tomatens skal innehåller mycket lykopen, ju rödare tomat desto bättre, så det är bra med ordentligt mogna tomater inte bara för smakens skull utan även för hälsan. Förvara också helst tomaterna i rumstemperatur, de håller sig i två veckor om de inte varit för mogna när man köpte dem. Det gör inget om skalet blir lite skrynkligt, men se upp så de inte börjar mögla på undersidan om du har dem i en skål, kolla lite då och då.

Tomatsallad med fetaost

Tomat (1,5- 2 per person är lagom om man äter som en del av plockmat exempelvis)
Fetaost (1/2 paket till en tomatsallad för 3-4 pers ungefär, men gör efter känsla)
Olivolja
Ev balsamvinäger
Färska basilikablad
Salt eller örtsalt
Peppar

Skölj och skär upp tomaten i skivor, gärna på tvären så att de får snygg snittyta. Lägg upp på en tallrik. Skölj basilikablad och lägg ovanpå, smula fetaost över och ringla alt. spraya över olivolja och ev. balsamvinäger, samt krydda med salt eller örtsalt och svartpeppar. Servera genast! Ta med sked från fatet och lägg på din egen tallrik, eller ät direkt från ett gemensamt fat som står mitt på bordet!

Grön currygryta med lax

Först nu har jag fått tid att lägga upp en gryta vi gjorde för några dagar sedan! Denna gryta är mild för magen och bra för tarmarna i och med att den innehåller både lax och mycket kokosmjölk, som båda är lugnande och inflammationsdämpande mat, lax innehåller dessutom mycket omega 3 som vi idealt ska få i oss gärna 2-3 ggr/vecka. En bra gryta att göra när man vill äta något lättsmält, om man kanske har problem med mag-tarmfunktionen (IBS eller IBD) eller behöver hälsosam mat helt enkelt. Vi brukar göra en rejäl gryta. Har man problem på riktigt ska man kanske ta lite mindre grönsaker och se till att de blir ordentligt genomkokta, annars får man se till att kyla av grytan ganska snabbt när den är färdig för att hindra kokprocessen från att fortsätta i den varma grytan och göra så att grönsakerna i förlängningen blir överkokta. Lägg upp gryta på tallrikar eller i en serveringsskål och kyl ner resten av grytan genom att ställa ut i kylan (ställ en klocka om det är minusgrader!), i källaren/garaget eller i sista hand ett kallt vattenbad. Stoppa inte in en kokhet gryta i kylen, det är dåligt för både miljön och elräkningen (Tina däremot gärna fryst mat i kylen, om du kommer ihåg att ta fram en dag i förväg, då tinar den skonsamt och bidrar till att kyla kylen och spara slantarna).

Grön currygryta med kokosmjölk
drygt 8 portioner

600-800 g Lax och vit fisk, exv. Msc-märkt torsk. Beräkna 100g/person om du vill ha ganska lite grönsaker jämfört med fisk i grytan, annars kan du ta lite mindre, bönorna innehåller också protein. Skär fisken i mindre kuber.
3-4 lök, hackade
3-4 morötter, stora, skurna i slantar
2 st broccoli, buketter och även stjälk går bra, skuren i bitar
2 paprika, röd och grön, skurna i mindre bitar
1 burk bambuskott, sköjlda
500g haricots verts, vi använder frysta nu när det inte finns färska, vägrar använda importerade menlösa från Kenya!
3 burkar kokosmjölk (Försök hitta utan stabiliseringsmedel som är dåligt för tarmarna, kokosmjölk ska skikta sig i burken, det är helt naturligt och behöver inte stabiliseras)
Grön currypasta (finns från märket Geo organics som inte innehåller en massa skumma tillsatser. Den är ganska stark!)
Buljong och 1 tsk salt.

Hacka lök, fräs i rapsolja i en stor wok alt. stor gryta. Fräs på morot, ev. broccolistjälkar och paprika, häll över kokosmjölk, koka upp och låt allting puttra i några minuter. Häll i 1 tsk salt, lite buljong och ca 1 tsk grön currypasta om du vill ha en ganska mild gryta. Lägg med bambuskott och broccolibuketterna efter några minuter, och koka till allt känns krispigt men börjar bli mjukt. Ha ner de tinade haricots verten i grytan, dela dem gärna i lite mindre bitar först, och rör om. Smaka av nu innan du har i fisken för det blir dåligt att röra om för mycket i grytan när fisken är ilagd. Ha i mer salt, buljong eller currypasta vid behov. Lägg i fiskkuberna och låt grytan koka upp och puttra i några minuter. Sen är det dags att servera - fisken och grönsakerna får inte bli överkokta och det är som jag skrev ovan viktigt att kyla ner grytan när man lagt upp den mat som ska ätas direkt, så att inte kokprocessen fortsätter. Till denna rätt passar jasminris bäst!

Övrigt: maten är laktos- och glutenfri. Lätt att göra vegetarisk om man använder tofu istället för fisk. Veganer kan kontrollera currypastan och buljongen.

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:

·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.

·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!

·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 

·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.

·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott

·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!

·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!

·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!

·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!

·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!

·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.

·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.

·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december). 

Säsongsmatens fördelar

Adrian och Freja är i Göteborg och hälsar på farmor och farfar - och jag har hela helgen för mig själv! Vad gör jag då - ja inte lagar jag mat i alla fall, det känns så tråkigt att göra själv nuförtiden, men bloggen ägnar jag gärna mig åt, och det får bli lite matfilosofiska inlägg...

I denna tid när man kan få tag på allting hela tiden - även jordgubbar mitt i vintern - är det egentligen upp till en själv att ta kontrollen och helt enkelt se till att man inte tillåter sig att köpa vissa saker när de är ur säsong. Varför ska man då göra det - varför inte bara unna sig jordgubbar mitt i vintern när allt är trist och grått? Vi tror på detta av flera anledningar. För det första är det förstås för att spara på resurserna eftersom det är mycket dyrare att odla i växthus mitt i vintern eller på andra sidan jordklotet för att flyga sakerna hit. Men det handlar också om att skapa någon slags struktur och ordning i tillvaron, att ta tillvara på årstidernas växlingar och göra något bra av dem. Att vänta på något gott förhöjer verkligen upplevelsen av de där frukterna eller grönsakerna när man väl får dem i säsong. Det skapar också incitament för att variera sig mer än man kanske annars skulle göra. Exempelvis äter vi ofta yoghurt eller gröt till frukost, men i juni har vi nästan alltid lite jordgubbar i den, i juli-augusti blåbär, sedan nektariner, sedan äpple september-mars (med äpple+kanel under december) för att övergå till torkad frukt, sylt eller fryst rabarberkräm tills man får färska jordgubbar igen. Så vi ser alltid direkt vid frukost vad det är för årstid ute!

Vi vill kunna visa Freja när hon växer upp hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, fyller man år i juni kanske smaken av jordgubbstårtan förhöjer själva födelsedagsupplevelsen, osv. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord.

Detta kan man förstås ta längre än bara när man skördar vad. Exempelvis blir kornas höstmjölk extra fet och mögelost gjord på denna mjölk hinner mogna lagom till jul - därför är det väl perfekt att unna sig ostbricka just under jul- och nyårshelgen, då den är som godast! Eller att potatis innehåller olika mycket stärkelse under olika delar av året. Det är därför färskpotatisen blir så god kokt, samtidigt som den blir klistrig och hemsk om man försöker göra potatismos av den. På hösten passar potatisen bättre till mos och att göra i ugn - visst känns det så också, att man vill äta lättkokt färskpotatis på sommaren medan man behöver något mer bastant, exempelvis ugnsrostade grönsaker, på hösten? Ofta är det precis sådär fiffigt. Fet fisk är i säsong under vintern, samtidigt som man behöver äta extra mycket fiskfett under vintern för att ögon och hud inte ska bli torra. Citrusfrukter är i säsong i förkylningstider, och sallad och primörer finns på sommaren då man gärna äter lättare mat. Äter man mat i säsong får man i sig grönsaker och frukt när de är som mest vitaminrika och hälsofrämjande. Det finns alltså även klara hälsovinster med att äta säsongsanpassat.

Att äta säsongsbaserat är med andra ord godare, nyttigare, bättre för miljön och roligare! Det är förstås inte alltid helt lätt att veta vad som är i säsong, och framför allt kan man hamna i att man vill laga ett recept med vissa saker som är i säsong men så innehåller receptet en massa andra ingredienser, som kanske inte är i säsong. Då kan man försöka byta ut en del saker om det går. Vi måste erkänna att vi ibland köper sallad, tomat, gurka, kryddväxter även på vintern eller våren, men vi försöker sluta med det för ofta ångrar man sig när man känner den fadda smaken på grönsakerna. Dock blir det lite hårt att äta mest frysta/konserverade grönsaker under flera månader på året och man faller dit eftersom man har en sådan längtan efter färska grönsaker. Vi försöker vara extra hårda med vissa saker som verkligen inte är goda ur säsong, vilket är i princip alla frukter och bär samt grönsaker som sparris, sockerärtor och haricots verts.

I denna blogg tänker vi ibland ha inlägg med "säsongsinspiration" är vi sammanfattar säsongens råvaror och markerar vi markerar även våra recept med höst., vår etc. när det passar. Annars är det bara att söka på vad vi lagade under en specifik månad! 

Släng inte mat - spara på pengar och miljön! Tips och idéer.

Att vara noggrann med sopsortering och kompostering är förstås viktigt för miljön, men forskning visar att slängd mat ger överlägset störst miljöpåverkan jämfört med andra sopor. All energi som har gått åt till att tillverka och transportera maten går då förlorad. Dessutom förlorar man ju pengar! Ändå slängs tydligen var 5:e matkasse som folk mödosamt släpat hem här i Sverige, riktigt chockerande! 35% av det matavfall vi slänger hade kunnat användas om det hanterats på rätt sätt och Livsmedelsverket beräknar att en tvåbarnsfamilj kan tjäna mellan 3000 och 6000 kr per år (d.v.s. kring en hel månads matbudget) på att äta upp mat som de nu slänger. Dessutom påpekar de att de flesta tror att de inte slänger så mycket mat som de i själva verket gör.

Vi brukar verkligen försöka vara väldigt noggranna med att se till att inget blir gammalt och behöver slängas här hemma, även om det förstås händer ibland att saker blir dåliga. Man får ta sig i akt redan i affären och inte köpa på sig för mycket mat, ofta gör man misstaget att planera för att äta både lunch och middag hemma och räknar inte med att det kanske blir över av någon av måltiderna eller att man bestämmer sig för att äta ute/blir hembjuden någon dag - och då har man plötsligt för mycket råvaror hemma. Butikerna gör också sitt bästa för att med sin skyltning få dig att köpa råvaror som du inte har planerat för att använda, som sedan lätt blir stående i kylskåpet.

Vi brukar ha mycket is i magen med mat som passerat bäst-före-datumet och litar på lukt- och smaksinnet när vi bestämmer oss för att använda råvaran eller inte. Denna sida har en del matnyttig information om hållbarhet på mat och försöker kämpa för att övertyga folk att inte slänga mat så fort datumet inträffat. Vi tycker inte heller att lite mögel någonstans på en råvara spelar någon roll om resten av den är oskadad, det är bara att skära bort. Några tips på vad man kan göra istället för att slänga mat kommer här, och vi vill uppmana bloggläsarna att dela med sig av sina egna tips i kommentarerna!

• Frukt som är omogen men redan öppnats - t.ex. melon, ananas, mango eller ett äpple, päron eller kiwi som man smakat på men som inte är gott blir perfekt till en snabb salsa! Detta gjorde vi häromdagen, då hade vi fått tag på en helt smaklös melon (tyvärr är säsongen förbi, men vi hade inte accepterat det ännu, nu har vi det!) och även ett äpple som var alltför syrligt för att någon skulle gilla det, då hackade vi ihop det, tillsammans med lite lök och tomat (som gärna också får vara ganska omogen) och blandade med olivolja, flytande honung, salt, peppar och citron (eller lime). Särskilt om detta får stå ihop sig någon dag så blir det en jättegod salsa som passar bra till mycket olika maträtter, fisk i ugn exempelvis. Har man örtkryddor hemma kan man med fördel tillsätta t.ex koriander, eller någon annan örtkrydda till salsan.
• Äggvita eller -gula som blir över om man gjort t.ex. egen glass, äggtoddy eller maräng där man bara behöver den ena ingrediensen kan man lätt frysa in i en liten burk - skriv på hur många gulor/vitor det är! Ha sedan detta i en omelett nästa gång du lagar en! Det spelar ingen roll om det är någon extra gula eller vita i omeletten för smaken...
• Brödkanter eller bröd som håller på att bli torrt kan man också frysa förstås. Håller en större bit bröd på att bli torr kan man skiva det och frysa in och sedan tina när man behöver rostat bröd eller vill göra varma mackor. Mindre brödbitar kan man skära i kuber och frysa in och sedan hälla direkt i stekpannan när man vill göra krutonger, t.ex. till vår italienska bönsoppa. Torrt bröd kan man också använda när man gör köttbullar eller biffar förstås, eller torka ordentligt och mal till eget ströbröd (då krävs en ordentlig mixer). 
• Blast och stjälkar av grönsaker brukar vi spara också i frysen och sedan göra en blastsoppa på några gånger om året. Det handlar om broccolins stam, de gröna bladen runt blomkålshuvudet, fänkålens gröna blad, sparrisens vedigare ändbitar och massor av annan blast som folk ofta rensar bort och slänger men som egentligen är fullt ätlig och ofta innehåller mycket nyttigheter. Släng in sådant i en fryspåse i frysen och när det samlats en ordentlig hög så lägg till potatis och t.ex. lite färsk broccoli och koka en soppa, smula ner lite getost i soppan och ät med gott bröd!
• Mjölk, juice och frukt (även avokado) som man har köpt lite för mycket av och som man befarar inte kommer ta slut innan det blir dåligt kan man göra en god smoothie på! Kommer recept här på bloggen så småningom!
• Grädde kan man frysa in i en plastpåse eller liten burk och senare hälla rakt i en sås eller gryta.
• Grönsaker som håller på och bli gamla men som man inte vill laga mat på just då kan man hacka och  slänga in i frysen råa, senare kan man göra gryta på dem. 
• Brände du oljan i pannan och vill hälla bort den, eller behöver du hälla av olja från någonting - släng det då i brännbart istället för att hälla ut i vasken. Olja innehåller mycket energi och brinner bra, den energin kan då tas tillvara vid sopförbränningen.
• Sist men inte minst har vi ju resträddar-maträtterna omelett, pyttipanna, pizza, chiligryta, stekt ris soppor, tacos, plockmat, mfl. som slukar slattar och rester av olika ingredienser! Till många av rätterna går det bra att frysa in exempelvis potatis, kött och ris för att sedan tina och steka på när man samlat ihop rester som räcker till en hel rätt. 
• Det finns också flera sajter på nätet som erbjuder recept på rester, bland annat sajten som tipsades om ovan.

Så - det var dagens moralpredikan från Flora och Adrian (som här hemmavid ibland kallas för "pappa slasktratt" eftersom han tenderar att äta upp allt som Freja ratar...)

Chiligryta -perfekt storkok!

Efter önskemål av en bloggläsare tillika Adrians barndomsvän kommer här recept på en Chiligryta som Adrian lagade när han var inneboende hos vännen i fråga i två månader för några år sedan. Grytan, som blev populär hos vännen går nu under namnet "Adrians gryta", men är en vanlig chili con carne som med lätthet kan omvandlas till en chili sin carne (con carne betyder med kött på spanska och sin carne betyder då utan kött).

Vi brukar göra ett riktigt storkok av denna chili som passar perfekt som matlåda och går även att frysa eftersom den är lika god uppvärmd som färsk! Underbart att ha god och nyttig mat som man kan värma en dag då det är lite ont om tid. Grytan har fler fördelar - den är billig (eftersom ingredienserna är relativt billiga och det blir jättemycket mat), nyttig eftersom den innehåller mycket grönsaker, uppvärmd tomat (lykopen) och baljväxter, ja bara nyttigheter egentligen och är lätt att göra en god vegetarisk/veganvariant på. Till på köpet är grytan, bara av farten, helt fri från laktos, gluten, ägg och tillsatser.

Imorgon påbörjar vi sista etappen i vår köksrenovering, och vi kommer inte kunna laga mat i köket på 4 dagar - därför har vi nu fixat mat som går att värma i micron. Bilder på köket kommer när det är färdigt!

Inte kan väl småbarn äta en chiligryta som ni haft cayennepeppar i, tänker ni kanske? Inga problem. Ifall grytan blivit lite för stark så rör vi ner lite matyoghurt i Frejas portion. Detta brukar funka utmärkt för oss, vi får bara se till att Freja inte märker att vi gör detta, för hon har fått för sig att hon inte gillar yoghurt. Om vi rör ut det ordentligt så att yoghurten inte syns utan grytan bara blir ljusare i färgen så äter hon dock med jättegod aptit!

Adrians chili con/sin carne
20 portioner (ungefär, vi fick 2 stora grytor)

Rapsolja
4 lök
6 klyftor vitlök
1 kg köttfärs (eller uteslut köttfärsen om du vill ha vegangryta  - svamp och bönor räcker gott och väl som proteinkälla, men då blir det färre portioner om du inte ökar resten av ingredienserna!)
2 paprikor (1 röd, 1 grön), grovhackad
1 zuccini, grovhackad
250 g skogschampinjoner, skivade
3 morötter, grovrivna
1 stor burk majs
6 burkar bönor, gärna olika typ vita, små svarta, kidneybönor
5 tetror/burkar tomatkross
4 msk tomatpuré
Svartpeppar
1 färsk chili, eller chilipulver efter smak
Cayenne ifall du vill!
Paprikapulver 2 msk
Timjan och/eller oregano, flera msk
1-2 tsk salt, efter smak samt gärna buljong, t.ex. lantbuljong eller köttbuljong
Ev. yoghurt till servering (se tips angående barn ovan)

OBS - chili är en perfekt "rest"-gryta - ha i rester av grönsaker som du har kvar i kylen och anpassa receptet efter vad du gillar. Tycker du om lök och vitlök - ha i mer! Gillar du inte för mycket bönor - ha i mindre. Det finns inga givna proportioner, det enda viktiga är att du späder med tillräckligt med tomatkross för att grytan ska bli lite lagom simmig (se bild med grytorna för ungefärlig konsistens) utan att bli för vattnig/sopplik, samt att du kryddar ordentligt vilket kan regleras genom att provsmaka och ha på mer ifall det känns för tamt. Tänk på att det är lätt att krydda mer på slutet så börja ganska försiktigt med både salt och chili/cayenne. Om det känns lite smaklöst så är det ofta salt som saknas!

Gör så här:
Fräs lök i olja i några minuter, ha i köttfärsen och se till att det blir genomstekt. Ha på vitlök, paprikapulver och chili samt skivade skogschampinjoner. När allt detta blivit brynt så tillsätt tomatkross och buljong, salt, peppar, tomatpure och koka upp samtidigt som du har i fler av grönsakerna allteftersom du hackat färdigt dem: zuccini, paprika, majs och morot. Låt grytan puttra tills grönsakerna är mjuka, tillsätt sedan bönorna och puttra 10 minuter till, smaka och tillsätt ev. mer av olika kryddor. Det är viktigt att röra om lite då och då så att det inte bränner fast i botten och så att smakerna blandas ordentligt. Tänk också på att skölja av majs och bönor i kallvatten, häller man såhär mycket bönor/majs direkt från burken ner i grytan blir det annars lätt "burksmak" på hela anrättningen. Servera gärna med råris eller gott grovt bröd och lite matyoghurt till dem som vill ha lite mildare gryta!

Lyxmiddag på 1909, Sigtuna Stads Hotell

Igår var vi på riktig lyxmiddag - Adrians födelsedagspresent till Flora var en middag på Sigtuna Stads Hotell - 6 rätters avsmakningsmeny med vinpaket. Sådant här älskar vi att göra, dels för att det är mysigt att äta en riktigt långsam middag tillsammans samtidigt som det är häftigt att få testa på vad en riktigt bra, inspirerad kock kan hitta på med säsongens läckerheter och vilka intressanta viner de väljer till maten. Nu satt mormor och morfar barnvakt och det hela var mycket smidigt eftersom vi bor 10 min från Sigtuna och fick skjuts fram och tillbaka. Restaurang 1909 på Sigtuna Stads Hotell är en riktigt lyxig restaurang, så förväntningarna var höga, och de kom knappast på skam.

Det visade sig att 6-rättersmenyn snarare var 9 rätter om man räknar med alla extrarätter man fick in lite som bonus. Vi fick till exempel först en mycket god hummersoppa, med kraftig hummersmak och tre sorters hembakat bröd, fantastiskt goda.

Första rätten var en regnbågslax, rullad i torkade örter, med lite rengbågsrom, en liten liten rökt fena med citronkräm, en krispig inlagd gurka, och lite kavringskrisp. Allt var litet och gulligt, och mycket smakrikt, särskilt den rökta fenan var spännande. Till detta fick vi vårt första vin, som faktiskt var det godaste på hela middagen enligt oss, ett Riesling Tradition, Domaine Barmés Buecher från Alsace i Frankrike. En mycket frisk och smakrik Riesling, definitivt något vi tänker leta efter på systemet.

Nästa rätt var halstrad gösfilé från Hjälmaren med hjärtmusslor, musselskum och rödbetor med pepparrotskräm. Här tyckte vi att fisken var mycket god och väl tillagad, med goda musslor och jättegott skum, medan rödbetorna också var mycket goda men alldeles för kraftiga i smaken till den milda fisken. Det gick inte så bra ihop helt enkelt, helst skulle man äta fisk med musslor och skum tillsammans och rödbetor helt separat, och det kändes som att betorna kommit med bara för att de var i säsong för tillfället. Vinet de hade valt till var otroligt milt, på gränsen till platt, för att fiskens smaker skulle komma fram, vilket fungerade bra till fisken men återigen inte till rödbetorna. Vinet blev ingen favorit, det var en vit Tokaji (Zoltán Demeter) från Tokaj i Ungern.

Fjärde rätten (om man räknar amuse bouchen) var så ankleverterrin med krisp på anklår, lite brioche (finare namn på smörstekt vitt bröd), valnötter och svartvinbärsmarmelad. Detta var en riktig hit, smakrikt och mycket gott och välkomponerat, smakerna formligen exploderade i munnen i olika sensationer. Vanligtvis brukar man ha ett desservin till anklever, men eftersom detta var bara i början av måltiden så hade de valt ett sötare starkvin till - Macvin Rouge från Chateau d'Arlay i Jura i Frankrike. Ett gott vin som var spännande till anklevern.

Som paradrätt kom sedan en vildand (se upp för hagel eftersom den är vildskjuten påpekade servitrisen, men vi påträffade inga sådana) med pumpapurée, picklad pumpa och pumpakärnor samt lavendelblommor. Helt fantastiskt gott och mört kött, pumpan passade utmärkt till och lavendelblommorna bestod a pyttesmå strimlor som smakade otroligt mycket lavendel. Vinet till denna var väldigt spännande eftersom det var ett orange vin, gjort på gröna druvor där man låtit skalen jäsa med länge i processen och därmed fått fram en orange färg. Vi satt länge och funderade på vad vi tyckte att vinet doftade, det var något mycket karaktäristiskt...  till slut kom Adrian på det - surkål! Entydig doft av surkål, var vi rörande överens om. Hm, tyckte sommelièren när vi påtalade detta, hon tyckte det doftade rosmarin och apelsinzest. Detta var då ett Ponka, från Paraschos i Venezia Giulia i Italien.

Tummen upp för vildanden med det spännande orangea vinet!

Nu började vi bli mätta, och då passade det bra med säsongens utvalda gårdsost, som just nu var en kittost från Medelpad, till vilken serverades ett vitt vin, en Fürmint Lapis från Királyudvar, återigen i Tokaj i Ungern.   Både vin och ost var gott, men inte jättespeciellt. Efter osten fick vi en -förefterrätt som inte stod på menyn - lite nyponsoppa med kockens vaniljglass och en liten mandelbiskvi för att rensa smaklökarna inför efterrätten.

Efterrätten så var en blåbärssorbet med citroncurd, laktritskräm och en violmacaron (liten kaka). Vi som älskar lakrits tyckte både violmacaronen och lakritskrämen var himmelskt goda, och passade jättebra till citroncurd, samt till dessertvinet som var Pomele från Falesco i Lazio, Italien. Blåbärssorbeten med färska blåbär till var också jättegod, men gick inte riktigt ihop med resten av desserten tyckte vi. Vinet i sig var inte heller jättespännande utan mer välkomponerat till maten.

Efter denna måltid tog vi så kaffe i salongen och fick där in ett litet glasfat med hemgjorda minibakelser till - se bild. Rejält ompysslade blev vi med andra ord, men det kostar ju också därefter, och 1909 är verkligen inget billigt ställe. Men så gör man kanske inte något sådant här så jätteofta. Efter drygt 3,5 timmar ringde vi så efter skjuts och raglade iväg längs Sigtunas huvudgata, mätta, belåtna och glada i hågen. Skål!

Till vänster: Kakfat med chokladbollar, biskvier och dammsugare!

Inlagda päron med ingefära, lime, mynta och vanilj

Vi fick ju ett päronträd på köpet när vi flyttade in till vårt hus tidigare i år, och nu har det blivit dags att skörda frukterna av det! Det blev riktigt mycket päron på trädet, en hel stor korg full, men en del av dem blev inte helt mogna tyvärr. Många är saftiga och goda även om de är lite hårda, men knappast alla...

Vi bestämde oss därför för att testa att lägga in de som inte är så mogna för att ha som dessert under hösten och vintern. Receptet är ett urklipp ur en gammal Ica Buffétidning för flera år sedan. Vi gillar ingefära och har dessutom en massa mynta kvar i trädgården, så det kändes som ett lämpligt recept att testa. Vi har också lyxen att ha riktigt god vaniljstång från Bali hemma, fick en hel bunt av Floras föräldrar när de varit ute och rest och vilken kvalité det var på den vaniljstången, mjuk och aromatisk! Har ni bloggläsare egna recept på inlagda päron får ni gärna dela med er, vi har stora delar av skörden kvar!

Vill ni ha recept på äppeldjem, krusbärs- och rabarbersylt, eller andra recept på vad man kan göra för gott av frukter och bär från trädgården, kika på etiketterna sylt eller inläggning.

Freja fick sitta med i sin stol i köket medan vi gjorde päronen och fick känna, smaka och lukta på päron, ingefära, limeskal, mynta och vanilj. Mycket spännande tyckte hon! Inte för att hon är så intresserad av just den här maträtten, men vi märker verkligen att det ger resultat på intresset för maten och aptiten när hon fått känna, lukta och smaka på ingredienser och att vi pratat entusiastiskt om maten medan vi lagat den. Det är vår förhoppning att vi kommer kunna förebygga matstrider och att hon kommer att tycka om många olika sorters mat om vi håller på på det här sättet, återstår att se hur väl det kommer fungera.

Inlagda päron i en lag av ingefära, lime, mynta och vanilj.

Blir 2 st burkar á 2 liter

1 kg päron
7 dl vatten
40 g ingefära
1 vaniljstång
4 dl socker
1 lime (skal och juice)
myntakvistar

Skala päronen, kärna ur med urkärnare/kniv, dela och förväll i kokande vatten i ca 10-15 minuter tills de känns lätt mjuka. Ta upp med hålslev/häll av i durkslag.

Gör under tiden lagen: strimla ingefäran, skala limen och pressa ur saften. Koka upp vattnet, tillsätt ingefäran, skal och saft av limen, sockret och den urskrapade vaniljstången med frön.

Se till att dina glasburkar är väl rengjorda och varma (värm i ugnen på 100 grader i några minuter). Lägg de avrunna halverade/kvartade päronen i burkarna, häll över lagen, tryck ner några myntakvistar i varje burk. Färdigt!

När desserten ska dukas fram, servera päronhalvorna med vaniljglass (eller havreglass för intoleranta) och skeda över av den goda lagen.

Isländska specialiteter!

Vi kom precis igår hem från en resa till Island - Flora var på konferens torsdag-fredag förra veckan och Adrian och Freja hängde med och gjorde utflykter under tiden, varefter vi turistade lite hela familjen under helgen. Vi hade otrolig tur med vädret, strålande solsken fem dagar i rad, dock kallt förstås.

Maten på Island reflekterar verkligen landets nordliga, isolerade läge. Färsk fisk i olika former dominerar menyerna, liksom lamm (det finns mer än dubbelt så många får som människor på Island!). Grönsaker och frukt är tyvärr svårodlat där, och det som finns i affärerna är alltid importerat långt bortifrån och tämligen omoget och smaklöst. Faktum är att om det inte vore för blåbär så skulle islänningarna förr i tiden fått skörbjugg - de var tvungna att tugga på ett slags gräs för att få i sig C-vitamin vissa tider på året. Idag finns ett strålande undantag till långväga grönsaker - nämligen isländska körsbärstomater, odlade i växthus som drivs med geotermisk energi, som smakar helt fantastiskt. Vi besökte faktiskt ett aktivt geotermiskt område, där ånga steg upp från marken lite varstans och varma källor bubblade fram, helt otroligt att se! Där hade de byggt en stad (Hveragerdi) som hade i princip gratis uppvärming och varmvatten, och många växthus.

Växtligheten på Island domineras av lavar och mossar, med lite torrt gräs här och där, så getter och får är bättre lämpade husdjur än kor. Dock finns det ändå en mindre uppsättning tåliga isländska mjölkkor, och mjölkprodukter är också ett mycket viktigt inslag i isländarnas diet. Mycket intressant i det sammanhanget är Skyr, en slags isländsk yoghurt som görs på skummjölk med yoghurtkultur och som funnits där sedan vikingatiden. I tillverkningsprocessen filtreras mjölksocker bort och mjölkproteinet koncentreras, därför är Skyr extremt proteinrikt (16g protein/100g Skyr) och nästintill fettfri. Jättegott, finns som en slags mycket tjock yoghurt, både naturell och med tillsatt sylt, samt som en smaksatt drickyoghurt. Vi åt Skyr till frukost varje morgon och drack Skyr till mellanmål - även Freja gillade det! Faktum är att Skyr nyligen lanserats i Sverige som ett nyttigt och proteinrikt mellanmål - dock är det tillsatt socker i de smaksatta varianterna och fruktsmakerna är "förbättrade" med "naturlig arom". Fortfarande är dock sammansättningen på detta bättre än många andra på språng-mellanmål, så testa gärna!

Vi åt på flera spännande restauranger i Reykjavik (utanför huvudstaden tenderar dock maten att bestå av föga inspirerande snabbmat - islänningarnas matkultur är ganska amerikaniserad på det sättet tyvärr). Bland annat testade vi Isländska tapas på Tapas House vid hamnen - bland annat mycket god marinerad Puffin  (Lunnefågel), carpaccio på rökt lamm, fantastiskt god saltad torsk och till efterrätt - skyrpizza med glass och blåbär (se bild). Sista kvällen lyxade vi på en restaurang som hette Vegamot (på en tvärgata till Laugavegur) och som serverade asiatiskt inspirerad torskfilé med couscous och en fantastiskt god lammfilé (se bilder!). Efter denna kött-,fisk-och mjölkstinna resa kom vi så hem med en kraftig längtan efter grönsaker och frukt! Freja, som vanligtvis är skeptisk till kött och fisk och mest äter grönsaker och frukt blev mer och mer skeptisk till maten och slutade nästan helt att äta de sista dagarna, hon verkade hjärtligt trött på skyr och bananer. Vi blev lite oroliga när hon matvägrade nästan helt sista dagen, men sen vi kom hem har aptiten kommit tillbaka som tur var.


Som en extra kuriosa kan nämnas att det verkar gå att göra ett isländskt ord av de flesta svenska ord genom att lägga till ett -ur - så det var allt från denna gång från Adrianur, Florur och Frejur... :)

Torskrygg med couscous













Grillad lammfilé med skysås och grönsaker

Italiensk bönsoppa med lyxiga krutonger

Idag gjorde vi en riktig favoriträtt - italiensk cannelinibönsoppa med lyxiga krutonger (extra allt!). Soppan blir jättegod och mättande, och eftersom den bara består av lök, bujong och bönor så kan man lyxa och göra en fantastisk krutongmix med pinjenötter, parmesan och basilika! Bönor lök och och nötter är supermat och soppan blir krämig helt utan feta mjölkprodukter! Det är ett recept vi hittade i DN för flera år sedan och som hängt med sedan dess och bättrats på i olika omgångar. Man kan med fördel göra en stor portion soppa (den är mycket snabblagad!) och sedan göra färska krutonger varje gång man äter soppan. Se upp - man blir lätt proppmätt om man äter för snabbt eftersom det är mycket bönor i soppan och man blir mättare än man först tror! Freja tyckte mycket om att äta krutonger som blivit uppblötta i soppan och plockade gärna med pinjenötter, basilika och bönor.

Krutonger gör man gärna på gamla brödrester av t.ex. surdegsbröd. När brödet hemma börjar bli torrt brukar vi tärna det och lägga i en fryspåse och frysa in, för att sedan fylla på i påsen allteftersom. När man sedan ska ha krutonger är det bara att hälla rätt i stekpannan från fryspåsen eftersom det tärnade brödet tinar snabbt!

Italiensk bönsoppa med krutonger, pinjenötter, parmesan och basilika 
6-8 portioner

3 lök
3-4 klyftor Vitlök
1 tsk salt
Olja (gärna rapsolja till stekningen)
8 burkar bönor (blanda gärna cannelinibönor och ca 2 burkar stora vita bönor)
1,6 liter vatten + buljong (vi gillar Renée Voltaire lantbujong, 3 msk av den)
Svartpeppar, citron
Färsk basilika, 1 stor näve

Krutonger (gör färska krutonger till varje måltid!)
till 4 pers
Ca 1-1,5 skivor bröd/person
Olivolja
2-3 klyftor vitlök
Ca 20 g pinjenötter/person
Parmesan (uteslut för mjölkfri/vegan)
stor näve basilika

Fräs tärnad lök i olja, pressa i vitlök och fräs i någon minut. Häll på vatten, tillsätt buljong och väl sköljda bönor samt salt. Koka upp och låt puttra ca 10 minuter. Stäng av plattan och låt gärna svalna lite medan ni tillsätter citron (kanske 1/2 citron, smaka av så det blir lagom surt), svartpeppar och en rejäl näve färsk basilika. Mixa lite slarvigt med stavmixer i grytan så att de flesta bönor sönderdelas men en del förblir intakta. Smaka av.

Gör krutongerna medan soppan kokar eller värms upp - tärna bröd och stek på låg värme i rejält med olivolja (brödet suger åt sig oljan och blir krispigt, plus att pinjenötterna, parmesanen och oljan är det enda fettet i maträtten, olivolja är ju dessutom så nyttigt att man gärna ska äta ca 2 msk om dagen). Pressa i vitlök efter smak i stekpannan medan du steker krutongerna. När krutongerna fått färg, ha i pinjenötterna i stekpannan och rör om tills de också fått lite färg. Blanda krutongerna med riven parmesan och strimlad basilika, blanda dock i en skål eftersom parmesanen annars lätt geggar fast i stekpannan. Servera soppan med de varma krutongerna!

Övrigt: soppan är vegetarisk. Man kan göra glutenfri soppa genom att välja glutenfritt bröd, och mjölkfri/veganvänlig soppa genom att välja bort parmesan samt kontrollera buljong och bröd.

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!

Lammfärsbiffar med trattkantarellsås

Lammfärsbiffar, ugnsgrillade potatishalvor, trattkantarellsås
och ångkokt broccoli. Servera gärna lite extra svartvinbärsgelé till!

Vi har Adrians kompis på besök från Göteborg ikväll och skulle fixa lite extragod fredagsmiddag. Kompisen uppskattar en klassisk kött-potatis-och-sås-måltid, så vi bestämde oss för att göra slut på vår sista lammfärs och göra lammfärsbiffar med fetaost, ugnspotatis och en favoritsås på trattkantarell som blir jättegod med ingredienser som grönpeppar, dijonsenap och svartvinbärsgelé.

Biffarna gjorde vi på lammfärs, vitlök, salt, peppar, rosmarin, lite ströbröd, ett ägg och så petade Adrian in en bit fetaost i mitten på biffen (bild nedan på Adrian som fixar biffen :). Stekte i några minuter på varje sida i stekpanna med smör/olja. Blev mycket gott!

Såsen funkar till mycket, särskilt till vilt, och är en lyxig sås som vi serverat på julafton bland annat. Här kommer såsreceptet:

Adrian fixar biffen!

Trattkantarellsås
4 portioner

300 gram färska trattkantareller
1 st  vitlök
3 msk smör

1 msk vetemjöl
ca 2 dl vatten (sky)
2 dl vispgrädde
2 tsk mortlad hel grönpeppar
2 tsk dijonsenap
1,5 msk kalvfond eller annan bujong (vi har kokat en egen på hjortben vi hade förut)
1 msk kinesisk soja
1 näve hackad persilja
1 msk svartvinbärsgelé

Hacka svamp, låt puttra i en stekpanna och häll bort av vattnet som kommer ur svampen, spara och tillsätt senare. När svampen är urvattnad, fräs den i lite smör och pressa i vitlök. Späd med svampvattnet och ev. steksky från biffar och vispgrädde, strö över mjölet och rör om tills det börjar puttra. Tillsätt grönpeppar, senap, fond, soja och persilja. Låt koka ca 5 minuter. Tillsätt därefter gelén. Servera!

Noggrannhet kontra tidseffektivitet

Vi har upptäckt att de flesta gånger som det blir meningsskiljaktigheter i köket angående hur man ska göra någonting så handlar det om en grundläggande skillnad i våra personligheter (som för övrigt går igen i de flesta andra sammanhang): Adrian vill göra allting noggrant och ordentligt, strävar mot perfektion, medan Flora vill göra saker så tidseffektivt som möjligt, strävar mot att hitta punkten där något blir bra utan att det tar för lång tid. Dessa personlighetsdrag har för oss på var sitt håll fungerat utmärkt – Adrian som är elektroingenjör måste sträva mot perfektion på jobbet – är det minsta tecken fel i en kod så fungerar inte programmet. Flora som är forskare och jobbar med intervjuer kan aldrig få till en helt perfekt intervju eller skriva en perfekt artikel, hon måste hitta balansen mellan att det blir bra och hur mycket tid hon lägger ner på det. När vi ska göra något tillsammans blir dock detta lätt ett problem – Adrian tycker Flora är slarvig och Flora upplever att Adrian är långsam. Man mäter lätt den andres prestation via sina egna kriterier och därför har Flora svårt att uppskatta att något blir perfekt, eftersom hon stör sig på att det tog så lång tid. Adrian har å sin sida svårt att uppskatta att något blev snabbt och effektivt gjort, när han stör sig på att resultatet inte blev 100%.

Hur gör vi då för att komma runt detta problem och fortfarande kunna laga mat tillsammans i någorlunda harmoni? Det är förstås något som stötts och blötts hos oss under årens lopp. Vi har kommit fram till några saker:

1 – ingen av oss har ”rätt” – vi gör saker på olika sätt och det finns för- och nackdelar med båda sätten. Det är inte meningsfullt att diskutera vem som gör rätt eller fel, däremot kan ena sättet vara mer lämpat för vissa sammanhang än andra. Ska man dra om en elkabel är det kanske värt att det tar så lång tid som det behöver ta för att bli perfekt gjort, eftersom problem med elen är ganska jobbigt. Ska man däremot laga mat, som man behöver göra varje dag och där tidsaspekten ofta är viktig så kanske det är värt att offra perfektion för tidseffektivitet. Det blir med andra ord ofta Adrian som får kompromissa här, även om det inte alltid blir så. Vissa typer av mat, som man gör mer sällan, är däremot mer lämpande för Adrians approach – t.ex. sushi, eller chokladpraliner. Då får man kanske se till att planera för att det ska ta lång tid så att inte Flora står och tittar på klockan och hoppar av otålighet i onödan.

2 – bara att man förstår hur den andra fungerar gör att det blir lättare. Man inser att den andra inte är slarvig eller seg bara för att irritera en, utan för att det är så den gör saker. Det hjälper en också att försöka fokusera på det positiva i den andres sätt att vara – för allt blir ju lättare om Adrian förmår uppskatta att Flora är effektiv och Flora uppskattar att Adrian är noggrann. Här hjälper det förstås ännu mer om man visar uppskattningen tydligt – och säger ”vad snabbt det gick!” (till Flora) eller ”vad bra det blev!” (till Adrian). 

3 – båda ska kompromissa åtminstone lite. Det är sällan rimligt att det blir helt och hållet som den ene vill. Båda kan försöka gå några steg för att mötas på mitten. Ofta upptäcker man då också att det kan finnas fördelar med den andres sätt att göra saker. Exempelvis har Flora försökt vara lite noggrannare i köket och släppa lite på tidsoptimeringen och upptäcker att det faktiskt blir färre små olyckor, spill och kladd när man tar det lite piano. Adrian å sin sida har försökt släppa på perfektionismen och har upptäckt att det inte spelar någon större roll hur bitarna i grytan är hackade och att det är skönt att maten blir färdig innan alla flippar ur av hunger.

Det var det vi hade att dela med oss av parmatlagnings-visdom för idag! Ni kära bloggläsare får gärna själva komma med egna analyser av vad som är olikheter i era parrelationer och hur ni gör för att få bukt med dem. Finns det några ”kan inte slappna av om det inte är någorlunda uppstädat först” vs. ”livet är för kort för att städa hela tiden” eller några ”bacillskräck” vs ”lite skit rensar magen” par därute?