Sparris!!

Äntligen! Nu hittade vi god ekologisk spansk sparris! Mums! När man äter sparris på våren känns det som matens motsvarighet till att blommorna börjar komma upp och knoppar spricker. Det första tecknet på nyskördat odlat kring våra breddgrader. Nu är svensk sparris en mycket ovanlig delikatess och man får oftast hålla tillgodo med tysk eller spansk sparris, men ändå. Tysk vit sparris säljs nu på torgstånd, men de är förstås inte ekologiska, dock kan det vara spännande att testa ändå någon gång.

Vi ångkokar sparrisen i vår ångkokare i ca 12 minuter. Många har nog åtminstone en ånginsats till en större kastrull som man kan använda till att ångkoka, annars kan man koka upp vatten och koka sparrisen bara i några minuter. Smaka så att den är krispig men inte rå. Lägg upp sparrisen på ett fat, hyvla över generöst med parmesan och ringla över lite balsamico och ev. lite flingsalt. Servera omedelbart medan sparrisen är varm! Denna rätt är underbar som tillbehör till annan mat, förrätt eller som en del på en buffé eller ett plockbord, till fredagsmyset eller bara som ett underbart mellanmål för att det är så gott! Man kan förstås även integrera sparris i de flesta rätter - i woken, i omeletten, i pastan eller som tillbehör till kött eller fiskrätter!

Det finns få tillfällen som är fel för sparris om man säger så...

Ett bonustips för er bloggläsare är att veckans ekologiska vara på Coop är fina goda små körsbärstomater från Spanien! Till ett riktigt bra pris, och nu när det är så otroligt ont om färska grönsaker på hyllorna tycker vi att man kan unna sig att köpa grönsaker från Spanien då och då, särskilt om de är goda, mogna och ekologiska. Mums!

Vårinspiration

Vi fortsätter med serien säsongsinspiration - och listar frukt, grönsaker och annat som är i säsong till våren samt lite tankar kring hur man kan tänka under vårsäsongen. Känner man sig villrådig och oinspirerad i matlagningen en dag kan man klicka och läsa under etiketten säsongsinspiration eller klicka på etiketterna vinter/vår/sommar/höst/jul och se vad vi tycker är lämpliga maträtter just den säsongen!

Vi kategoriserar vårsäsongen som att den varar från ungefär påsk till midsommar. På vissa sätt är detta en av de torftigaste matsäsongerna eftersom den börjar i mars då vinterns grönsaker, frukt och rotfrukter börjar ta slut och man äter mest konserverade och frysta grönsaker. Men på samma sätt som vårsolen är den härligaste solen så är de färska vårgrönsakerna, primörerna de mest underbara, och dessa kommer allt eftersom under våren. Under våren kan man också börja odla - även om man inte tycker sig ha gröna fingrar kan man testa att odla egna örtkryddor och ruccola på balkongen, i fönstret eller i trädgården, dessa kommer upp snabbt och ger en vitaminkick under vårsäsongen. Planera även för hösten genom att odla åtminstone en kruka tomat - det är underbart med egna tomater!!

Allt eftersom vårsäsongen fortskrider ändras menyn från vinterns mat som ofta är saker som går att lagra - t.ex. potatis, kål och morot, samt konserverade, frysta eller torkade råvaror, till färska ingredienser. Det börjar med ägg och kyckling och fortsätter med sparris, ruccola och färsklök, morot i knippe färska rödbetor. Lagom till midsommar kommer sedan färskpotatisen och i juni finns även rabarber och naturligtvis - jordgubbar som gör sin efterlängtade entré. Nu får man lön för återhållsamheten om man lyckats hålla sig från att köpa jordgubbar tidigare när de inte varit i säsong. Testa att plocka självplock av jordgubbar - ni kommer inte att ångra er. Det är fantastiskt vilka söta och goda bär man får, vilket beror mycket på att odlarna kan odla helt andra sorter när transporttålighet inte måste vara första prioritet. Till de högtidliga tillfällena sent i maj och i juni kan man sedan med fördel servera kalv.

Vårmaten i punktform:

• Sparris!! Vårens stora grej i våra ögon! Sparris kommer tidigt - så snart man ser europeisk sparris som inte ser jätteklen ut i hyllorna kan man börja köpa, både vit och grön sparris och ångkoka, snabbkoka i saltat vatten, grilla i ugn eller på grillen. Servera med lite parmesan och balsamico, eller varför inte parmaskinka. Underbart gott! Men ha sparris i allt under den korta säsongen det finns tillgängligt, i omeletten, i pastan, i woken, i salladen, i soppan, på pizzan osv. osv. Man hinner inte tröttna förrän det är slut, efter midsommar ska man sluta köpa, hur lockande det än ser ut. 
• Sallad! Framåt juni kan man äntligen njuta av att åter kunna äta en härlig sallad med färska salladsblad, färsk gurka, tidiga tomater och sockerärtor, krispigt och underbart gott, långt ifrån vattniga vintertomater och smaklösa gurkor! Men redan innan dess kan man börja vräka på med ruccola på pastan, pizzan, mm.Vi brukar börja rätt tidigt med ruccola eftersom den importerade från sydeuropa är OK tidigt under våren och man är utsvulten på sallad. 
• Färska örtkryddor! Njut av att åter använda färska kryddor i matlagningen, strössla basilika eller persilja över maten, gnid in kött och kyckling med rosmarin, tillsätt mynta i såser, efterrätter och theer. 
• Primörer! Leta i affären eller på torg och marknader efter vårens underbara primörer, som färsklök, primörmorötter, färska rödbetor och broccoli. Ångkoka eller snabbkoka i lättsaltat vatten och servera till maten! Färsk vitlök kan man med fördel ugnsgrilla eller lägga på grillen!
• Rabarber - kommer ofta så mycket till våren att man inte riktigt vet vad man ska göra med den. Hacka gärna upp rabarbern och frys in så att man har färdigt till en paj vid oväntat besök! Men testa också följande rabarberkräm: hacka rabarber (skala om den är grov) i mindre bitar, lägg i en microfast skål, pudra över lite florsocker och micra samt rör om tills det är en smet. Smaka av med florsocker så att den blir lagom söt och gärna även med kanel eller kardemumma för att balansera smaken. Använd denna kräm i frukostyoghurten eller gröten istället för sylt, eller som tillbehör till glass eller andra efterrätter. Kan med fördel frysas in!
• Ägg hör ju förstås påsken och våren till, nu börjar hönsen värpa efter vintern och man kan njuta av riktigt färska ägg. Omelett är en enkel och god lunch eller middag och ett bra sätt att göra åt rester i kylen! I princip vad som helst kan slängas med!
• Fisksäsongen är ju i princip slut till våren, men nu kommer makrill och strömming i maj och juni. Pannstekt eller på grillen passar det kanon!
• Kött som är lämpligt att äta under våren är kyckling och kalv. Man ska dock inte äta färskt lamm i Sverige till påsk, tvärtemot vad många tror. Lammen som är slaktfärdiga till våren har fötts på hösten och bara stått i ladan hela vintern och ätit hö. Det är inte ett liv som borde uppmuntras. Nej, köp istället ett halvt eller helt lamm på hösten, när de varit ute och ätit gräs hela sommaren och frys in valda delar om ni vill ha lamm till påsk. Det blir lika gott det. 
• Frukter är det ju fortfarande ganska ont om under vårsäsongen. Päron och äpplen kan lagras länge men annars blir det fryst eller inlagd frukt, eller exotiska frukter som mango, ananas eller physialis. Det är väl mer OK att köpa dessa långväga frukter när det inte finns annan frukt i säsong, men ofta är kvalitén ändå så dålig att man inte borde köpa. Mango till exempel är svårt att få tag på bra i Sverige överhuvudtaget. Nästan alltid smakar den lite småsurt och är trådig. Ananas finns ibland mogen, lukta och titta på ananasens botten (där stjälken suttit), känner du inte en söt mogen doft här så kommer den inte mogna tyvärr! Kiwins säsong tar slut i april. Vinterns citrussäsong tar också så sakta slut under våren, apelsinerna blir alltmer tråkiga tyvärr. Men grapefruktsäsongen varar något längre, fortfarande i april och maj kan man njuta av saftig och god grapefrukt!
• Färsk frukt som kommer under våren är aprikoser, som också har kort säsong och bör njutas ordentligt, samt förstås jordgubbarna som vi skrev om ovan. Tillåt er att frossa i den färska frukten när den kommer, det tycker vi är belöningen med att hålla sig strikt till säsonger. Vi har jordgubbar i frukostyoghurten, till efterrätt och till fika på helgerna, nästan varje dag äter vi jordgubbar under säsongen! Har vi varit på självplock gör vi dessutom saft, sylt och torkar jordgubbar för framtida bruk. I slutet på juni börjar även körsbär och melon att göra efterlängtad comeback!
• Efterrätter under våren - till påsk finns fortfarande inga frukter tillgängliga så vi brukar ofta laga choklad eller nougat och syltbaserade efterrätter, se t.ex. det här goda receptet. Passa på att frossa i choklad när det inte finns annat gott färskt att äta! Sedan börjar ju pajsäsongen med rabarbern, och till avslutningar och kalas i juni kan man sedan göra smultron eller jordgubbsgtårta. 

Dag 1 Test Gröna Kassen vegetarisk ekologisk matkasse

Idag började testet av Gröna Kassens matkasse (läs mer om den här). Lite spända väntade vi vid 19-tiden och i princip exakt på utsatt tid ringde det på dörren hos oss, och en trevlig man stod utanför med två pappkassar, detta efter att tidigare ha ringt och sagt ungefärlig tid och kontrollerat adressen. Felfri leverans alltså, och allt innehåll i kassen fanns med. Vi hade förberett oss med att ge lilla Freja mat vid 18 och hade själva då ätit lite så att vi skulle klara att ställa oss och laga mat. När kassarna anlänt lade vi henne snabbt, varefter vi kunde packa upp och granska innehåll och menyer. Spännande!

Det märks att Gröna Kassen bemödar sig om att skaffa ekologiska råvaror och att man tänker säsongsanpassat. Såhär i vintertid innebär det en hel del konserver och burkar och mest kål och rotfrukter i form av grönsaker, vilket förstås gör det extra utmanande att dessutom skapa god och näringsrik vegetarisk mat. Vi får känslan av att det är ett litet nystartat företag som drivs av två eldsjälar, och kan inte låta bli att undra hur lätt det är att få lönsamhet i denna affärsidé...tyvärr. All heder åt dem som försöker och hoppas att det lyckas!

Vi äter ju själva både kött och mjölkprodukter, och därför känner vi inte riktigt ett behov av att använda "köttersättning" när vi lagar vegetariskt, utan nöjer oss med det protein som bönor, linser, ärtor, nötter, svamp och då ost och mjölkprodukter ger. I denna kasse som ska lämpa sig även för helvegetarianer och därför även är fri från mjölkprodukter (och därför förstås passar även laktosintoleranta) fanns det dock en hel del livsmedel som vi inte använder till vardags - vegetariska gyros, tofu och soyagrädde exempelvis (se bild). Det ska bli spännande att testa denna mat! Grönsaker och rotfrukter som syns på nästa bild låg det mesta i lösvikt i en kasse utan en massa plastpåsar kring, som kändes fräscht. Det mesta kommer tydligen från gårdar i närheten av Stockholm som man har samarbete med. Det enda i kassen som inte var ekologiskt var färdig hummus med pinjenötter i, enligt kassens egen deklaration. Dock tror vi inte heller ruccolan från Orto Novo är ekologisk, även om den odlas utan bekämpningsmedel (den är inte eko-märkt iaf...).

Hursomhelst, känns bra med en kasse som faktiskt innehåller nästan uteslutande ekologiskt, till skillnad från Coops "ekologiska" kasse som vi testat tidigare som faktiskt innehöll ganska många icke-ekologiska varor.  

Eftersom Adrian sportar på tisdagkvällar bestämde vi oss för att förbereda sås och sallad även till tisdagens middag så att Flora skulle få det så lätt som möjligt att laga färdigt den imorgon med Freja rännande kring benen. Vi satte så igång att laga måndagens middag, en sallad som skulle ätas med pinjenötshummusen och samtidigt koka sås och göra vitkålssallad till tisdagen. Enligt receptet skulle måndagens middag ta 25 minuter att förbereda, och det tog oss två drygt en halvtimme att göra den samt då delar av tisdagens mat, så det stämde väl hyfsat. Salladen innehöll canihua, som vi aldrig tidigare testat eller ens hört talas om. Det påminde mycket om quinoa, såg ut ungefär som svart quinoa fast med mindre korn. Så små faktiskt, att det inte gick att skölja dem i vår sil, utan vi fick koka dem osköljda. Vi var rädda att det skulle bli besk smak, men det blev det inte. Salladen innehöll även stjälkselleri, äpple och gröna oliver samt enkel dressing av vinäger och olja, vi lade dessutom till lite rödlök på eget bevåg.

Det blev gott och fräscht, liknade vintersalladen som vi lagt upp recept på nyligen. Så det fick tummen upp från oss, och hummusen till var också mycket god. Vi som alltid gör egen hummus tyckte nästan det kändes för enkelt med färdig, men det var skönt eftersom det redan var ganska sent på kvällen och det sparade tid. Vi rostade lite bröd till och serverade med en liten pöl livolja i mitten.

Gott och fräscht första dagen alltså!

Se våra andra inlägg om Gröna kassen:-Canihuasallad med pinjenötshummus + leverans och allmän information
-Gyros med potatis och bearnaisesås
-Pasta med kikärtor och broccoli
-Basilikabiffar med potatisgratäng
-Tofugryta med canihua och kålsallad och sammanvägt betyg
-Tävling

Gröna kassen - test av vegetarisk ekologisk matkasse!

Nästa vecka ska vi testa en matkasse igen, denna gång en helt vegetarisk (och veganvänlig) matkasse med över 90% ekologiska produkter och fokus på säsongsmat, från Gröna Kassen! Vi har tidigare inte varit så nöjda med matkassar (se testet av Coops ekologiska matkasse), dels för att de inte varit tillräckligt ekologiska och dels för att recepten ofta haft onödigt stort fokus på kött och för lite grönsaker. När vi fick höra om Gröna Kassen kändes det som att deras filosofi var helt i vår stil och det är dessutom kul att få lite vegetarisk matlagningsinspiration på köpet. De levererar för närvarande i Stockholmsområdet och i Uppsala. Vi som bor utanför Märsta får matkassen på måndag kväll, medan de flesta andra får den på söndag. Det går att välja om man vill ha 3, 4 eller 5 middagar, planerade för 4 personer.

Denna vecka kommer tydligen menyn att innehålla bland annat canihuasallad med pinjenötshummus, basilikabiffar, vegetariska gyros och tofugryta! Klicka på etiketten 'matkasse' nedan för att få upp alla blogginlägg som skriver om matkassar!

Vinter - säsongsinspiration

Vintermaten äter vi från att julhelgen är passerad och fram till påsken ungefär. Förr kallades denna tid för fastan, och det berodde förstås på att maten började sina efter höstens skördemånader och julens frosseri, och det var fortfarande långt kvar till vårens ägg, kyckling, och primörgrönsaker. Jordbruket låg i träda och man satt inne och värmde sig och pysslade med olika saker som inte hinns med under sommarmånaderna, och gjorde därmed också av med mindre energi så att man klarade fastans färre måltider, mindre portioner och enklare mat. Här fick man igen för hur flitig man varit under sommaren och hösten med att salta och lägga in fisk, torka kött, sylta bär och frukt med mera.

Även om vi inte fastar på vintern nuförtiden kan det vara en bra tid att äta lite mer hälsosamt – det känner också många spontant för att göra efter julmånadens excesser. Vi kan idag översätta fastan till att man i möjligaste mån försöker skippa onödiga efterrätter, fikastunder och chipsfrossa och istället satsar på mycket citrusfrukter, fisk, bönor, linser, rotfrukter och vissa grönsaker under den här tiden. Givetvis kan man behöva något gott i samband med vinterns utflykter i snön och semlan hör ju årstiden till. Men kanske ska man försöka hålla igen resten av dagarna - och öva lite på självbehärskningen, något som ju också var en poäng med fastan.

Vintern kan verka som en av de tråkigaste säsongerna i Sverige, då färska grönsaker tenderar att vara svåra att hitta och de flesta med goda intentioner att äta säsongsbetonat kan tappa sugen. Hur ska man tänka? Ja, som tur är så är det ändå säsong för flera av de ingredienser som man så väl behöver under vintern. Fisk och skaldjur är ju generellt i säsong under vinterhalvåret, och det passar utmärkt till hälsotemat eftersom omega-3-rik mat som fisk och linfrö samt andra nyttiga fetter som avokado, också i säsong, smörjer huden och ögonen och bidrar med D-vitamin då solen står för lågt på himlen för att hjälpa oss med det. Kokosmjölk rekommenderas faktiskt också av skönhetsexperter för att huden ska vara smidig, och det passar ju väl in på vinterns konserv-tema i brist på färska råvaror. Detsamma gäller konserverad tomat, som också är en riktig vitamin- och lykopenbomb och vinterns härliga citrusfrukter som hjälper till att hålla förkylningarna borta. Grytor och soppor värmer, är gott, nyttigt och ofta billigt, vilket kanske också är välkommet efter julens utgifter. Så det finns egentligen många skäl att välkomna vinterns mat!

Vinterns mat:

• Citrusfrukter - Apelsin, citron, grapefrukt, mandarin, pomelo - och jättegoda blodapelisner som är i säsong nu!
• Lyxfrukter som ananas, granatäpple (supernyttigt!) och kiwi
• Äpple finns fortfarande!
• Avokado - passa på!
• Fisk – fryst och färsk, samt räkor
• Färska grönsaker: Broccoli! Kål, blomkål, brysselkål, palsternacka, morot
• Frysta grönsaker: Spenat, haricots verts och sparris är gott om man gör rätt när man tinar/tillagar och inte överkokar
• Tetra/konserver: Tomatkross, olika sorters bönor och majs 
• Frysta bär – passar till nyttiga smoothies, och i frukostgröten eller yoghurten. 
• Konserverad och torkad frukt kan man unna sig nu också. 
• Potatis passar nu bäst som potatismos/puré eller ugnsbakad potatis
• Passa på att äta gryner, ris och pasta
• Sötsaker: semlor, våfflor och pannkakor, chokladdesserter som inte kräver färska bär eller fruker.

Vintersallad - hälsotema på bloggen!

Vi känner liksom de flesta av den hälsolängtan som kan komma efter julhelgens frosserier och stillasittande. Nu vill man äta fräscht och motionera!  Synd bara att man ständigt är lite halvtrött av allt mörker och lite halvförkyld... och att det är svårt att hitta fräscha grönsaker i säsong. Men vi ska anstränga oss och det blir lite hälsotema här på bloggen under den närmaste tiden, vi börjar med en vintersallad som innehåller proteirik quinoa, och flera mycket nyttiga ingredienser som fänkål, ruccola, granatäpple och mandel. Läs här om varför detta är så nyttigt! Hittade receptet i DN för någon vecka sedan, vi tyckte det blev alldeles för mycket vinäger i så jag har försökt dra ner på det i receptet. Ett tips är att dosera vinägretten själv på salladen så att det inte blir för mycket. 

Vintersallad 

ca 3-4 portioner 

1 dl sötmandel

2 dl quinoa

grönsaksbuljong

1/2 granatäpple

1 fänkål

olivolja

1 msk flytande honung

1msk vitvinsvinäger

salt, svartpeppar

3 msk pressad citron 

1 dl hackad bladpersilja

1 påse ruccola

Rosta mandel i en torr stekpanna och grovhacka den. Skölj quinoa ordentligt och koka den med buljong, Strimla fänkål och fräs i en stekpanna i olivolja i 3 minuter. Ta ur fänkålen och tillsätt honung, vinäger, salt och peppar i stekpannan, låt vätskan koka ihop och svalna. Ta loss granatäpplekärnor genom att halvera granatäpplet på mitten, vänd den mot en skål och banka ganska friskt med baksidan av en sked på granatäpplets baksida, då faller kärnor loss. När du fått ut det mesta, vräng skalet ut och in och plocka ur det sista. Blanda granatäpple samt quinoa och fänkål, citronsaft och hackad persilja i en stor skål. Vänd ner ruccola som sköljts noga och toppa med mandeln. Servera med vinägrett vid sidan om och gärna med en bit bröd till.   

Övrigt: Laktos- och glutenfritt samt vegetariskt.

-- 

Avokadofrossa - guacamole

På sistone har vi mest upprepat gamla favoriter, som alltså redan finns omnämnda här på bloggen (linssoppa, bönsoppa, broccoligratäng, lax i ugn...) så därför har det inte blivit så många inlägg med recept. Dock har vi även frossat i avokado nu när de är i säsong och det är lätt att få tag på avokado som verkligen är mogen och god. Vi har bland annat lyxat till det med guacamole och tortillachips (ibland gratinerade med ost) till någon valfri kväll när vi känner för att mysa framför en film eller varför inte gamla avsnitt av Star Trek... Avokado är väldigt nyttigt på flera sätt och rå vitlök också (se här), med vårt enkla recept på guacamole blir det väldigt gott!

Guacamole med tortillachips

2 personer (rätt stor portion, ät mindre till middag eller lägg till lite annat plock och ersätt middagen helt)

1 påse änglamark ekotortillachips (innehåller inga konstiga tillsatser, rekommenderas!)

ev. ost, vi gillar änglamark lagrad ost

3 avokado, mogna

1-2 vitlöksklyftor

lime (eller citron)

chilipulver alt hackad färsk chili

paprikapulver (kan uteslutas)

örtsalt eller salt

peppar

Gröp ur och mosa avokado med en gaffel så att det fortfarande är lite bitigt men i stort sätt mosat. Pressa i vitlök efter smak, krama en skvätt lime ner i guacamolen, tillsätt lite chilipulver eller hackad färsk chili, ev. paprikapulver (gott men anrättningen förlorar lite av sin fina gröna färg), örtsalt och peppar från pepparkvarn. Blanda runt ordentligt och smaka så att kryddningen är balanserad. Tillsätt mer salt, chili, lime eller vitlök beroende på om röran inte smakar tillräckligt mycket av något av dessa smaker. Dock ska man inte tillsätta för mycket smaksättare för det tar lätt över avokadons milda smak. Ifall du vill ostgratinera dina tortillachips: lägg dem på en stor tallrik, hyvla ost och lagra några skivor emellan majschipsen och sedan ett lager överst. Gratinera i micron och slå gärna på ugnsfunktion  om ni som vi har kombiugn så att majstortillas blir lite spröda när de värms upp och osten smälter. Servera genast.

Övrigt: vegetariskt, glutenfritt (kontrollera majschipsen), skippa osten om du inte tål ost (en del laktosintoleranta tål dock hårdost). 

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:

·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.

·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!

·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 

·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.

·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott

·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!

·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!

·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!

·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!

·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!

·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.

·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.

·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december). 

Säsongsmatens fördelar

Adrian och Freja är i Göteborg och hälsar på farmor och farfar - och jag har hela helgen för mig själv! Vad gör jag då - ja inte lagar jag mat i alla fall, det känns så tråkigt att göra själv nuförtiden, men bloggen ägnar jag gärna mig åt, och det får bli lite matfilosofiska inlägg...

I denna tid när man kan få tag på allting hela tiden - även jordgubbar mitt i vintern - är det egentligen upp till en själv att ta kontrollen och helt enkelt se till att man inte tillåter sig att köpa vissa saker när de är ur säsong. Varför ska man då göra det - varför inte bara unna sig jordgubbar mitt i vintern när allt är trist och grått? Vi tror på detta av flera anledningar. För det första är det förstås för att spara på resurserna eftersom det är mycket dyrare att odla i växthus mitt i vintern eller på andra sidan jordklotet för att flyga sakerna hit. Men det handlar också om att skapa någon slags struktur och ordning i tillvaron, att ta tillvara på årstidernas växlingar och göra något bra av dem. Att vänta på något gott förhöjer verkligen upplevelsen av de där frukterna eller grönsakerna när man väl får dem i säsong. Det skapar också incitament för att variera sig mer än man kanske annars skulle göra. Exempelvis äter vi ofta yoghurt eller gröt till frukost, men i juni har vi nästan alltid lite jordgubbar i den, i juli-augusti blåbär, sedan nektariner, sedan äpple september-mars (med äpple+kanel under december) för att övergå till torkad frukt, sylt eller fryst rabarberkräm tills man får färska jordgubbar igen. Så vi ser alltid direkt vid frukost vad det är för årstid ute!

Vi vill kunna visa Freja när hon växer upp hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, fyller man år i juni kanske smaken av jordgubbstårtan förhöjer själva födelsedagsupplevelsen, osv. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord.

Detta kan man förstås ta längre än bara när man skördar vad. Exempelvis blir kornas höstmjölk extra fet och mögelost gjord på denna mjölk hinner mogna lagom till jul - därför är det väl perfekt att unna sig ostbricka just under jul- och nyårshelgen, då den är som godast! Eller att potatis innehåller olika mycket stärkelse under olika delar av året. Det är därför färskpotatisen blir så god kokt, samtidigt som den blir klistrig och hemsk om man försöker göra potatismos av den. På hösten passar potatisen bättre till mos och att göra i ugn - visst känns det så också, att man vill äta lättkokt färskpotatis på sommaren medan man behöver något mer bastant, exempelvis ugnsrostade grönsaker, på hösten? Ofta är det precis sådär fiffigt. Fet fisk är i säsong under vintern, samtidigt som man behöver äta extra mycket fiskfett under vintern för att ögon och hud inte ska bli torra. Citrusfrukter är i säsong i förkylningstider, och sallad och primörer finns på sommaren då man gärna äter lättare mat. Äter man mat i säsong får man i sig grönsaker och frukt när de är som mest vitaminrika och hälsofrämjande. Det finns alltså även klara hälsovinster med att äta säsongsanpassat.

Att äta säsongsbaserat är med andra ord godare, nyttigare, bättre för miljön och roligare! Det är förstås inte alltid helt lätt att veta vad som är i säsong, och framför allt kan man hamna i att man vill laga ett recept med vissa saker som är i säsong men så innehåller receptet en massa andra ingredienser, som kanske inte är i säsong. Då kan man försöka byta ut en del saker om det går. Vi måste erkänna att vi ibland köper sallad, tomat, gurka, kryddväxter även på vintern eller våren, men vi försöker sluta med det för ofta ångrar man sig när man känner den fadda smaken på grönsakerna. Dock blir det lite hårt att äta mest frysta/konserverade grönsaker under flera månader på året och man faller dit eftersom man har en sådan längtan efter färska grönsaker. Vi försöker vara extra hårda med vissa saker som verkligen inte är goda ur säsong, vilket är i princip alla frukter och bär samt grönsaker som sparris, sockerärtor och haricots verts.

I denna blogg tänker vi ibland ha inlägg med "säsongsinspiration" är vi sammanfattar säsongens råvaror och markerar vi markerar även våra recept med höst., vår etc. när det passar. Annars är det bara att söka på vad vi lagade under en specifik månad! 

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!