Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

Bosarpkyckling med ugnsgrillade grönsaker, tomatsås och quinoa

Vi hade trevligt besök av vännerna Anders och Viki (som har en egen matblogg) nyligen och eftersom de bor ute på landet utanför Töcksfors i Värmland nära gränsen till Norge, och brinner för god ekologisk hemlagad mat liksom vi, lider de av att inte kunna njuta av samma schyssta utbud på råvaror som vi faktiskt har på vårt lokala Coop här i Märsta. Ekologisk kyckling är exempelvis hopplöst att få tag på därute, så det var en önskan från Anders när vi frågade vad de villa ha för något till middag. Viki, som är vegetarian fick ekologisk Portobellosvamp gratinerad med getost istället. Allt blev mycket gott!


Kyckling från Bosarp, om ni kan få tag på det, är den godaste kycklingen i Sverige utan tvekan. De får leva mer än dubbelt så länge som andra kycklingar (undantaget Hagbykyckling och några andra mindre ställen), vistas ute hela tiden, får ekologiskt foder och smakar verkligen därefter! Kanske kan det tyckas som att kycklingen kostar mycket i affären, men en hel kyckling räcker gott och väl till 6 personer. En enda kycklingklubba, som på andra kycklingar är en munsbit, räcker till en måltid eftersom köttet verkligen erbjuder tuggmotstånd samtidigt som det är mört och saftigt. Vanlig kyckling, som knappt får röra på sig utan bara matas med kraftfoder, utvecklar inga ordentliga muskler och köttet blir därefter. Sen sprutar de ju gärna in en massa vatten i köttet också så att det ska väga mer, eftersom kunderna tenderar att se till kilopriset enbart, och då blir det ännu mer smaklöst och vattnigt. Så testa Bosarpkyckling, och känn skillnaden! Flora hade med sig en kycklingklubba i matlådan till jobbet dagen efter och fick kommentaren "är det där kalkon?" - det säger ju allt egentligen.

Receptet uppdaterades 11 maj 2014 - nu gör man tomatsåsen i såskastrull vilket vi tyckte blev enklare efter senaste gången vi lagade maten... Uppdatering 2019: Bosarpkyckling har köpts upp av Kronfågen och har sedan dess inte känts lika småskalig och genuint producerad, så vi har gått över till att köpa kyckling från en producent i Bollnäs via vår lokala Rekoring. Det är svårt att få tag på kyckling som inte massproducerats och matats med kraftfoder men via rekoringarna går det!

Bosarpkyckling med ugnsgrillade grönsaker, tomatsås och quinoa
6 portioner, drygt

1 hel Bosarpkyckling 
(eller 6 styckdelar som kan köpas separat)
Färska rosmarinkvistar (eller torkad)
6 vitlöksklyftor
Rapsolja
Örtkryddor och/eller örtssalt
Salt och svartpeppar
1 burk mixade oliver
1 pkt skogschampinjoner
3 st gul lök alt 6 st smålökar
2 pkt tomatkross
3 dl Oatley havregrädde eller vanlig  matlagningsgrädde
Quinoa (på bilden svart quinoa)

Blanda mortlade örtkryddor, salt, svartpeppar och pressad vitlök. Gör små stick i skinnet på kycklingen och gnugga in kryddblandningen under skinnet så gott det går. Klipp gärna färska rosmarinkvistar och stick in under skinnet också, vik tillbaka löst skinn så att det täcker kycklingen igen. Lägg i en ugnspanna med lite rapsolja i botten och spraya gärna lite rapsolja över kycklingen om ni har en oljespray, ringla annars försiktigt. In i ugnen på 200 grader, gärna med en stektermometer (kyckling ska vara 85 grader innertemperatur) och dra gärna på grillfunktionen om ni har en sådan. Det tar sin lilla tid, särskilt med hel kyckling, minst 30 minuter kan det nog ta. Håll koll och kontrollera att det är färdigt genom att skära ända in till benet på t.ex. en kycklingklubba. Svagt rosa kött är helt OK, blod är det inte.

Lägg skivad/halverad lök, avrunna oliver (urkärnade om man vilI), och hela små eller halverade större skogschampinjoner i  en annan ugnsform, ringla lite rapsolja över och krydda med salt och peppar. Ställ in denna form i ugnen under kycklingen. Om kycklingen börjar se välgrillad ut kan man med fördel byta så att grönsakerna ligger överst så att de också får fin grillyta. 

Häll två paket tomatkross och 3 dl matlagningsgrädde i en stor såskastrull, salta och peppra samt tillsätt lite örtkryddor, koka upp. Ta ut formen med grönsakerna när alla har fått fin färg och börjar se välgrillade ut (efter ca 20-30 minuter), häll oljevattnet som bildats i botten av formen direkt ner i såsen och lägg också med en del av löken och några oliver så att såsen får en fin smak av de rostade grönsakerna. Ifall inte vegetarianer ska äta av såsen kan man också tillsätta lite av kycklingsaften som bildas i ugnsformen som kycklingen är i. 

Koka quinoa eller bulgur. Servera kycklingbitar (obs - ta mindre kyckling än du brukar om det är första gången du äter Bosarp, den är mycket mer kompakt och man blir mätt på mindre kött än normalt) med grillade grönsaker, quinoa och sås.  

Övrigt: Gör fylld Portobellosvamp istället för kyckling till grönsakerna, såsen och quinoan om du vill ha vegetariskt! Använd Oatleygrädde om du vill ha laktosfritt och anrättningen är redan glutenfri eftersom man inte behöver reda såsen.

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:

·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.

·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!

·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 

·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.

·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott

·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!

·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!

·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!

·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!

·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!

·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.

·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.

·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december). 

Säsongsmatens fördelar

Adrian och Freja är i Göteborg och hälsar på farmor och farfar - och jag har hela helgen för mig själv! Vad gör jag då - ja inte lagar jag mat i alla fall, det känns så tråkigt att göra själv nuförtiden, men bloggen ägnar jag gärna mig åt, och det får bli lite matfilosofiska inlägg...

I denna tid när man kan få tag på allting hela tiden - även jordgubbar mitt i vintern - är det egentligen upp till en själv att ta kontrollen och helt enkelt se till att man inte tillåter sig att köpa vissa saker när de är ur säsong. Varför ska man då göra det - varför inte bara unna sig jordgubbar mitt i vintern när allt är trist och grått? Vi tror på detta av flera anledningar. För det första är det förstås för att spara på resurserna eftersom det är mycket dyrare att odla i växthus mitt i vintern eller på andra sidan jordklotet för att flyga sakerna hit. Men det handlar också om att skapa någon slags struktur och ordning i tillvaron, att ta tillvara på årstidernas växlingar och göra något bra av dem. Att vänta på något gott förhöjer verkligen upplevelsen av de där frukterna eller grönsakerna när man väl får dem i säsong. Det skapar också incitament för att variera sig mer än man kanske annars skulle göra. Exempelvis äter vi ofta yoghurt eller gröt till frukost, men i juni har vi nästan alltid lite jordgubbar i den, i juli-augusti blåbär, sedan nektariner, sedan äpple september-mars (med äpple+kanel under december) för att övergå till torkad frukt, sylt eller fryst rabarberkräm tills man får färska jordgubbar igen. Så vi ser alltid direkt vid frukost vad det är för årstid ute!

Vi vill kunna visa Freja när hon växer upp hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, fyller man år i juni kanske smaken av jordgubbstårtan förhöjer själva födelsedagsupplevelsen, osv. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord.

Detta kan man förstås ta längre än bara när man skördar vad. Exempelvis blir kornas höstmjölk extra fet och mögelost gjord på denna mjölk hinner mogna lagom till jul - därför är det väl perfekt att unna sig ostbricka just under jul- och nyårshelgen, då den är som godast! Eller att potatis innehåller olika mycket stärkelse under olika delar av året. Det är därför färskpotatisen blir så god kokt, samtidigt som den blir klistrig och hemsk om man försöker göra potatismos av den. På hösten passar potatisen bättre till mos och att göra i ugn - visst känns det så också, att man vill äta lättkokt färskpotatis på sommaren medan man behöver något mer bastant, exempelvis ugnsrostade grönsaker, på hösten? Ofta är det precis sådär fiffigt. Fet fisk är i säsong under vintern, samtidigt som man behöver äta extra mycket fiskfett under vintern för att ögon och hud inte ska bli torra. Citrusfrukter är i säsong i förkylningstider, och sallad och primörer finns på sommaren då man gärna äter lättare mat. Äter man mat i säsong får man i sig grönsaker och frukt när de är som mest vitaminrika och hälsofrämjande. Det finns alltså även klara hälsovinster med att äta säsongsanpassat.

Att äta säsongsbaserat är med andra ord godare, nyttigare, bättre för miljön och roligare! Det är förstås inte alltid helt lätt att veta vad som är i säsong, och framför allt kan man hamna i att man vill laga ett recept med vissa saker som är i säsong men så innehåller receptet en massa andra ingredienser, som kanske inte är i säsong. Då kan man försöka byta ut en del saker om det går. Vi måste erkänna att vi ibland köper sallad, tomat, gurka, kryddväxter även på vintern eller våren, men vi försöker sluta med det för ofta ångrar man sig när man känner den fadda smaken på grönsakerna. Dock blir det lite hårt att äta mest frysta/konserverade grönsaker under flera månader på året och man faller dit eftersom man har en sådan längtan efter färska grönsaker. Vi försöker vara extra hårda med vissa saker som verkligen inte är goda ur säsong, vilket är i princip alla frukter och bär samt grönsaker som sparris, sockerärtor och haricots verts.

I denna blogg tänker vi ibland ha inlägg med "säsongsinspiration" är vi sammanfattar säsongens råvaror och markerar vi markerar även våra recept med höst., vår etc. när det passar. Annars är det bara att söka på vad vi lagade under en specifik månad! 

Släng inte mat - spara på pengar och miljön! Tips och idéer.

Att vara noggrann med sopsortering och kompostering är förstås viktigt för miljön, men forskning visar att slängd mat ger överlägset störst miljöpåverkan jämfört med andra sopor. All energi som har gått åt till att tillverka och transportera maten går då förlorad. Dessutom förlorar man ju pengar! Ändå slängs tydligen var 5:e matkasse som folk mödosamt släpat hem här i Sverige, riktigt chockerande! 35% av det matavfall vi slänger hade kunnat användas om det hanterats på rätt sätt och Livsmedelsverket beräknar att en tvåbarnsfamilj kan tjäna mellan 3000 och 6000 kr per år (d.v.s. kring en hel månads matbudget) på att äta upp mat som de nu slänger. Dessutom påpekar de att de flesta tror att de inte slänger så mycket mat som de i själva verket gör.

Vi brukar verkligen försöka vara väldigt noggranna med att se till att inget blir gammalt och behöver slängas här hemma, även om det förstås händer ibland att saker blir dåliga. Man får ta sig i akt redan i affären och inte köpa på sig för mycket mat, ofta gör man misstaget att planera för att äta både lunch och middag hemma och räknar inte med att det kanske blir över av någon av måltiderna eller att man bestämmer sig för att äta ute/blir hembjuden någon dag - och då har man plötsligt för mycket råvaror hemma. Butikerna gör också sitt bästa för att med sin skyltning få dig att köpa råvaror som du inte har planerat för att använda, som sedan lätt blir stående i kylskåpet.

Vi brukar ha mycket is i magen med mat som passerat bäst-före-datumet och litar på lukt- och smaksinnet när vi bestämmer oss för att använda råvaran eller inte. Denna sida har en del matnyttig information om hållbarhet på mat och försöker kämpa för att övertyga folk att inte slänga mat så fort datumet inträffat. Vi tycker inte heller att lite mögel någonstans på en råvara spelar någon roll om resten av den är oskadad, det är bara att skära bort. Några tips på vad man kan göra istället för att slänga mat kommer här, och vi vill uppmana bloggläsarna att dela med sig av sina egna tips i kommentarerna!

• Frukt som är omogen men redan öppnats - t.ex. melon, ananas, mango eller ett äpple, päron eller kiwi som man smakat på men som inte är gott blir perfekt till en snabb salsa! Detta gjorde vi häromdagen, då hade vi fått tag på en helt smaklös melon (tyvärr är säsongen förbi, men vi hade inte accepterat det ännu, nu har vi det!) och även ett äpple som var alltför syrligt för att någon skulle gilla det, då hackade vi ihop det, tillsammans med lite lök och tomat (som gärna också får vara ganska omogen) och blandade med olivolja, flytande honung, salt, peppar och citron (eller lime). Särskilt om detta får stå ihop sig någon dag så blir det en jättegod salsa som passar bra till mycket olika maträtter, fisk i ugn exempelvis. Har man örtkryddor hemma kan man med fördel tillsätta t.ex koriander, eller någon annan örtkrydda till salsan.
• Äggvita eller -gula som blir över om man gjort t.ex. egen glass, äggtoddy eller maräng där man bara behöver den ena ingrediensen kan man lätt frysa in i en liten burk - skriv på hur många gulor/vitor det är! Ha sedan detta i en omelett nästa gång du lagar en! Det spelar ingen roll om det är någon extra gula eller vita i omeletten för smaken...
• Brödkanter eller bröd som håller på att bli torrt kan man också frysa förstås. Håller en större bit bröd på att bli torr kan man skiva det och frysa in och sedan tina när man behöver rostat bröd eller vill göra varma mackor. Mindre brödbitar kan man skära i kuber och frysa in och sedan hälla direkt i stekpannan när man vill göra krutonger, t.ex. till vår italienska bönsoppa. Torrt bröd kan man också använda när man gör köttbullar eller biffar förstås, eller torka ordentligt och mal till eget ströbröd (då krävs en ordentlig mixer). 
• Blast och stjälkar av grönsaker brukar vi spara också i frysen och sedan göra en blastsoppa på några gånger om året. Det handlar om broccolins stam, de gröna bladen runt blomkålshuvudet, fänkålens gröna blad, sparrisens vedigare ändbitar och massor av annan blast som folk ofta rensar bort och slänger men som egentligen är fullt ätlig och ofta innehåller mycket nyttigheter. Släng in sådant i en fryspåse i frysen och när det samlats en ordentlig hög så lägg till potatis och t.ex. lite färsk broccoli och koka en soppa, smula ner lite getost i soppan och ät med gott bröd!
• Mjölk, juice och frukt (även avokado) som man har köpt lite för mycket av och som man befarar inte kommer ta slut innan det blir dåligt kan man göra en god smoothie på! Kommer recept här på bloggen så småningom!
• Grädde kan man frysa in i en plastpåse eller liten burk och senare hälla rakt i en sås eller gryta.
• Grönsaker som håller på och bli gamla men som man inte vill laga mat på just då kan man hacka och  slänga in i frysen råa, senare kan man göra gryta på dem. 
• Brände du oljan i pannan och vill hälla bort den, eller behöver du hälla av olja från någonting - släng det då i brännbart istället för att hälla ut i vasken. Olja innehåller mycket energi och brinner bra, den energin kan då tas tillvara vid sopförbränningen.
• Sist men inte minst har vi ju resträddar-maträtterna omelett, pyttipanna, pizza, chiligryta, stekt ris soppor, tacos, plockmat, mfl. som slukar slattar och rester av olika ingredienser! Till många av rätterna går det bra att frysa in exempelvis potatis, kött och ris för att sedan tina och steka på när man samlat ihop rester som räcker till en hel rätt. 
• Det finns också flera sajter på nätet som erbjuder recept på rester, bland annat sajten som tipsades om ovan.

Så - det var dagens moralpredikan från Flora och Adrian (som här hemmavid ibland kallas för "pappa slasktratt" eftersom han tenderar att äta upp allt som Freja ratar...)

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!

Grannar och kanelbullar

På torsdag är det ju kanelbullens dag, men vi bestämde oss för att tjuvstarta lite och baka redan nu i idag och bjuda in några av våra nya grannar. Visste ni att kanelbullens dag instiftades av Hembakningsrådet 1999 för att lyfta hembakningstraditionen i Sverige? Det är ju faktiskt ett riktigt hedervärt syfte, till skillnad från diverse andra "dagar" som känns främst instiftade för att öka försäljningen av olika varor (även om Pressbyrån och 7Eleven knappast kan vara missnöjda med denna dag...) När så tiden för bakandet började närma sig insåg vi plötsligt att det skulle bli en del folk här hemma på detta fika, 3 grannfamiljer - ja det blir ju 8 vuxna och 7 barn sammanlagt! Så blev fullt hus, mycket trevligt och alla fick ju plats om man delade upp sig runt bordet och i sofforna.

Fikat var sagt till kl 15 så när Freja lagt sig för sin siesta vid 12.30 så tog vi på oss våra förkläden och började baka! Vår sötsaksfilosofi är att man helst inte ska äta mycket mer sötsaker än vad man själv orkar baka (ja med undantag då när man blir bjuden på andras hembakta verk och dylikt), detta argumenterade Mats-Erik Nilsson för i sin bok "Den hemlige kocken" när han gick till storms mot alla rader av kakor och bullar med massor av tillsatser i som finns i närbutikerna, och vi kan inte annat än hålla med. Eftersom vi ändå bakar ganska sällan och redan har många olika köksmaskiner har vi faktiskt inte prioriterat att skaffa någon KitchenAid, utan vi får vackert ta i med träspateln och jobba bort lite kalorier när vi ska blanda till degen. Det hela gick smidigt, Freja vaknade vid 14.30 då vi precis lagt de sista bullarna i sina formar på jäsning och de första gästerna kom lagom till att vi satte in första plåten i ugnen!

Receptet tog vi direkt från Hembakningsrådets hemsida (Recept-Lyxiga kanelbullar), där vi även fann tipset att inte smälta smöret utan låta det vara rumsvarmt när man arbetade in det i degen. Fyllningen med mandelmassa, kanel och smör blev lite för lite, så vi gjorde lite extra. Vi tyckte det var lite svårt att fördela den på ett bra sätt på degen, för det blev i princip som en boll som vi till slut rev med rivjärn ner på degen. Jag föredrar varianten att pensla smör på degen, strössla på kanel och riva över mandelmassa. Hursomhelst så blev de goda och uppskattade av grannarna!

Låt bli att pensla några bullar med ägg och gör även några utan mandelmassa ifall det finns allergiker i bekantskapskretsen! På Hembakningsrådets hemsida finns dessutom recept på glutenfria, laktosfria, mjölkfria och sojafria kanelbullar så att alla kan njuta!

Våga laga mat tillsammans!

Vi vill med denna blogg slå ett slag för att man ska våga laga mat tillsammans oftare. Gemensam matlagning kan ge en ny dimension till både maten och förhållandet. Många har en trist uppdelning av sysslor: den ena lagar mat och den andra diskar, eller man lagar mat varannan dag. Möjligen så hackar den ena eller skalar potatis, medan den andra står för det egentliga matlagandet. Man tycker att man är i vägen för varandra, att det bara blir bråk om man ska samsas i köket eller att det tar för lång tid att laga mat tillsammans. Försöker man istället se matlagningen som att man har kvalitetstid tillsammans då man gör något kul som man sedan kan njuta frukterna av tillsammans under den gemensamma måltiden, så blir det hela så mycket lättare. Matlagningen förvandlas från att vara en trist hushållssyssla till att vara en trevlig stund tillsammans. Istället för att spendera en timme framför TVn, bredvid varandra kanske men utan att egentligen umgås, har man spenderat timmen i köket och skapat något gott tillsammans. På köpet har man rört på sig istället för att sitta som en säck potatis i soffan.

Visst, ibland kan man helt enkelt vara för trött för att stå i köket, men genom att laga lite större portioner när man väl lagar mat, och genom att ibland kanske göra storkok när man har ork och tid, så kan man dessa trött-dagar värma upp god och vällagad mat och sätta sig med en film eller bok istället. Se våra tips om hur man värmer upp mat så att det blir gott! Dessutom kan man ju trösta sig med att allt går ganska snabbt när man är två i köket, så det tar mindre tid. Sen är det självklart så att man inte alltid har tid att laga mat tillsammans, kanske pga den enes arbetstider, andra fritidsaktiviteter eller att man har barn som kräver uppmärksamhet just vid matlagningstiden. Eller så är man väldigt nöjd med att ha en viss uppdelning! Denna blogg är främst till för att inspirera er som kanske känner att ni skulle tycka det var roligt att laga mat tillsammans, men som inte riktigt kommit er för att göra det.

Tanken är inte att matlagning tillsammans ska bli ännu ett "måste" i vardagen, utan något som gör vardagen lättare. Dela gärna med er av egna tips och kommentarer, ni som läser bloggen, på hur man kan få mer glädje i vardagsmatlagningen, inte bara genom att laga tillsammans, utan på alla möjliga sätt.

Hälsningar
Flora och Adrian