Barn och mat - aptit, grönsaker och inställning till maten i åldern 1-ca 3 år

Första gången äta med pinnar. Det blir tummen upp för
haricots verts med chili, sötsur fisk och jasminris, tummen
ner denna gång för mangold med bacon och stekt ris med räkor.

 I detta blogginlägg diskuterar vi ett ämne som många oroar sig över/klagar på - barns matvanor... Många oroar sig för att barnen inte äter ordentligt, och/eller att de äter väldigt ensidigt och framförallt att de inte äter grönsaker - och vi har lite tankar kring hur mycket man bör oroa sig över det. Vi tänkte även dela med oss av lite tips och idéer om hur vi har gjort, eftersom detta är något som vi ägnat en hel del tankemöda och energi åt att  fundera och läsa på kring. 

När vi som haft ett stort matintresse och älskat att ägna en massa tid åt att laga mat tillsammans skulle få barn fick vi höra många uppgivna kommentarer av stilen: "jaja, det där matintresset kan ni ju lägga på hyllan nu när ni får barn, ni kommer inte hinna laga avancerad mat och det blir till slut köttbullar var och varannan dag eftersom det är det enda barnen äter..." Detta kändes lite som en utmaning nästan och vi har varit överens om att det är något vi tänker satsa på som föräldrar - att få dottern intresserad av mat och matlagning, smaker, grönsaker och en varierad kost (och ja, det innebar naturligtvis att vi inte kunde satsa på en rad andra saker, se nedan). 

Hittils har vi lyckats bra med det tycker vi själva, hon är nu 2,5 år har ätit med god aptit, en mycket varierad kost med många olika sorters ingredienser och grönsaker och vi behöver anpassa oss väldigt lite till henne när vi lagar mat. Se även ett inlägg vi skrev när hon var i 10-årsåldern som ett slags "utvärdering" av hur vi lyckats i längden (spoiler: vi behövde anpassa oss mer när hon blev äldre men hon åt fortfarande mycket mer varierat än de flesta andra barn)

Det är dock viktigt att inse att alla barn är olika och att en del har lättare att ta till sig nya smaker än andra som är mer skeptiska i grunden. Troligen har vi haft tur med hennes tolerans för nya smaker samt att vi som är matintresserade får ett likadant barn. Barn har en naturlig inbyggd rädsla för vissa smaker och för ny mat, detta är för att de inte ska bli förgiftade av att stoppa vad som helst i munnen. Hos en del barn är denna rädlsa starkare än hos andra. Så testa gärna olika tips här nedan - men stressa inte upp er för mycket om ert barn fortfarande är skeptisk till många olika maträtter! Då är det nog bara att gilla läget!

I detta inlägg skriver vi om att grundlägga matvanor från 1-årsåldern och hur man kan tänka där. Dessutom har vi sedan tidigare skrivit om välling och barnmat för barn under 1 år samt om metoden baby-led weaning som fungerar från 7-8 månader och uppåt. Vi har också länkat till etiketten barn då vi tyckt att vissa rätter brukar vara populära hos barn eller där de lättare kan vara med och laga maten.

Vi tror att det som varit vår främsta "hemlighet" är att vi prioriterat just denna fråga. Livet med barn karaktäriseras av brist på tid och ork, därför orkar man inte prioritera allt och ta alla strider. Det man brinner för och väljer att kämpa med brukar man få igenom - tycker exempelvis vissa föräldrar att det är jätteviktigt att barnen är ute mycket så ser de till att få tid för friluftsliv, kanske på bekostnad av att laga mat från grunden hela tiden. Vi har istället fokuserat på matlagning från grunden och gemensamma måltider som får ta lång tid, på bekostnad av annat. T.ex. har vi ofta fått prioritera bort att rita eller bygga med lego med henne till förmån för matlagningen (för att inte tala om att vi endast har ett barn som gör att vi har mer tid och färre viljor och smaker att tillgodose). Visst har vi ofta känt oss som dåliga föräldrar för att vi prioriterar bort andra saker! Därför tycker vi att den första frågan ni ärligt ska försöka ställa er innan ni ens funderar på att ta strid för maten är: Är jag/vi tillräckligt intresserade av matfrågan för att orka fokusera på och prioritera att lägga energi på matvanorna hemma? Eller känns det mest som att vi "borde" detta? Vad kan vi tänka oss att prioritera bort? Det går inte att satsa på allt, så enkelt är det!

Nu till tipsen! Ett första tips är att ha en realistisk förväntning på hur mycket barnen äter, redan här kan många problem undvikas. Många upplever att problemen med dålig aptit börjar kring 1-års åldern. Föräldrarna är vana vid att babyn har haft god aptit innan, men sedan börjar 1-åringen rata mat och äta mindre, och föräldrarna får panik och börjar truga. Faktum är dock att barn kring 1-års åldern genomgår en ganska dramatisk minskning i sin aptit, vilket är helt naturligt. 

För det första så fokuserar barnet under första levnadsåret på att växa väldigt mycket - under den tiden tredubblar babyn sin vikt, och skulle den fortsätta med det efter 1-års åldern skulle man få en tvååring som väger över 30 kilo. Mellan 1 och 2 år ökar barnet dock relativt lite i vikt och utvecklingen fokuserar på andra saker - exempelvis att utveckla hjärnan och motoriken, och för detta är det jätteviktigt att barnen får i sig mat av hög kvalité snarare än att de får i sig mycket mat/många kalorier. Bättre ibland med en mindre portion lax, broccoli, ärtor och potatis än att de "äter ordentligt" men bara vitt bröd med smör eller pasta med ketchup. Därför kan det vara bra att fokusera på bra mat just i den åldern!

För det andra har man mellan 6 och 12 månader övergått stegvis från amning/flaskmatning till mer och mer fast föda, vilket ger illusionen av att barnets aptit ökar i rasande takt, när det egentligen handlar om att andelen fast föda ökar samtidigt som barnet förstås äter mer eftersom det blir större. För det tredje - när barnet börjat bemästra ätandet och utvecklar mer självständighet i 1-års åldern börjar det också inse att det själv kan välja att äta eller inte äta, och därmed kontrollera någonting konkret i sin omgivning i en period när det känner att det inte kan kontrollera mycket annat omkring det. Detta kan ge en lust att experimentera med egen vilja och att äta eller inte äta olika sorters mat, "för att jag kan". 

Det blir lite olyckligt om dessa tre faktorer samspelar redan i 1-års åldern till att skapa en jobbig situation kring maten där barnet känner sig pressat att tycka om vissa saker eller att äta och föräldrarnas tjat ger dålig stämning kring maten. Försök därför att ha en mer avslappnad attityd till maten och tänk på att barns kroppar ger dem impulser att äta på samma sätt som er egen kropp. Det är ovanligt att barn på riktigt blir undernärda av att äta för lite - däremot blir de ofta felnärda av att få för mycket chips, läsk, sötsaker, vitt bröd och annan näringsfattig föda och för lite protein av bra kvalité samt grönsaker och frukt. 

Det är dock klart - vi vill gärna att barnen ska äta när vi har varm mat förberedd och inte att deras kropp signalerar hunger en timme senare, vilket förstås är en viktig anledning till trugandet. Något som de flesta egentligen tycker är självklart men som faktiskt är lätt att glömma bort är att se till att inte ge barnet snacks eller juice innan måltiderna för att aptiten ska vara på topp när ni har förberett mat. Två timmar innan en måltid ska barn helst bara dricka vatten (detta är också viktigt för tänderna förstås). Det blir exempelvis följande måltidsrytm för en 1-åring:  frukost kl 7, mellanmål kl 9.30, lunch kl 12, mellanmål kl 15.30, middag kl 18 och välling kl 19.30. Ingenting däremellan! Detta blir ibland svårt eftersom barnen kan börja tjata om hunger/mat ca 1/2 timme innan maten. Att planera så att maten inte blir försenad i onödan är då viktigt, samt att ha lite is i magen när tjatet sätter in. När gnället börjar "jag är hungrig!" kan man svara t.ex. "Vad bra! Vi ska ju äta snart! Vill du hjälpa till?" (Är det ofta mycket tjat innan tex just lunchen så bör man förstås fundera på ifall frukosten/mellanmålet borde bli större). Det kan också vara smart att ställa fram lite grönsaker i ett sådant läge när tjatet börjar, tex tomater, morotsstavar mm. som plcok-förrätt. 

Att ha relativt regelbundna måltider gör också mycket för aptiten då kroppen snabbt lär sig att förvänta sig mat vid dessa tidpunkter. Mellanmålen kan hållas relativt små, men ska inte enbart bestå av frukt eller kex som ger blodsockret en skjuts utan att ge magen så mycket att smälta, det bäddar för hungerattacker och tjut innan nästa måltid. En mindre macka med matigt pålägg som ost och skinka, jordnötssmör, avokado eller leverpastej, en liten skål med yoghurt och müsli eller keso med skinkbitar i funkar bra. Är man på språng kan det duga med en banan eller en näve blandade nötter (om de är tillräckligt stora för att äta nötter). Läs mer om förslag på lämpliga mellanmål i detta inlägg. Saft, läsk, kakor och godis ska man undvika i möjligaste mån till vardags tycker vi, annars riskerar gnäll och matproblem att komma som ett brev på posten när blodsockret sjunker igen. Dessutom är det viktigt att små barn får i sig många olika näringsämnen, bra fetter och bra protein så egentligen har vi inte "råd" att slösa bort kalorier på näringsfattiga men mättande sockerbomber som sedan förtar aptiten när nyttig, näringsrik mat serveras.

En till sak som vi upptäckt är att det finns mycket uppfattningar i samhället om vad barn tycker om och inte tycker om för mat och att många föräldrar tror från början att barnen inte kommer att tycka om exempelvis spenat, broccoli, oliver, mörk choklad eller starkare kryddor och därför aldrig ens testar. Vårt tips är att vara fördomsfri och låta barnen testa det mesta. Vi har också märkt att många snabbt bestämmer sig för att barnet tycker om x och y och tycker inte om z och sedan följer detta utan att testa igen. Barn behöver dock tid på sig att vänja sig vid och acceptera en ingrediens, och försök har visat att om man serverar samma sak (tex ärtor) några gånger så vänjer sig barnet vid att se ärtorna och att andra personer äter dem och börjar kanske äta själv när man serverar dem för 5:e gången. Har man då tjatat och trugat om ärtorna en massa redan kanske intresset för dem har minskat radikalt. 

Barn börjar ju också utveckla egen vilja och egen identitet och det blir lätt en vad man tycker om passar bra som något att hänga upp identiteten på: 'pasta är min favoriträtt, jag gillar inte broccoli'. Men, det är viktigt att inse och förmedla att smaken utvecklas hela tiden, även hos vuxna, och om man inte låst sig fast vid vad man gillar och inte gillar utan är öppen för att testa kan det ofta hända att man plötsligt börjar tycka om något man inte tyckte om innan. Detta är viktigt att påpeka för barnen. Säg t.ex: "jaha, tyckte du inte om det nu, det kanske du börjar göra när du blir äldre". Bara att prata i termer av "tycker du inte om det än" antyder att detta inte är hugget i sten. Vi upplever att många föräldrar nästan förekommer barnen, exempelvis om de är bortbjudna och det serveras spenat genom att säga "Kalle gillar inte spenat" innan han ens har testat. Detta är säkert för att det känns dumt om barnet inte äter något som lagts upp på tallriken , men när nu spenaten redan är tillagad, varför inte säga "senaste gången Kalle testade spenat verkade han inte tycka om det, men nu har du ju blivit lite större så nu kanske du tycker om det, vill du testa?", eller bara inte säga något och se om inte Kalle kanske testar självmant?

Ett tips om man vill att barnet i alla fall ska smaka på något som det inte vill äta är att inte vara så "på" och så angelägen utan försöka väcka barnets nyfikenhet. Man kan börja med att själv ta för sig av något och prata om den maten och hur den smakar, för att sedan försiktigt sträcka fram matbiten, inte för nära, och säga "lukta!". Barnet kan då själv sträcka fram näsan och lukta. Sedan kan man ta bort maten och lukta själv, prata lite om hur den luktar och vad det är och äta av det. När man tar bort maten tar man också bort pressen att smaka och det får ofta effekten att barnets nyfikenhet kan växa. Då kan man hålla fram maten igen och säga "vill du smaka lite, lite?" och visa själv hur man tar lite, lite på tungan. Detta tycker ofta barn känns ofarligt. Låt barnet igen själv sträcka sig mot skeden/matbiten. Prata igen om hur det smakar. Säger nu barnet att det inte tycker om det, så kan man säga "Ok, då behöver du inte äta, kanske tycker du om det nästa gång" och äta upp maten med god aptit själv, inte försöka truga mer. Kanske ger det inte resultat denna måltid, men nästa gång kanske barnet smakar självmant och äter. Ett tips vi fått från en bok om detta som vi tycker fungerar väldigt bra är att prata mycket om maten medan man äter, om dess färg, form, konsistens o.s.v. Man kan prata om olika grönsaker exempelvis, vilka som är mjuka och vilka som är krispiga och knastrar när man äter. Det både känns bättre och fungerar bättre än att truga och lirka (en för pappa... här kommer bilen brum brum etc.) eller muta (ät lite till så får du mer efterrätt sedan...).

Sist men inte minst har vi en viktig princip hos oss - det är inte OK att prata om mat som äcklig. Detta kanske känns som att försöka kämpa emot samhället i stort där detta tenderar att vara fullständigt accepterat, men vi tror det är jätteviktigt för att visa på matens värde och det har fungerat här hemma hittills, trots att andra barn på förskolan pratar om äcklig mat. Maten hemma är lagad med omsorg och kärlek, oftast tycker man det är gott, ibland tycker man inte om vissa ingredienser eller maträtter. Maten ÄR inte god eller inte god, utan olika människor TYCKER den är mer eller mindre god, vilket faktiskt är en viktig skillnad. När barn säger "broccoli är äckligt" menar de ju egentligen "jag tycker broccoli är äckligt" - någon annan kommer dock tycka tvärtom! 

Vi tycker inte heller det är rimligt att använda ordet äckligt om mat - avloppsvatten är äckligt och bajs luktar äckligt. Viss mat kan ha blivit dålig ibland, men då kan man prata om den som att den har blivit dålig och oätlig. Det är helt enkelt otrevligt att säga att mat som någon lagt ner tid och energi på att laga är äcklig och andra personer som tycker att maten är god ska inte behöva höra att den 'är' äcklig. Så här hemma är vi noga med att säga "jag tyckte inte om xx" och då kan en någon t.ex. svara "nehej, ok, jag tyckte den var god, men om du inte tyckte det så kan du väl peta bort det" och så behöver det inte bli någon större sak av det. Ibland kanske maten inte blev helt bra, ett nytt recept kanske inte blev så lyckat eller så blev pastan överkokt, eller potatisen bränd, men då kan man ta upp just detta och fokusera på att identifiera problemet istället för att bara konstatera att det inte är gott ("den här broccolin kokade nog lite länge, den ät lite mjuk att tugga på och det är godare om den är lite mer tuggig eller hur...")  - det förhindrar kanske att barnen konstaterar  "jag gillar inte broccoli" istället för att "denna gång blev inte broccolin så god som den kan vara".

Ska man erbjuda något annat om barnen inte tycker om maten? Vi försöker att inte studsa upp direkt och duka fram något annat. Ibland börjar dottern äta efter ett tag ändå fast hon klagat på något eller varit skeptisk i början, det har hänt att hon äter upp allt trots allt, och kanske går det att äta något av det som finns på bordet (man kan ju planera så att man kombinerar någon favoritingrediens med andra mer oprövade). Vi kan ta fram något enstaka komplement om det är rimligt att hon inte gillar det som erbjuds (tex om det är för starkt). Är det mat som hon ätit flera gånger förut och borde tycka om så erbjuder vi inget annat om hon plötsligt inte vill ha. Blir det en måltid som barnet knappt äter något är det bra att ändå försöka vänta till nästa måltid så att det inte blir så att det åker fram mackor direkt efter middagen om barnet inte ville ha middag, det blir lätt en ond cirkel. Är ni oroliga för att barnet ska bli på dåligt humör p.g.a. hunger eller vakna på natten kan ni kompensera lite i smyg genom att flytta fram nästa måltid lite, ge ett matigare mellanmål, eller ge lite mer välling än vanligt på kvällen om middagen blev skral. 

Vad serverar man lämpligast till småbarn över 1 år då? Ja, de flesta recept som finns på denna blogg har vi serverat till vår dotter när hon var liten. Anpassningen har oftast handlat om hur vi lägger upp maten, särskilt vissa rätter som är "sammanblandade" kan få separeras lite så att hon får koll på ingredienserna. Som en wok med kokosmjölk exempelvis, då lägger vi upp riset på ena sidan av tallriken och sedan ser vi till att det går att se vilka grönsaker som simmar runt i såsen, så att hon känner igen morotsbitar, broccoli och laxbitar exempelvis (då äter hon ofta tex först alla morotsbitar, sedan alla laxbitar, osv). Hon har liksom många barn svårt för grönsaker som är för sönderkokta i konsistensen utan föredrar när de är råa eller åtminstone krispiga, men det passar ju bra med att det är godare och nyttigare att inte överkoka grönsaker. Mer "ihopkokta" rätter som lasagne eller köttfärsås funkar bra, så det är något med halvt igännkännbara grönsaker som är lite "sladdriga" som inte funkar. Det ska vara antingen eller - mat som har bitar som går att identifiera tydligt och äta separat, eller mat som kan klassas som "sås". Detta har säkert något att göra med ett psykologiskt behov av att kunna klassifiera saker i tydliga kategorier för att känna att man har koll på omvärlden.

Detta blev ett riktigt långt inlägg, grattis till er som orkade igenom hela! Dela gärna med er av egna tips eller tankar i kommentarerna, och utkik efter nästa inlägg på detta tema om ni tyckte detta var intressant! Kom ihåg att kika på inlägget från när dottern blivit 10 år om ni är nyfikna på hur det gick!

Hemgjord välling

Efter larmen om tungmetaller som bly och arsenik i barngröt och välling samt skriverier om att barn får i sig för mycket komjölk och vetemjöl har många hittat till detta inlägg om hemgjord mjölkfri och glutenfri välling - roligt! Ja, vi gör all välling själva, och det är inte alls särskilt svårt. Vi brukar göra en sats på 2 liter och hälla upp i glasburkar, det är smidigt eftersom man bara häller från burken rätt ner i en flaska och värmer i micron - inget jobbigt blandande av pulver med vatten varje gång. När man fått koll på vällingkokandet brukar det gå jättesnabbt att koka en 2-literssats, kanske 5 minuter beroende på hur snabb spis man har. Vår dotter dricker max 400-500 ml välling per dag så 4 liter räcker i 4-5 dagar. Har ni barn som dricker mer än så per dag så kan man dubbla receptet, men det är inte bra att låta vällingen stå i mer än en vecka i kylen. Det är inte heller bra för barn över 2 år att dricka mer välling än ca 600 ml per dag eftersom de behöver få i sig tillräckligt med fast föda, så dricker din tvååring mycket mer än det bör du försöka dra ner lite. Det är däremot fortfarande bra att komplettera kosten med kalciumberikad välling eller mjölk även för 2-åringar (om man inte ammar) för att barnen ska få i sig kalcium.

Vi gick en barnmatlagningskurs tillsammans innan vi fick barn och då fick vi bland annat detta recept. Kursledaren menade på att vi får i oss lite väl mycket vetemjöl och komjölk till vardags här i Sverige - det blir mycket mackor, pasta, pizza och mjölk, grädde samt yoghurt. Barn uppmuntras dessutom att dricka mjölk och välling hela tiden. Så för att få till lite mer variation baseras hennes vällingrecept på bovetemjöl (som trots namnet inte innehåller vetemjöl eller gluten) och havremjölk, samt att man har i kokosolja som är ett väldigt bra fett och innehåller laurinsyra som även finns i bröstmjölk och är lättsmält för spädbarn. Vällingen får då en bra sammansättning av kolhydrater, fett och protein. (På samma kurs fick vi lära oss att laga egen barnmat som vi skrivit om i detta inlägg där vi även diskuterar metoden BLW- baby led weaning där barnet äter självständigt från 7-8 månaders ålder.)

När dottern var 11 månader blev hon tvungen att sluta amma eftersom mamma behövde ta en medicin som inte inte var förenlig med amningen. I samma veva var vi tvungna att kolla om hon inte hade mjölkprotein-allergi (vilket hon inte hade) så vi började ge henne denna välling och hon tyckte väldigt mycket om den, till skillnad från allergi-bröstmjölksersättningen vi försökte ge henne som hon fullständigt vägrade att dricka (och som var svindyr!). Det är lite kanel i vällingen vilket gör att den blir riktigt god till skillnad från pulvervällingar som smakar ganska skumt. Vi brukar dock ha ett paket pulvervälling hemma som reserv ifall vi skulle glömma att köpa hem havremjölk någon gång, då har vi i lite kanel i pulvervällingen så den ska kännas hemtam (har ni förövrigt smakat på pulvervälling? Det är inte vidare gott alltså. Smaka på denna välling och jämför! Den är riktigt god!)
EDIT: Vi vill tillägga att även när dottern är 12 år minns hon fortfarande sin välling som hon slutade dricka vid 3 års ålder med stor nostalgi och kan prata om hur god den var! Det känns ju rätt kul.

OBS - Vi blev rekommenderade att använda kalciumberikad havremjölk av en dietist eftersom hon inte dricker mycket mjölk i övrigt, tydligen behöver barn väldigt mycket kalcium och det är svårt att få i dem så mycket annars. Tyvärr tillåts inte ekologisk havremjölk att berikas, vilket är synd eftersom vi då tvingas köpa icke-ekologisk berikad havremjölk... Bovetemjöl finns från Saltå kvarn och vi köper kokosolja från Urtekram - kokosolja är förresten icke att förväxla med "silverpaketet" kokosfett som finns i handeln kring jul. Se till att ni köper riktig kokosolja, den är mjuk i rumstemperatur och på sommaren blir den flytande.

Vi får en del frågor om att ge vällingen till mjölk/glutenintoleranta barn som är mindre än ett år (läs gärna mer i kommentarerna nedan om detta). Vi har förstått att det är bäst att ge bröstmjölksersättning i de fall det inte fungerar med amning upp till ett års ålder. Därefter kan man övergå till att ge välling som främst ska ses som ett komplement till fast föda och inte en ersättning för bröstmjölk. Har ni ett mindre barn som inte ammar och som inte tycker om den mjölkproteinfria bröstmjölksersättningen så kanske ni vill prova ifall han/hon gillar vällingen - men vi vill uppmana er att i så fall rådgöra med läkare/dietist ifall ni vill gå över till att ge vällingen i större skala till ett så litet barn!

Dottern somnade ofta medan hon drack vällingen i sängen. 

Man kan förstås ifrågasätta varför större barn ska dricka välling överhuvudtaget, men de behöver ju tydligen ett tillskott av kalcium i någon form och gärna bröstmjölk, ersättning eller välling upp till minst 2 års ålder. Att man får i sig för mycket mjölk och mjöl i dagens samhälle blir ju bättre av att denna välling inte innehåller vetemjöl eller komjölk. Problemet kanske snarare är att en del barn hellre dricker välling än att äta annan mat. För vår del har vällingen fungerat jättebra, hon har druckit på dagen innan hon ska sova middag och på kvällen innan hon ska somna för natten (se bild), i övrigt har vi varit strikta med att hon inte får välling vid andra tillfällen, och hon äter bra av den vanliga maten (i detta inlägg diskuterar vi några tips som vi tror bidragit till det). 

Vår dotter brukar dricka vällingen i sängen som det sista hon gör innan hon somnar, vi säger godnatt och går ut och stänger dörren och går sedan inte in igen för att hämta flaskan. Ofta somnar hon innan hon druckit upp allt så flaskan ligger kvar bredvid henne och vi har märkt att hon ibland när hon vaknar på natten/morgonen hittar flaskan i sin säng och dricker upp det som är kvar fast den är kall, den är tydligen god ändå och det kanske hjälper henne att somna om ibland. Hon har aldrig mått dåligt av detta, utan vi tar bara flaskan och diskar den ordentligt på morgonen. Däremot rekommenderar vi inte att man värmer upp välling som barnet redan druckit av och som kallnat, då kan bakterier börja växa till sig, eller att de får dricka vällingrester senare än under samma natt/morgon.

Hon sover förövrigt jättebra, men det kan ju ha många andra orsaker förstås, 99% av kvällarna somnar hon utan att vakna igen efter att ha druckit vällingen, eller så vaknar hon till och somnar om av sig själv. Vi slutade med vällingen i treårsåldern när vi skulle ut på en längre resa och efter att hon slutat dricka välling på kvällen så kunde hon också sluta med blöja till natten så det tyckte vi passade bra. Vid det laget hade hon etablerat en fin sömnrutin och vi tror denna mysiga vällingstund var en viktig del av den. Dela gärna med er av era egna erfarenheter i kommentarerna!

Hemgjord välling 
2 liter

     Kastrull med vällingkok, till vänster Urtekram kokosolja,
burk med bovetemjöl från Saltå kvarn,
burk med kanel och Coops
kalciumberikade havredryck.

1 liter vatten
1 liter havremjölk
1 dl bovetemjöl
5 "dunk" kanel (ca 1/2 tsk, ja ni får smaka av själva vad ni tycker, för mycket kanel kan bli för starkt så att det svider i munnen).

+ ca 1/2 tsk kokosolja per 300 ml flaska välling

Ta en kastrull som rymmer minst 1,5 liter och vispa ner bovetemjölet i 1 liter kallt vatten, tillsammans med kanel efter smak. Värm sedan detta tills det kokar, vispa hela tiden medan du värmer så att det inte klumpar sig. När det blivit tjockt och börjat koka, ta det från värmen direkt. Häll 1 liter havremjölk i en bunke som rymmer minst 2 liter och som helst har hällpip. Lägg en sil ovanpå bunken och häll innehållet i kastrullen genom silen ner i bunken så att eventuella klumpar silas bort. Man kan "gnugga" lite på klumpar som fastnat i silen så kan de lösas upp och rinna ner i vällingen. Rör om med vispen i bunken så att havremjölken blandar sig med resten av vällingen. Allting behöver inte kokas upp igen om bunken var väl rengjord från början. Använd sedan hällpipen på bunken för att hälla upp vällingen i väl rengjorda glasburkar eller i flaskan den ska serveras ur. Burkarna med välling står sig i kylen i flera dagar (så länge inte kokosfettet är tillsatt), lukta på den så att den inte luktar surt innan den serveras. När vällingen står i kylen är det naturligt att den skiktar sig lite så att det blir tjockare i botten och vattnigare ovanpå, skaka om burken innan du öppnar den så blir den jämntjock igen.

När du ska ge en portion välling: skaka om burken med välling så att den blir jämntjock. Häll direkt från burken ner i flaskan så mycket du vill ha. Värm i micron i ca 1 minut (beroende på hur snabb din micro är och hur mycket du värmer, man får snabbt koll på detta, vällingen ska bli en god varm dricktemperatur). Ta sen ca 1/2 tesked kokosolja till 250 ml välling och låt det smälta ner i vällingen när den är varm. Det är viktigt att tillsätta oljan först när man ska servera, annars kan vällingen härskna. Skaka om flaskan så att oljan fördelar sig i vällingen - servera! Märker ni när flaskan är urdrucken att mycket av kokosoljan fällt ut och ligger som en smet i flaskan så har ni inte skakat om tillräckligt ordentligt, skaka mer nästa gång. 

TIPS! Tycker du det känns obehagligt med plastnappflaskor eftersom det aldrig är säkert att de inte släpper ifrån sig farliga ämnen, men alternativet nappflaska i glas känns dumt att ge ett barn? Hos rekolek kan man köpa nappflaskor i mycket härdigt glas med skyddsfodral i silikon från Lifefactory. Vi är mycket nöjda med vår som vi köpte när hon var lite större, Freja tycker också mycket om den!

Övrigt: hemmagjord välling, allergivälling, laktosfri välling, mjölkproteinfri välling, mjölkfri välling, glutenfri välling (OBS! bovete innehåller inte gluten, däremot är forskarna tydligen lite oense om havre alltid är helt fritt från gluten. Man uppmanas att själv testa om man tål det eller inte vad jag förstår. Ingen av oss är glutenallergiker så kolla alltid upp råden från denna blogg med läkare om du är kraftigt allergisk!!)

Tillägg 21/12 2013: Det har gått en del larm om att kanel skulle vara giftigt i väldigt höga doser, särskilt i samband med att en del gått ut med rekommendationer om att äta väldigt mycket kanel för att sänka blodsockret. Det är ju generellt aldrig bra att överkonsumera någonting, så föga förvånande visar det sig att det inte är bra att äta stora mängder kanel heller. Den mängd som finns i denna välling kanske motsvarar 1/2 tsk per 2 liter så det är inte särskilt mycket, men har man ett väldigt litet barn som dricker mycket av vällingen per dag kanske man ska minska till hälften av kanelmängden för att vara på den säkra sidan. Kanel har också många positiva egenskaper.

Några länkar om kanel:
Expressens dietist reder ut studierna kring kanel mycket grundligt
Bloggande dietist skriver om hur olika de olika rekommendationerna är
Livsmedelsverkets information om kanel

Godis i Halloweentider - är det verkligen godis? Om barn och socker...

En svart Halloweenkatt!

'Det här var ju godis!' kan folk ju säga och mena att det är gott, något lite lyxigt. Såhär i Halloweentider finns det ju väldigt mycket godis i omlopp. Men hur mycket av det är verkligen gott och lyxigt? Och hur mycket är egentligen mer skrämmande än det där utklädda spöket?

Om man slutar äta godis och läsk,vilket vi i stort sett gjorde för några år sedan, och sedan smakar igen slås man snabbt av hur väldigt sött det är, och hur lite annat det egentligen smakar. Det är främst det söta som är markant i det mesta godiset och de andra smakerna smakar ofta väldigt syntetiskt. Tyvärr är också många tillsatser, emulgeringsmedel och färg- och smakämnen som finns i godiset inte särskilt nyttiga för kroppen, många ämnen har blivit mer och  mer ifrågasatta. I och med EU-inträdet blev det tillåtet med azofärgämnen i Sverige som annars var förbjudna. Nu förekommer de i importerat godis. Kan vara värt att fundera på när godistillverkarna slåss om att sälja billigaste godiset  vad har de tummat på för att få ner priset? Här kan man läsa lite mer om vad godiset egentligen innehåller. 

Huvudproblemet med godis är dock kanske inte tillsatserna utan att det innehåller väldigt mycket socker och inga övriga näringsämnen, så om barn äter mycket godis så får de oftast i sig för lite av annat som är nyttigt. Om barnen istället tex. äter frukt får de i sig en massa viktiga näringsämnen, vitaminer och fytokemikalier samt antioxidanter tillsammans med fruktsockret. Och godis är väldigt energitätt - 100 gram karameller motsvarar energiinnehållet i ett helt kilo apelsiner, som ett barn aldrig skulle orka smälla i sig, men som skulle ha en hel del hälsofördelar som karamellerna inte har. Barn som äter mycket sötsaker vill ofta inte ha riktig mat sen eftersom de redan fått i sig en massa energi och det är väl där det främsta problemet ligger. 

Nu kanske många hajar till men vi började inte ge vår dotter lördagsgodis förrän hon var i 7-8 årsåldern och även om hon får godis vid påsk och Halloween så begränsar vi mängderna jämfört med det hon får ihop om hon går runt till en massa grannar - hon får spara resten till lördagar framöver eller ge bort. Just eftersom hon inte vant sig från tidig ålder vid stora mängder socker så uppskattar hon en mycket mindre mängd än andra barn. När hon väl fick lördagsgodis hade vi regeln att hon fick så många godisbitar som hon var gammal - dvs 8 bitar vid 8 år. Detta accepterade hon direkt eftersom regeln har en tydlig "barnlogik" och hon har ett utbud av dyrare och mer lyxiga godisar som hon varje lördag ränkar upp rätt antal ur och lägger i en skål, sedan sitter hon och äter bitarna en och en och njuter av dem länge. Hon blir uppspelt när hon fyllt år och får lägga på en extra bit osv. 

Ja, lördagsgodiset är från början ett sätt att begränsa barnens godisintag, men det har inte riktigt blivit så på senare tid - barnen får ju godis i många andra sammanhang som inte är lördagar - exempelvis på barnkalas, olika tillställningar med fiskdamm och skattjakter samt att välmenande människor lätt försöker sticker till ens barn en klubba så fort man har med dem för att hämta ett paket eller en pizza, osv. Dessutom ska de få något som belöning om de tar ett blodprov eller en spruta, är snäll hos frisören, och förstås bilgodis på långresor osv. Ja, det blir lätt mycket godis ändå. För att inte tala om andra sötsaker, saft och läsk, bullar, kakor, glass, fika, födelsedagar, julgodis, påskgodis, halloweengodis, semlor, kladdkakans dag, våffeldagen, kanelbullens dag och allt vad det är. Det räcker alldeles tillräckligt egentligen utan att dessutom få godis på lördagar också och dessutom skapas en jättepositiv lördagsassociation till godiset som känns ite problematiskt. Barn är ju särskilt betingade att gilla sött över surt/bittert för att inte riskera att bli förgiftade, och ett barn som har utvecklat en aptit för socker kommer ständigt att tjata om godis, försöka komma över godis på olika sätt och vara gnällig, ha dåligt humör och lättare ofta få utbrott och humörsvängningar om det inte får godis. Så vi tycker det finns goda skäl att försöka begränsa lite, även om vi inte vill verka superstränga (anledningen till att hon fick lördagsgodis så småningom).

Det finns godis av bättre kvalitet med mindre konstiga tillsatser som tex de ekologiska cyklarna (en blinkning till de populära bilarna) som heter "Like my bike" och även godis med mindre socker (eller med sötningsmedel som vi är lite skeptiska till men som kan vara ett bättre alternativ eventuellt). Det finns att köpa på nätet om det inte finns i en affär nära er. Vi försöker också få dottern att gilla vuxnare godis som chokladdoppade lakritskulor. Hon gillar även mörk choklad, och det får hon gärna lite äta av varje dag.

Barnmat, tungmetaller och tillsatser - och recept på hemlagad gröt och barnmat

I helgens DN kunde man återigen läsa om problem med färdig barnmat, denna gång tungmetaller i välling och gröt. Tidigare har det "avslöjats" att det finns onödigt mycket tillsatt socker i barnmat, föga förvånande eftersom barnen då gillar barnmaten från just en viss tillverkare, och föräldrarna fortsätter förstås köpa den, vilket sporrar barnmatstillverkarna till att konkurrera med varandra om hur mycket socker de kan tillsätta. Dessutom brukar barnmaten innehålla alldeles för lite protein och för lite nyttiga fetter ("vegetabilisk olja" är alltid mycket omega-6 i förhållande till omega-3) och även för lite grönsaker, de bulkar mest upp med billiga kolhydrater (och socker då, t.ex. maltodextrin är också socker). Titta på innehållsförteckningen och näringsinnehållet så får ni se! Så lite som 2% protein kan det stå, det är löjligt lite för barn som växer.

Vi har varit skeptiska till barnmat på burk änd från början då det känns som att det inte borde vara särskilt svårt att ge barnen lite av sin egen mat, även om man får se till att konsistensen är lämplig och måste undvika vissa saker. Har ni också funderat på hur mycket det faktiskt kostar med barnmat på burk i ett år - jämfört med den försvinnande kostnaden av att göra några satser egen barnmat enligt nedan? Det finns tusenlappar att spara... Men barnmatstillverkarna lyckas skickligt marknadsföra maten till föräldrar som att den var jättesvår att göra själv och som om det är värsta rocket science att laga välkomponerad mat som innehåller alla näringsämnen man behöver (medan barnmaten då ofta innehåller billiga bulkämnen och tillsatta syntetiska vitaminer och näringsämnen som inte är lika bra som riktiga). De vill också gärna få föräldrar att tro att man inte kan hålla tillräckligt bra hygienstandard för att göra egen barnmat. Det absurda i detta inser man snabbt om man funderar på hur länge det funnits barnmat på burk och hur länge barn funnits och ätit och vuxit upp utan att dö av matförgiftning i särskilt stor utsträckning.

Detta inlägg handlar om att göra barnmat. Vi har ju tidigare skrivit om hur man kan koka sin egen välling, som det nu känns bra att vi gjort, och vill här tipsa om några andra enkla saker man kan göra. I ett annat inlägg diskuterar vi dessutom hur man kan tänka kring mat för att försöka få till bra matvanor tidigt.

Gröt är ju väldigt lättlagat, bara att ta havregryn och vatten, blanda i en (inte för liten) skål, ställa in i micron i en minut på full effekt, röra om, kontrollera konsistensen och ev. ha i mer vatten, micra en minut till och sedan är det klart! Blanda ner frysta tinade blåbär samt gärna lite kokosolja (t.ex. Urtekram kokosolja) för en nyttig och god frukost med extra tillskott av fett som barn gärna ska ha! Detta kan barnet äta själva med sked från att de är ca 10 månader, och gröten innehåller garanterat bättre fetter och mer blåbär än någon fabrikstillverkad blåbärsgröt!

Barnmat till barn mellan 6 -10 mån kan man lätt göra och frysa in i små istärningskuber. Sedan tar ni fram och micrar en eller två kuber när de ska ha mat, tillsätter fett och serverar. Ska ni ut på utflykt kan ni med fördel ta med den frysta kuben så håller sig maten sval och tinar lagom till att den ska värmas. Vi tog fram tre olika lämpliga maträtter och lagade en rejäl portion av varje, detta räckte nästan hela perioden som hon behövde barnmat, dvs vi lagade barnmat tre gånger på 5 månader (sedan fick hon ju mycket BLW-mat (se nedan) från ca 7 månader så vi skedmatade inte henne med barnmat särskilt länge). 
De tre maträtterna vi lagade var:
- lax, broccoli, pasta, torkad dragon (detta var favoriten)
- torsk/sej, ärtor, potatis, torkad timjan
- köttfärs/linser, majs, ris, torkad oregano (ersätt köttfärsen med röda linser för vegomat)

Dessa maträtter innehåller sammanlagt mycket fisk som är nyttigt protein, omega3 som finns mycket i lax, järn som finns i köttfärs och broccoli, olika slags kolhydrater och grönsaker som är näringsrika och med milda smaker som barn tycker om. Anledningen till att vi kryddat allt med örtkryddor är för att det ska smaka lite mer och att barnet ska börja vänja sig vid milda kryddor, samt att små mängder örtkryddor är nyttigt för småbarn. Barnmaten ska kompletteras med amning eller mjölkersättning upp till minst 10 månaders ålder för att få i sig tillräckligt med kalcium och andra viktiga ämnen.

Gör så här: Ta ungefär samma proportioner av tex lax, broccoli och pasta som till en vanlig måltid. Ångkoka eller koka de olika ingredienserna till mjuk konsistens, salta inte! Lägg allt i en bunke eller kastrull, tillsätt lite av kokvattnet och mixa med stavmixer till puré med lite bitar i, beroende på barnets ålder. Tillsätt mer av kokvattnet om konsistensen är för tjock. När maten är färdig, lägg upp i istärningskuber och frys in direkt. När maten är fryst, knacka ur istärningskuberna och lägg i en burk i frysen (märk burken med frystejp för det kan vara omöjligt att gissa vilken "rätt" det är). När du ska tina så ta en kub, lägg i en porslinsskål (undvik att värma i plast även om du ska servera på plasttallrik) och värm i micron tills den blir ordentligt varm, tillsätt lite rapsolja, olivolja eller smör (variera gärna då olika typer av fett innehåller olika sorters nyttigheter) och låt det sedan svalna till lagom temperatur innan du ger barnet.

Mat till barn från ca 10 månader är ännu lättare. Nu är det inte längre nödvändigt med barnmat för de flesta, utan barnet kan äta små bitar av vanlig mat med händerna. Testa mjukkokta broccolibuketter, pastaskruvar, brödstavar med smält ost på (micra 1/2 minut), stavar av kokt morot eller potatis, kokta bönor och linser, jasminrisbollar, skivor av kokt ägg, bitar av ugnsbakad lax, samt små frikadeller och fiskbollar (dvs köttbullar eller fiskkakor som kokts istället för stekts). Barn under 1 år ska helst inte ha stekt mat eftersom deras mage och tarmar är lite känsliga i början. Däremot behöver de mer fett i maten och det är bra att t.ex. smälta lite smör eller ringla lite olja över pastan, broccolin, laxen, moroten etc. Ta dock inte för mycket då det lätt blir halt och svårt att hålla i för barnet. Ha med fördel lite grädde och smör i frikadeller och fiskbollar också. Kring 1-årsåldern blir de allt bättre på att äta med sked och får de bara öva ordentligt (trots att det blir kladd - se bild på blåbärsgrötkatastrofen här intill...) så kan de äta det mesta med sked sen, till och med soppa. Många barn ogillar att bli matade och äter mycket bättre och mer varierat om de får äta själva med händer eller sked. Och som vuxen kan man ägna sin tid åt att äta själv, eller göra något annat istället för att sitta och mata, vilket vi tyckte var värt den extra tid man fick lägga på att städa upp efter kladdet det orsakar att barnet får äta själv (men givetvis får man sätta gränser så att barnet inte kastar mat omkring sig och sådant). 

Man kan börja tidigare än 10 månader med att låta barnen äta själv med händerna, samma mat som listats här ovan. Vår dotter började redan vid 7-8 månader och tyckte mycket om det, hon blev snabbt duktig och älskade att kunna mata sig själv. Metoden kallas Baby-led weaning (BLW) och går ut på att man dukar upp mat till barnet som det får äta själv med händerna, samtidigt som man fortsätter att amma (eller ge ersättning). Barnet får då själv styra hur mycket det vill äta och hur mycket det vill amma, och tillvänjningen till mat blir på barnets egna villkor. För oss fungerade detta jättebra och vi tror det har bidragit till hennes goda aptit på olika sorters vanlig mat och grönsaker och att hon äter så bra själv utan tjafs. Tycker ert barn det är jobbigt att bli matad med sked så testa BLW!

Hoppas detta varit en hjälp till er som vill undvika fabrikstillverkad mat till era barn, och dela gärna med er i kommentarerna av egna tips!

Enkla nyttiga mellanmål

Ett lite större mellanmål till Freja 3,5 år, rågkex med
jordnötssmör, cashewnötter, torkade tranbär och smoothie

Känner ni igen situationen - barnen är griniga och hänger kring benen på en när man försöker göra middag en vardagskväll, tjut och gnäll gör att det tar ännu längre att laga mat och allt känns eländigt. Man kanske försöker sticka till dem någon matbit, vilket ofta får de följd att de är relativt mätta när den riktiga maten väl står på bordet. Situationen uppstår lätt eftersom man ofta missar att planera in mellanmål. Man fokuserar på att fixa lunch och middag, man kanske har ambitionen att ha middagen klar så tidigt att mellanmål inte ska behövas. Vår erfarenhet är att det är bättre att ge Freja mellanmål när hon kommer hem från förskolan, så att hon håller sig lugn och glad hela vägen fram till middagen, och eftersom mellanmålet om man ger det direkt är ganska långt innan middagen så är det sällan vi upplever att det stör hennes aptit.

Detta gäller trots att hon får mellanmål på förskolan kl 15.15. Även om personalen oftast säger att hon ätit bra till mellanmål kan hon ändå vara hungrig när vi kommer hem ca 16.30. Detta kanske beror på att eftermiddagen är ganska lång och att personalen tycker att om man äter två äppelklyftor och en deciliter yoghurt så har man "ätit bra", trots att det är många timmar mellan lunchen kl 12 och middagen kl 18. Ibland tror vi också att mellanmålen på förskolan kan bli lite för kolhydratbetonade, de kanske mest består av färsk eller torkad frukt eller gröt, eller macka utan så mycket pålägg, och det förbränns snabbt och skapar hungerkänslor när bränslet är slut. Ett bra mellanmål består även av nyttigt fett och protein som ger en bättre mättnadskänsla över tiden.

Det kanske är självklart men tål att sägas: det sämsta möjliga mellanmålet är att enbart ge något slags godis eller kakor - det är en säker väg till gnälliga och griniga barn. Alltför ofta ser vi föräldrar som är ute på stan eller kanske på väg hem någonstans ifrån med ett gnälligt/vilt skrikande barn kring 16-17-tiden som i desperation tar sig in i en kiosk och rycker åt sig choklad eller godis. Visst blir barnet tillfälligt gladare, men man kan lika gärna ta fram luftpistolen och skjuta sig själv hårt i benet eftersom blodsockerfallet inom en halvtimme som ger ett ännu grinigare barn kommer som ett brev på posten. Vill man få en spark i baken att inte ge efter för tjat om godis kan man tänka på att det är viktigt att barn får i sig många olika näringsämnen, bra fetter och bra protein varje dag, så de har inte "råd" att slösa bort kalorier på näringsfattiga men mättande sockerbomber som sedan förtar aptiten när nyttig, näringsrik mat väl serveras. Alla kan ju råka ut för förseningar och planeringsmissar men det är i ett sådant läge mycket bättre att rycka åt sig en banan, nötter, yoghurt eller macka, köpa en varmkorv eller liknande. Då har man troligtvis ett någorlunda glatt barn i 2-3 timmar framöver tills man hinner hem och fixa middagen.

Det är dock lätt att känna sig rådvill om vad man ska ge för mat till mellanmål, och man vill inte spendera någon längre tid med att fixa det heller eftersom man annars knappt hinner göra annat än fixa med mat hela tiden. Helst ska mellanmålet gå att äta på väg till lekplatsen eller ute i trädgården, för ska man sätta sig till bords för att äta mellanmål 1,5 timmar innan middagen, ja då hinner man som sagt inte göra mycket annat än att sitta och äta hela tiden känns det som. Därför har vi nu försökt sammanställa en lista här nedan på lämpliga mellanmål man kan välja mellan, både små och stora . Ett extra mellanmål efter förskolan ska förstås inte vara lika stort som om man själv serverar ett enda mellanmål mellan lunch och middag på helgen till exempel. Vi brukar också alltid ha en burk med lite fullkornskex och naturella nötter liggandes i bilen/barnvagnen/skötväskan utifall att det blir en krissituation, detta har avhjälpt många jobbiga situationer.

Mellanmålstisps

Frukt - banan är ett överlägset mellanmål eftersom det är mättande och innehåller mer än bara kolhydrater, är smidigt och lätt att äta på språng. I övrigt är frukt OK som mellanmål men behöver kompletteras med något mer för att man ska stå sig i längden. Egentligen är frukt bäst för kroppen om man äter det som efterrätt efter lunch eller middag, eller som en del av frukosten och inte främst som mellanmål. Torkad frukt, som torkade osvavlade aprikoser eller katrinplommon kan vara goda och bra mellanmål, men de innehåller också mycket socker och fungerar inte bra som ensamt mellanmål. I kombination med nötter, som innehåller mycket nyttiga fetter och protein är det ett bättre mindre mellanmål, men man bör inte sätta i sig mer än någon mindre handfull torkad frukt på en och samma gång. Många ger barnen russin som mellanmål, men detta måste alltså kompletteras. Köp helst ekologiska russin, vindruvor är en av de mest besprutade grödorna och rester av upp till 26 olika bekämpningsmedel finns ofta kvar i russinen har det visat sig.

Smoothie - är gott och nyttigt, men här gäller samma reservation som för frukt - att enbart göra smoothie på frukt och juice ger en väldig fruktsockerchock, och för all del många nyttiga vitaminer men innehåller för lite fett och protein för att mätta i längden. En lösning är att tillsätta yoghurt eller mjölk i smoothien (eller havremjölk, mandelmjölk mm), och/eller blanda ner avokado, nötter eller proteinpulver (exempelvis från Renée Voltaire). Ännu ett alternativ är att servera smoothie tillsammans med macka eller något annat tillbehör. Smoothie är också ett utmärkt sätt att få i lite grönsakskinkiga barn nyttiga vitaminer - strimla lite vitkål och hacka upp en morot och tillsätt i mixern och de märker inte ens av det om det samtidigt finns andra smaker som dominerar. Vi brukar köpa frysta blåbär och hälla en deciliter direkt i mixern, det blir en härlig lila färg, god smak, bra kyla på smoothien direkt och blåbär är ju supernyttiga. Dessutom har vi fryst in råsaft från röda vinbär från mormors buske i istärningskuber så det är bara att ploppa ner 1-2 kuber i en smoothie för extra vitaminer och smak! Ungefär 2 dl smoothie brukar räcka ganska bra till ett mindre barn. Gör man egen smoothie kan man kontrollera innehållet mycket bättre än om man kör på köpta smoothies i påse som är så populära. Har man en bra mixer går detta på någon minut, ner med banan, frysta bär, pulver, mjölk, etc. och mixa. Det går förstås också bra att spara smoothien i en glasburk eller flaska och ta med nästa dag, skaka om, stick ner ett sugrör och drick!

Grahamsskorpor svalnar på galler - servera med ost eller keso!

Små pogácsa som vi tipsade om i ett tidigare inlägg kan vara ett bra mellanmål, och bakar man under helgen kan de stå sig i en plastpåse under större delen av veckan. De går också bra att frysa in och tina 3-4 stycken när det behövs. Ett alternativ är grahamsskorporna på bilden här intill.

Mackor kan vara lite trist och meckigt att ta fram en massa ingredienser till, men har man ett mackjärn eller smörgåsgrill hemma så kan en varm macka vara ett snabbfixat och populärt alternativ som man kan grabba med sig i en servett på väg till lekplatsen om man vill. Icakurirens test på smörgåsgrillar visar att man kan få tag på en riktigt bra sådan för ca 350 kr. Vi har en som nu är 10 år gammal och fungerar fortfarande utmärkt, så det kan vara en bra investering. Vi brukar skiva upp och frysa in bröd som är några dagar gammalt och börjar bli lite torrt och tråkigt (innan det möglar!), på så sätt har vi alltid bröd i frysen utan att behöva köpa formfranska. I mackjärnet tinar brödet snabbt och skinka, senap, ost, salami, bladspenat, basilikablad, färskost, samt diverse rester från tidigare middagar som köttbullar, kyckling, halloumi, korv, grillade grönsaker är alla lämpliga ingredienser att lägga mellan två brödskivor och grilla i några minuter. Vi brukar undvika tomatskivor, ananas och sådant som innehåller mycket vatten och bara blir extremt varmt och obehagligt att äta i mackan, hellre tar man då en tomat eller gurkskivor till mackan.

Enkla och snabba quesadillas är bra mellanmål!

Quesadillas är en annan enkel variant på mackor - tag två tortillas (testa gärna fullkornsvarienten, eller varianten med en del majsmjöl i!), lägg rökt skinka eller bladspenat samt ost mellan rundlarna och strössla på lite torkad oregano. Stek i het stekpanna i någon minuter tills osten smält. Låt svalna lite och klipp till munsbitar.

Avokado är ett schysst mellanmål, nyttigt och lätt att fixa och gott att halvera och äta med sked med lite örtsalt, eller mosa med en gaffel direkt på en knäckebrödbit eller en rostad brödskiva.

Keso brukar vi också äta som mellanmål, vi häller upp i en skål, saltar med lite örtsalt och klipper ner kanske lite gräslök och en bit skinka. Storfavorit hos Freja, hon äter det med sked helt enkelt. Man kan också ha detta på macka, passar fint till knäckemacka exempelvis.

Hummus är enkelt att göra och står sig i säkert en vecka hemma i en burk. Rikt på protein och nyttigt fett och förvånansvärt mättande. En mindre klick på en bit knäckebröd eller fullkornsbröd mättar ordentligt!

Jordnötssmör är också en riktigt bra grej att ha hemma som står sig länge och är perfekt på skorpor eller fullkornsbröd som mellanmål. Precis som hummus är det fullt med protein och nyttiga fetter som gör att man blir mätt länge.

Har ni några egna mellanmålsfavoriter får ni gärna dela med er! Vi behöver också fler tips.

Om barn och mat del 2: tack för maten, på riktigt.

Blogginlägget om barn och mat del 1 har blivit riktigt populärt, liksom våra andra tidigare blogginlägg om hemgjord välling och barnmat, och nu skriver vi en uppföljnig när dottern är 10 år! Folk har undrat - hur gick det i längden med vår ambition att få henne att äta varierat, med god aptit och inte sky grönsaker eller 'vuxnare' smaker? Har vi flera tips från när hon blev äldre?

Först och främst - hon var mest glad i att äta väldigt många olika saker när hon ca 1-3 år då hon tyckte om väldigt mycket olika saker som hon i längden började rata mer och och mer när förskola och kompisar fick större inflytande och smaken förändrades. Hon har aldrig gillat starkt smakande ostar, stark chili samt större bitar svamp och har svårt för de flesta såser och sylter. Men hon äter fortfarande så gott som alla grönsaker med väldigt god aptit, inkl mer utmanande grönsaker som olika slags kålsallader, stekt mangold eller svartkål med vitlök, aubergine etc. Hon älskar kött och fettet på kött men även alla slags bönor, linser, pumpa, jordärtskocka mm äter hon glatt - ja så gott som alla recept här på bloggen - men ibland får vi lägga upp maten lite "separerat" eller så petar hon bort vissa ingredienser. Hon dricker smoothie med grönkål och bär till frukost och sedan äter hon säkert 3 stora portioner grönsaker samt 2-3 frukter varje dag och äter varierat. Hon äter också mycket bättre av skolmaten än de flesta av hennes klasskompisar. Framförallt är hon stark, spänstig, nästan aldrig sjuk, och oftast full av energi. Såklart kan detta till stor del vara ett resultat av genetik, bra sömn och andra faktorer snarare än våra ansträngningar med maten, men de har också bidragit vill vi gärna tro.

Egen pizza smakar bäst.

Har vi fått fler insikter/kan vi dela med oss av fler tips? Tja, det klassiska att involvera henne i matlagningen är förstås bra. Hon har alltid varit märkbart mer intresserad av att äta olika ingredienser när hon själv fått vara med och plocka med dem medan man förbereder maten eller åtminstone se på när man tillagar maten. Här försöker vi att ha tålamod och förklara olika moment (t.ex. nu hackar vi paprika - blir det godare med stora eller mindre bitar, vad tycker du, titta såhär smakar den innan och efter man stekt den, känner du skillnaden - den blir mjukare och lite sötare osv.). Vi har ofta små "blindtester" på olika saker och försöker prata mycket om matens konsistens, nyanserna i smaken etc. (alltså - vi är långt ifrån några änglar när det kommer till att ha tålamod med små barn så detta gör vi när vi orkar och är på humör - men det räcker långt om detta händer ibland!).

Det handlar också om att förmedla en grundläggande respekt för maten tycker vi som går långt mycket längre än ett "tack för maten" lite på slentrian till den som lagat den. Den respekten tycker vi mer och mer saknas i samhället idag, vilket bidrar till en överkonsumtion och slit- och slängbeteende som inte är hållbart. Att grundlägga andra värderingar hos våra barn är viktigt och nödvändigt eftersom de kommer att få ett stort ansvar för att ta oss ur den situation vi skapat. Det vi skrev i förra inlägget om att inte prata om mat som äckligt handlar om detta. 

Vi är även väldigt noga hos oss med att ta vara på maten och inte slänga. Råvarorna har producerats med omsorg och en hel del resurser har gått åt, de har varit i en affär och tillagats av oss - det är hemskt synd att slänga bort allt detta. En del kan tycka att vi går till överdrifter - men hos oss är det normalt att vi äter upp varandras mat om någon inte orkar, att vi säger till dottern att alltid skrapa upp all mat på sin tallrik, eller att vi lägger mat som vi inte orkat äta upp i en burk och värmer på den lite senare (här är vi lite hårda mot oss själva - har man mat över från lunchen får man äta upp den nästa gång man blir hungrig, även om man hellre hade varit sugen på en mellanmålsmacka...). Detta gäller även dottern - har hon tagit för mycket yoghurt och musli till frukost och inte orkar äta upp så hamnar skålen i kylen och så får hon det till mellis efter skolan - kanske inte lika gott då men det hjälper en att snabbt lära sig att inte ta för mycket från början. Många har en överdriven rädsla för att mat ska få bakterietillväxt - men mat som du ätit på själv och sedan äter lite senare samma dag hinner inte få en skadlig tillväxt av bakterier. Mat som stått lite längre kan man se till att koka upp ordentligt så blir den också OK. Vi har aldrig blivit magsjuka av vår egen mat. 

Ett knep som vi skrivit om mycket på bloggen är att vi lagar mycket storkok och dels fryser in, tar matlådor men också äter samma maträtt några gånger i rad (kanske 3 kväller samma vecka, och sedan inte på ett tag). Detta sparar väldigt mycket tid och gör att man orkar laga bättre mat, men det kan upplevas som enformigt kanske 3e dagen. Samtidigt är det det bästa sättet att vänja barn vid mat - de tenderar att bli mer och mer positiva till mat som de smakar flera gånger inom loppet av en kort period faktiskt. Det handlar mest om inställning och att vänja sig vid att äta såhär - vi tycker många gör livet väldigt krångligt för sig genom att tvunget äta nya maträtter varje kväll. 

Vi vill också ta vara på hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, och vår dotter som fyller år i juni kanske alltid kommer att förknippa årets första jordgubbar med sin födelsedag. Hon väntar förväntansfullt när det börjar bli höst på att päronen på vårt eget träd ska börja mogna och under tiden som vi har egna päron köper vi i stort sett ingen annan frukt, utan det får bli päronfrossa i både frukostgröten och till efterrätt efter middagen. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord. Allt detta ger i längden en mer hälsosam inställning till mat där den får den respekt den förtjänar. 

Hoppas dessa tankar kan inspirera några av er som läser att testa vissa av tipsen! Allt är inte för alla såklart, och vissa saker upplevs säkert som för präktiga eller tidskrävande för många av er. Som vi skrev i det tidigare inlägget - man kan inte lägga tid på allt - vi väljer att lägga tid på mat, men kompromissar om en hel del annat som ni säkert är noga med! Att må bra och känna sig glad är det viktigaste. :)

Restfest, tävlingar, skolmaterial och en enkel Phad Thai!

En del av er som läser bloggen vet att vi är engagerade i att minska matsvinnet så mycket som möjligt och har en nollvision på slängd mat här hemma och dessutom hoppas att butiker och restauranger kan börja jobba mer aktivt mot slängda matberg. Därför vill vi uppmärksamma arbetet som andra gör för detta och tipsar här om Ksf:s "restfest" på Medborgarplatsen kl 11 den 28e maj, där man får gratis mat som tillagas av överblivna råvaror från Södermalms Coop-butiker och massor av bra tips på hur man kan göra med rester. För det är ju just idéer på hur man smidigt kan göra åt den där torra brödbiten eller resterna av pastan som blev över som vi behöver, eller hur, det är ju oftast så att det känns dumt att slänga men vi vet inte vad vi ska hitta på med resterna.... Sen har "hemliga kocken"-författaren Mats-Erik Nilsson kanske rätt när han i sin senaste krönika pratar om varför man handlar när kylen och frysen är full....

Ett annat kul initiativ är matsvinnstestet som finns på stoppamatsvinnet.nu och som ger svar på bland annat hur man får nytt i liv i sallad som börjat sloka eller morötter som blivit mjuka mm. Just nu har de också en tävling där man kan vinna 6000 kr, vilket är summan en genomsnittlig barnfamilj slänger mat för i Sverige per år! Så även om ni inte vinner priset, har ni en chans att få upp till 6000 kr över efter årets slut genom att ta krafttag mot matsvinnet hemma! Slutligen kan femåringar i Stokholmsområdet anmäla sig och sin förskola till Rekospelet där man också jobbar med "släng inte maten"-budskapet på ett kul sätt. Intresseanmälan på www.rekoklubben.se! Vi har tidigare också tipsat om www.slangintematen.se som är en jättebra sajt med tips och recept och även har spännande skolmaterial.. Så kanske börjar uppmärksamheten kring detta väckas nu, även om vi ännu inte kommit så långt som Frankrike där man nyss förbjudit butiker att slänga mat som det stod om i DN idag.

***

Nu firar vi alla dessa nya initiativ med ett nytt recept på resträddare (tidigare recept finns under etiketten rester). Phad thai är säkerligen thailändarnas favoritversion av resträtt, att jämställas med vår pyttipanna eller italienarnas lasagne. Detta är också en flexirätt som vi skrev om i ett tidigare inlägg - en rätt som lätt kan varieras och anpassas så att olika personer i familjen får sina behov tillgodosedda. Det är enkelt att byta ut räkor med stekta kycklingbitar, tofu eller kanske bara bitar av stekt svamp och en extra näve jordnötter som också funkar som vegetarisk rätt. Dessutom innehåller den inga mjölkprodukter och kan göras glutenfri med risnudlar.

Phad thai är extremt enkelt och snabbt att göra, eftersom man bara måste koka nudlar istället för något som tar längre tid såsom potatis eller ris. Det är en riktig snabbrätt, och kan innehålla mest saker ur skafferiskåpen och frysen plus någon rest från kylen om man vill. Majs, jordnötter, frysta räkor och nudlar är oftast inte svårt att frambringa, och har man sedan lite salladslök, böngroddar och kanske paprika så är man hemma. Rätten är också ett kul sätt att få med lite nyttiga böngroddar i maten, och groddskeptiker kommer knappt märka att de finns där, rätten är bara lite krispigare än om det bara varit nudlar.

Utan fisksås slinker det ner utan problem!

För barn kan fisksåsen som ingår i rätten verka avskräckande, den smakar och luktar ganska starkt (vi har i alla fall ett luktkänsligt barn), men det som bra är att det funkar alldeles utmärkt att tillsätta såsen allra sist, så det blir superenkelt att laga en version av rätten till barnen samtidigt som de vuxna kan tillsätta sås (och kanske också räkor som en del barn inte gillar), sist.

Vi anger här ett ganska litet recept eftersom det är svårt att göra en stor portion ens i en stor wokpanna, nudlarna är såpass bulkiga. Som tur är så är rätten så enkel att göra att det inte är så jobbigt att göra den helt färsk.

Phad thai - stekta nudlar

Phad Thai med räkor och jordnötter

ca 2 vuxna och 2 barn

200 g äggnudlar
4 st strimlade salladslökar (eller blast från färsk lök)
ca 100 g böngroddar (1/2 paket)
1 st gul paprika
1 burk majs
jordnötsolja (eller rapsolja) till stekning
3 ägg
1,5 msk tamarindpasta
1 msk japansk soja
3 msk råsocker
1/2 msk fisksås
ca 150 g räkor (skalade), alternativt stekt kyckling, tofu, mer jordnötter och stekt svamp osv...
1/2 dl hackade jordnötter
ev färsk koriander till servering

Tina räkor ifall de varit djupfrysta (i kallt vatten ifall de inte hunnit tina). Koka äggnudlar enligt anvisningar på förpackningen, men se till att sluta koka strax innan de är färdiga, spola dem direkt med kallt vatten så att de inte fortsätter att mjukna. Blir de för mjuka och sedan ska wokas så blir hela rätten lite soggy och geggig, vilket är synd. Strimla salladslöken och paprikan, hetta upp olja i stekpannan/wokpannan och stek först lök hastigt i någon minut, tillsätt sedan paprikan. Vill ni ha med svamp i rätten så tillsätt den nu och låt den stekas mjuk. Skölj böngroddarna och lägg i dem också, öppna majsburken, skölj majsen och tillsätt även dem, blanda hela tiden runt med jämna mellanrum.

Fös innehållet i pannan uppåt kanterna så att det friläggs lite yta i mitten, häll på mer olja och knäck i äggen ett i taget. Vänta tills det börjar stekas och gnugga sedan med träsked/spatel så att ägget trasas sönder, blanda snabbt med grönsakerna i pannan.

Hacka under tiden räkor i mindre bitar (alternativt stek strimlor av kycklng, bitar av tofu) och hacka jordnötterna också lite (separat). Mät upp tamarindpasta, soja, råsocker och fisksås i en liten glasburk med lock, sätt på locket och skaka kraftigt så att allting blandar sig (har ni ingen sådan burk så rör bara om i en skål istället). Är det många som har svårt för fisksås och tamarind så testa att bara ha vanlig soja som sås till denna rätt, det blir också gott faktiskt.

Nu är det dags att ta beslut om ifall alla som ska äta vill ha sås, räkor/kyckling/tofu och jordnötter i sin mat. Tillsätt först nudlarna, rör om så de blandar sig med maten och blir lite varma. Vill vissa i sällskapet inte ha sås så vänta med den till sist, häll istället i jordnötter och räkor (ifall alla ska ha). och vänd runt så det blir varmt. Ta undan mat i en skål till dem som inte ska ha sås/räkor/nötter alternativt om bara några vill ha exempelvis kycklking som ni stekt i en annan stekpanna så blanda ner den i serveringsskålen. Häll sedan på såsen som ni blandat i burken i pannan med resten av maten, rör om så att den blandar sig och blanda nu ner resterande jordnötter , räkor. Naturligtvis kan man göra 3 eller 4 olika varianter i olika skålar om det är många som vill ha specialvarianter, det är inte svårt eftersom dessa saker tillsätts på slutet.

Servera gärna med färsk koriander och mer sojasås.

Allergier: Ta risnudlar istället för äggnudlar för glutenfri, kontrollera såserna dock. Rätten är laktosfri och kan göras vegetarisk/vegansk om man skippar räkor och fisksås.

Asiatisk fiskgryta

Ringde en kompis igår och bjöd in honom och hans flickvän på middag till ikväll. Flickvännen kunde inte, men kompisen skulle komma och kanske kolla om någon annan kompis ville hänga på. Det slutade med att han bjöd med 3 vuxna + ett barn till, alltså blev det middag för 6 vuxna + 2 barn ikväll! Tur att vi alltid lagar mycket mat när vi ändå håller på.

Vi bestämde oss för att testa ett enkelt fiskrecept från sensate Coop mersmak-tidningen. Fisk med curry och ingefära i kokosmjölksås med basmatiris till. Blev riktigt gott! Även barnen tyckte det var OK, det blev inte för starkt iaf. Kokosmjölk är jättebra att ha i maten, det är ett väldigt bra fett, särskilt för barn, eftersom det innehåller laurinsyra som är bra för immunförsvaret och är inflammationsdämpande och bra för magen och tarmarna. Vi dubblade receptet, lade till lök och gul paprika och det räckte till oss alla + 2 matlådor. Såhär såg receptet ut efter lite småjusteringar av oss:

Asiatisk fiskgryta 
8 portioner (drygt)

Grytan puttrar i wokpanna

2-4 lökar, beroende på storlek
1-2 msk curry (beroende på hur stark den är)
1/2 bit ingefära, strimlad
2 burkar kokosmjölk ( OBS kolla nedan om tillsatser i kokosmjölk, välj helst utan stab. medel!)
2 dl sweet chilisås (ni kanske gjorde egen sweet chilisås förut?)
2 st paprika, olika färger
3 st morot
2 st lime, pressad saft
3 dl röda linser
1/2 tsk fisksås (går att utesluta)
1 tsk salt
800 g vit fisk i kuber (vi tog blandning av torsk och sej, man kan även ha t.ex. hoki eller kolja)
250 g körsbärstomater
1 stor näve sockerärtor (skippa gärna dessa om de är från Kenya och har flygits in, de smakar inte mycket och det blir gott ändå!)
Basmatiris passar bra till.

Hacka lök, strimla paprika, skär slantar av moroten. Skala ingefäran och fortsätt skära strimlor av den med skalaren, alternativt strimla den med kniv om ni föredrar det. Fräs lök, curry och ingefära i olja i några minuter i kastrull eller stor wok. Tillsätt därefter paprika och morot och woka i några minuter till. Häll på kokosmjölk, chilisås, limesaft, röda linser, salt och fisksås och koka upp. Låt detta puttra i ca 20 minuter, rör om ibland så att det inte bränner fast i botten ifall ni använder wok. Kontrollera att linser, morot och paprika börjar bli mjuka. Lägg i fiskkuberna, låt koka upp och puttra några minuter, kontrollera att de är genomkokta. Strimla under tiden sockerärtor i smala strimlor, halvera körsbärstomater och tillsätt detta sist i grytan, de ska bara bli varma. Vill man spara en del av grytan och äta en annan dag kan man lägga till körsbärstomater och ärtor vid uppvärmningen. Servera gärna med basmatiris till.

Övrigt: Grytan är laktos- och glutenfri. Vill man göra den helt vegetarisk så kan man testa att ersätta fisken med lite mer linser och kanske skogschampinjoner. Då blir det dessutom vegan-vänligt. Skriv gärna i kommentarerna om du har testat!

OBS! Köp gärna kokosmjölk utan stabiliseringsmedel - guarnkärnmjöl som ibland används som stabiliseringsmedel är bättre om man inte hittar någon utan stabiliseringsmedel. Santa Maria har en OK Organic kokosmjölk, även Kung Markatta har. Det blir inte mer "stabilt" egentligen, utan kokosfettet och mjölken skiktar sig ändå lätt eftersom de har olika densitet, vilket är helt normalt och inget problem men kan se lite konstigt ut när man öppnar burken bara. Stabiliseringsmedel har i tester gett upphov till sår i tarmarna på möss, så kanske bäst att undvika...

Vår-grillning- top 5 grönsaker på grillen

Skogschampinjoner marinerade och redo för grillen!

Eftersom det varit så underbart väder de senaste veckorna har vi redan hunnit grilla två gånger, förra helgen bjöd vi grannarna och Kri-Him helgen hade vi besök från Göteborg och grillade även då. Under våren passar det bäst att grilla till lunch kom vi fram till, då är det varmt nog att sitta ute och äta. Vi är knappast några grillexperter, men tycker det är mysigt och har insett att den största hemligheten med grillning är att marinera allting, helst några timmar i förväg, i en enkel hemrörd marinad med olja, soja/balsamvinäger, salt, peppar och eventuellt örtkryddor eller vitlök samt citron. Att köpa marinad blir bara dyrt och det innehåller ofta mycket vatten och i värsta fall palmolja. Så vi kör på som glada amatörer för tillfället, men Adrian fick en heldags grillkurs på Restaurangakademin i födelsedagspresent i år, så efter 8e juni blir det definitivt mer om grillning här på bloggen!

Ja, grillning blir lätt en köttfest, men egentligen är det oftast grönsakerna som blir godast i vårt tycke. Våra fem-i-topp grillfavoriter utgörs samtliga av grönsaker, nämligen:

Grillad majs och aubergine - mums!

1. Svamp!! Har ni testat att marinera skogschampinjoner i olja, soja, samt lite peppar, trä dem på spett och grilla? Fattar ni hur gott det är!? Det är ju helt underbart gott! Vi missar aldrig att lägga sådana på grillen.
2. Sparris - är ju jättegott på alla sätt, men grillad sparris på våren är en storfavorit!
3. Majs - på sensommaren är det underbart att grilla färsk majs, och vi kan ofta inte låta bli att grilla majs redan nu under våren trots att det inte finns färsk...
4. Aubergine - marinerad i olivoja, balsamvinäger, salt och peppar och grillad lite sotig, fantastiskt gott!
5. Halloumi, jättegod när den är grillad!

En god tsatsiki förhöjer alla grillningar!

Om man ska grilla kött trots allt tycker vi att man kan ge nötköttet lite andrum och satsa på lamm, kyckling eller fisk istället. Lammkotletter eller grillskivor av lamm passar jättebra på grillen eftersom de innehåller mycket insprängt fett. Om de marineras i lite olja, balsamvinäger, vitlök och rosmarin. Ännu har vi inte sett ett litet barn som inte älskar att suga på lammfettet som är väldigt smakrikt - testa själva om ni har en 1-åring och uppåt. Ett alternativ är lammfärsbiffar som görs enligt receptet här fast att man formar biffar istället för köttbullar.  Tsatsiki och grekisk sallad med bröd eller klyftpotatis passar så bra till lamm! Barn brukar gilla kycklingspett, en enda Bosarpkycklingfile på ca 300 g räcker bra till spett till flera barn när det kompletteras med annat gott. Slutligen kan fiskspett också bli en höjdare, med tillbehör som lime. Testa till exempel de här laxspetten på grillen!

Till efterrätt är det jättegott att grilla stora bitar av ananas och äta med vaniljglass, eller att göra spett med nektariner eller varför inte den gamla klassikern banan med choklad.

Och - passa på att lägga på mer på grillen än ni vill äta upp och spara i matlådor - det är jättegott att lägga kall grillad kyckling, lammfärsbiff eller fisk med olika grillade grönsaker i en matig lunchmacka eller sallad, eller i en snabbfixad pasta! Då har ni samtidigt fixat en del av veckans luncher eller middagar samtidigt som ni grillar och njuter av utelivet. Spana in den här supergoda pastan med grillade grönsaker till exempel.

Lammstek med örtagårds-tabbouleh

Lammstek redo för ugnen! Gladare kock med matlagningsvin...

Vi håller på med lite frysrensning och gjorde i söndags en riktig söndagsstek på sista lammdetaljen vi hade kvar från lammlådan vi köpte förut. Lamm är jättegott som stek tycker vi och detta recept med tabbouleh som tillbehör passar bra till vitlök- och rosmarinkryddningen på steken och för tankarna till medelhavet, precis som lamm ska göra....

Ät mer lamm istället för nöt tycker vi, det är bättre för miljö och klimat och de lever mer naturligt än de flesta andra köttdjur i Sverige idag. Receptet på tabbouleh är ett riktigt slutskördsrecept där man kan använda upp örtkryddorna man har i trädgården innan de fryser! Hittade det goda receptet i en broschyr från KRAV.

Färdig lammstek med krispig yta.

Lammstek med örtagårds-tabbouleh

Ca 6 portioner

En rejäl lammstek, minst 1,5 kg

6 vitlöksklyftor

6 kvistar färsk rosmarin

rapsolja

salt och svartpeppar

Tabbouleh:

4 dl matvete

8 dl vatten

3 tomater, hackade (eller små körsbärstomater skurna i fjärdedelar1 färsk finhackad rödlök (kan uteslutas)

1 dl citronsaft

Tabbouleh i serveringsskål inköpt i Marocko

1 dl olivolja

salt och peppar

Ca 5 dl hackade örtkryddor (kan bytas ut  mot det ni har hemma eller gillar mest, eller byt 1 dl mot mangold!) Till exempel:

1 dl grovhackad persilja

1 dl hackad gräslök

1 dl hackad mynta

1 dl hackad basilika 

1 dl hackad dill

Gnid in steken med rapsolja, salt och peppar. Skala vitlöken, dela hälften av bitarna i mindre bitar, gör små stick i köttet med en vass kniv och peta in vitlöksbitar. Pressa resten av vitlöken och gnugga in det också i köttet. Stick in rosmarinkvistar i liknande stick i köttet. Hetta upp olivolja i en stekpanna och bryn hastigt steken runtom så att köttets porer stänger sig. Lägg köttet i en ugnsform med rapsolja i botten, hacka sista kvisten rosmarin och strössla över köttet. In i ugnen med köttermometer i en dryg timme tills den är 60 grader (rosa i mitten). Ta ut ur ugnen och låt vila några minuter innan ni skär upp och serverar med tabbouleh. Skeda lite av skyn som bildats under steken på köttskivorna.

Tabbouleh: koka vatten, häll i salt och koka matvetet tills det är lagom spänstigt. Hacka under tiden ihop de andra ingredienserna till tabbouleh och lägg alltihop i en fin skål. När matvetet är färdigt, blanda ner det i skålen och servera salladen ljummen till köttet.

Övrigt: Tabbouleh är förstås utmärkt i vegetarisk/vegansk matlagning, byt ut matvete mot quinoa eller annat korn utan gluten för att göra glutenfri variant. Maten är laktosfri. Barn kan få mathavre blandat med tomater istället för allting sammanblandat om de föredrar det. Lammköttet blir väldigt mört och brukar tyckas om av barn. Var inte rädd för att smaka på fettet från lamm, det brukar vara mycket delikat och barn älskar det.

PiMs veckomatsedel: Vecka 3 - Fisksoppa med saffran och vitlöksbröd, chili sin carne och biffwok med grönsaker!

Vecka 3, 2014: 

Denna vecka, (vår första vecka med veckomatsedeln!) blir det en härlig värmande fisksoppa, som gör slut på eventuella rester av saffran som finns kvar efter julen och är i säsong nu med fisk och skaldjur samt rotfrukter. Den rejäla vegetariska chiligrytan (som också passar för veganer!) ser till att man får i sig massor av nyttigheter som upphettad tomat (extra mycket lykopen!), baljväxter och grönsaker och biffwoken med sina krispiga grönsaker är också en vitamininjektion som behövs i vintermörkret. Vill man inte äta biff kan man testa att ersätta den med tofu eller svamp (då blir den vegansk den också!) och ha lite extra mycket av de proteinrika nötterna till. Klicka på länkarna nedan och skriv upp ingredienserna ni saknar på handlalistan. Hoppas det smakar!

OBS - 1 portion är 1 ordentlig vuxenportion, 2 barn som inte är hungriga tonåringar kan dela på en vuxenportion. En lunchportion kan vara något mindre för den som inte äter stor lunch. Ni får räkna om efter er egen familj, men är man 2 vuxna och 2 yngre barn kan man räkna 3 portioner/middag. I övrigt se inlägget om PiMs veckomatsedel för mer information om hur veckomatsedeln är uttänkt. 

Allergier: samtliga rätter är laktosfria/mjölkfria denna vecka. Gluten går också lätt att undvika och man kontrollerar redning i woken och väljer tillbehör som är glutenfria. Samtliga rätter borde också vara äggfria om man inte har någon mycket skum buljong (kontrollera vid behov).

Fisksoppa med rotfrukter och vitlöksbröd (ca 6-8 portioner). Späd gärna på soppan med extra tomatkross, vin och buljong samt lite extra grönsaker så att den blir lite vattnigare än i receptet, den duger gott till 8 portioner med tanke på hur mycket fisk och räkor det är i. Tillsätt inte räkor förrän ni ska äta och värmer upp soppan, se instruktioner i receptet om att räkorna blir godast om de tillsätts frysta. Gör alltid färskt vitlöksbröd till - kolla det smarta tipset om vitlöksbröd i brödrosten! Tar man med som lunchlåda kan man ta med frysta räkor i en liten låda bredvid som hinner tina lagom till lunch, tillsätt dessa efter  att soppan värmts i micron. Ta ett kallt vitlöksbröd och tärna till krutonger och ha i soppan om den är lunchlåda och det inte finns brödrost tillgänglig till lunchen. 

Chili sin carne, variera med matvete eller mathavre som tillbehör ena dagen och bröd en annan dag. En tredje dag kan man äta med nachos och guacamole till. Blir det ris över från biffwoken funkar det förstås också bra till. Följ receptet men uteslut köttet. (8-10 portioner, men gör så stor portion som er största gryta rymmer och frys in det ni inte vill äta upp så har ni superbra matlådor när det kniper i frysen!)

Biffwok med grönsaker och nötter samt ris (om man har en rätt liten wok blir det ca 5 portioner, har man större kan man göra 7-8 portioner som i receptet). Använd gärna råris eller jasminris eftersom rätten har en Thailändsk touch. Rätten är mycket god helt färsk men om man ser till att grönsakerna inte översteks så är det också tacksamt att värma på. När ni lagat till den, spara ris och wok i separata burkar hemma och värm gärna också på dem separat innan ni lägger woken på riset. Om riset och woken får ligga i en matlåda länge tillsammans suger riset upp såsen och sväller och blir kladdigt medan man upplever att det finns för lite sås. Om man ska ta med sig matlåda till jobbet och inte vill ta två lådor, lägg i alla fall ris och sås bredvid varandra så att de inte blandas för mycket (eller investera i en matlåda med två fack, tar man med sig mycket mat till jobbet kan man kanske vara värd det eller hur!)

Vi rekommenderar att man gör gryta, soppa och wok samtidigt en storkokskväll, man kan använda tre olika kokplattor, på den fjärde kan man koka ris till woken så småningom. Vill man dela upp det kan man göra soppan eller woken en annan dag och laga chilin tillsammans med en av de andra rätterna, det kanske är bra att göra så om man är nybörjare på storkok, för dessa tre rätter tar ändå ganska lång tid och blir mycket mat. Börja med att hacka grönsaker till chilin som ska puttra länge, när den är igång kan man fortsätta med soppan och sedan hacka vidare när dessa två puttrar för att förbereda allt för woken. Lök och andra grönsaker som ingår i flera rätter kan man hacka samtidigt och ställa undan ett tag bara. När soppan och chilin är klara kan de kylas ner ute på balkong/garage eller annan sval plats direkt så smakerna får gifta ihop sig utan att det blir överkokt. Samtliga rätter går utmärkt att spara i kylen i flera dagar om de kyls ner snabbt och blir goda när de blir uppvärmda. När man börjar hacka grönsaker till woken kan man börja tänka på att koka ris, särskilt om det är råris som tar lång tid. När woken är färdig kan slå sig ner till en god måltid med vetskapen om att hela veckans mat är lagad! 

Sedan får man dela upp rätterna över veckan efter behov, och försöka undvika att det blir samma mat 2 ggr samma dag. Har man exempelvis en familj med två vuxna och två yngre barn (som räknas som 1 portion) och där de vuxna äter matlåda 4 ggr i veckan kan det se ut såhär om man följer vår rekommendation att äta en av middagarna på söndagen och sedan svänga ihop något enkelt till fredagen:

söndag: 
storkoksdag, middag biffwok med ris 3 port

måndag:
lunch: mindre portion fisksoppa, kanske med vitlöksaioli eller macka till (max 2 port),
middag Chili sin carne med matvete eller mathavre (3 port) 

tisdag:
lunch: wok med ris (2 små port)  
middag: soppa med vitlöksbröd (3 port)
onsdag:

lunch: chili med bröd (2 port)

middag: wok med ris (3 port)

torsdag:

lunch: ute

middag: Chili med avokado och nachochips (3 port)

fredag: 

lunch: Det som finns kvar beroende på hur stora portioner man gjort..

middag: pasta/pizza/plockmat, fredagsmys

Lycka till i köket! Skriv gärna feedback i kommentarsfältet på veckomatsedeln. Veckomatsedel för vecka 4 publiceras tisdag vecka 3.