Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg

tisdag 27 juli 2021

Om barn och mat del 2: tack för maten, på riktigt.

Blogginlägget om barn och mat del 1 har blivit riktigt populärt, liksom våra andra tidigare blogginlägg om hemgjord välling och barnmat, och nu skriver vi en uppföljnig när dottern är 10 år! Folk har undrat - hur gick det i längden med vår ambition att få henne att äta varierat, med god aptit och inte sky grönsaker eller 'vuxnare' smaker? Har vi flera tips från när hon blev äldre?

Först och främst - hon var mest glad i att äta väldigt många olika saker när hon ca 1-3 år då hon tyckte om väldigt mycket olika saker som hon i längden började rata mer och och mer när förskola och kompisar fick större inflytande och smaken förändrades. Hon har aldrig gillat starkt smakande ostar, stark chili samt större bitar svamp och har svårt för de flesta såser och sylter. Men hon äter fortfarande så gott som alla grönsaker med väldigt god aptit, inkl mer utmanande grönsaker som olika slags kålsallader, stekt mangold eller svartkål med vitlök, aubergine etc. Hon älskar kött och fettet på kött men även alla slags bönor, linser, pumpa, jordärtskocka mm äter hon glatt - ja så gott som alla recept här på bloggen - men ibland får vi lägga upp maten lite "separerat" eller så petar hon bort vissa ingredienser. Hon dricker smoothie med grönkål och bär till frukost och sedan äter hon säkert 3 stora portioner grönsaker samt 2-3 frukter varje dag och äter varierat. Hon äter också mycket bättre av skolmaten än de flesta av hennes klasskompisar. Framförallt är hon stark, spänstig, nästan aldrig sjuk, och oftast full av energi. Såklart kan detta till stor del vara ett resultat av genetik, bra sömn och andra faktorer snarare än våra ansträngningar med maten, men de har också bidragit vill vi gärna tro.

Egen pizza smakar bäst.
Har vi fått fler insikter/kan vi dela med oss av fler tips? Tja, det klassiska att involvera henne i matlagningen är förstås bra. Hon har alltid varit märkbart mer intresserad av att äta olika ingredienser när hon själv fått vara med och plocka med dem medan man förbereder maten eller åtminstone se på när man tillagar maten. Här försöker vi att ha tålamod och förklara olika moment (t.ex. nu hackar vi paprika - blir det godare med stora eller mindre bitar, vad tycker du, titta såhär smakar den innan och efter man stekt den, känner du skillnaden - den blir mjukare och lite sötare osv.). Vi har ofta små "blindtester" på olika saker och försöker prata mycket om matens konsistens, nyanserna i smaken etc. (alltså - vi är långt ifrån några änglar när det kommer till att ha tålamod med små barn så detta gör vi när vi orkar och är på humör - men det räcker långt om detta händer ibland!).

Det handlar också om att förmedla en grundläggande respekt för maten tycker vi som går långt mycket längre än ett "tack för maten" lite på slentrian till den som lagat den. Den respekten tycker vi mer och mer saknas i samhället idag, vilket bidrar till en överkonsumtion och slit- och slängbeteende som inte är hållbart. Att grundlägga andra värderingar hos våra barn är viktigt och nödvändigt eftersom de kommer att få ett stort ansvar för att ta oss ur den situation vi skapat. Det vi skrev i förra inlägget om att inte prata om mat som äckligt handlar om detta. 

Vi är även väldigt noga hos oss med att ta vara på maten och inte slänga. Råvarorna har producerats med omsorg och en hel del resurser har gått åt, de har varit i en affär och tillagats av oss - det är hemskt synd att slänga bort allt detta. En del kan tycka att vi går till överdrifter - men hos oss är det normalt att vi äter upp varandras mat om någon inte orkar, att vi säger till dottern att alltid skrapa upp all mat på sin tallrik, eller att vi lägger mat som vi inte orkat äta upp i en burk och värmer på den lite senare (här är vi lite hårda mot oss själva - har man mat över från lunchen får man äta upp den nästa gång man blir hungrig, även om man hellre hade varit sugen på en mellanmålsmacka...). Detta gäller även dottern - har hon tagit för mycket yoghurt och musli till frukost och inte orkar äta upp så hamnar skålen i kylen och så får hon det till mellis efter skolan - kanske inte lika gott då men det hjälper en att snabbt lära sig att inte ta för mycket från början. Många har en överdriven rädsla för att mat ska få bakterietillväxt - men mat som du ätit på själv och sedan äter lite senare samma dag hinner inte få en skadlig tillväxt av bakterier. Mat som stått lite längre kan man se till att koka upp ordentligt så blir den också OK. Vi har aldrig blivit magsjuka av vår egen mat. 

Ett knep som vi skrivit om mycket på bloggen är att vi lagar mycket storkok och dels fryser in, tar matlådor men också äter samma maträtt några gånger i rad (kanske 3 kväller samma vecka, och sedan inte på ett tag). Detta sparar väldigt mycket tid och gör att man orkar laga bättre mat, men det kan upplevas som enformigt kanske 3e dagen. Samtidigt är det det bästa sättet att vänja barn vid mat - de tenderar att bli mer och mer positiva till mat som de smakar flera gånger inom loppet av en kort period faktiskt. Det handlar mest om inställning och att vänja sig vid att äta såhär - vi tycker många gör livet väldigt krångligt för sig genom att tvunget äta nya maträtter varje kväll. 

Vi vill också ta vara på hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, och vår dotter som fyller år i juni kanske alltid kommer att förknippa årets första jordgubbar med sin födelsedag. Hon väntar förväntansfullt när det börjar bli höst på att päronen på vårt eget träd ska börja mogna och under tiden som vi har egna päron köper vi i stort sett ingen annan frukt, utan det får bli päronfrossa i både frukostgröten och till efterrätt efter middagen. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord. Allt detta ger i längden en mer hälsosam inställning till mat där den får den respekt den förtjänar. 

Hoppas dessa tankar kan inspirera några av er som läser att testa vissa av tipsen! Allt är inte för alla såklart, och vissa saker upplevs säkert som för präktiga eller tidskrävande för många av er. Som vi skrev i det tidigare inlägget - man kan inte lägga tid på allt - vi väljer att lägga tid på mat, men kompromissar om en hel del annat som ni säkert är noga med! Att må bra och känna sig glad är det viktigaste. :)

söndag 1 februari 2015

Linas matkasse - test dag 3 + sammanvägt omdöme

Flansktek med rotfruktsbearinaise var lite för tjusigt som
vardagsrätt i vår mening...
Den tredje rätten i Linas matkasse som vi testade denna vecka (läs om dag 1 samt dag 2 i tidigare inlägg) var flankstek med rotfrukter i ugn och bearnaise-sås gjord på rotfrukter samt tomatsallad. Detta skulle ju vara en inspirationskasse med tre måltider för veckan och vi brukar knappast äta stek i ugn med sås på en vardag så vi bestämde oss för att vänta till söndagen med steken. Här tycker vi väl att det var lite överdrivet med världens stek och smörig sås i en vardagskasse, sådant här äter vi kanske vid ett festligare tillfälle, inte en vanlig helg och knappast en vardag. Vi hade långt hellre sett en god vegetarisk rätt som en tredje rätt i kassen, vi hade ju redan ätit lax och kyckling de två första dagarna. Och det känns som att folk knappast behöver inspiration till att äta kött med potatis och bea i en "inspirationskasse", även om köttet var en lite mer annorlunda styckdetalj, potatisen var uppblandad med palsternacka och morot och bean var aningen nyttigare i och med tillägget av rotfrukterna... Så här tycker vi nog att man varit lite väl publikfriande kanske snarare än att man tagit på allvar att man lanserat kassen som att den är sammansatt av en dietist och tar hänsyn till säsonger och ska inspirera en till att laga god, hälsosam och lite annorlunda mat...

Hursomhelst, maten var relativt lätt att tillaga och kvaliteten på köttet var bra, dock var dagens morötter det enda ekologiska i kassen vilket vi är mycket kritiska till, när de på hemsidan hävdar att råvarorna är "ekologiskt när det finns". Underligt att det mesta som fanns i kassen finns ekologiskt på vårt Coop men inte där Lina handlar? Varför inte bara vara tydlig med att de inte kan ha ekologiskt i kassen om de ska kunna hålla nuvarande prisnivå? Varför inte försöka lansera en dyrare kasse där man får "ekologiskt när det finns" på riktigt?

Återigen var receptet vad gällde tiden i ugn ganska skumt, precis som på fisken dag 1. Här skulle man efter att försteka flanksteken i 1-2 min per sida tillaga den längst ner i ugnen i 8-10 minuter på så mycket som 250 grader. Efter drygt 10 minuter var steken fortfarande rå och blodig i mitten och vi fick whippa fram vår stektermometer och googla på vad flankstek ska ha för innertemperatur. Sedan var steken inne på i säkert minst 10 minuter till... Vi bestämde oss för att inte koka morot och palsternacka separat till såsen utan delade den i mindre bitar och körde den i ugn tillsammans med övriga rotfrukter innan vi mixade ner dem i rotfrukts-bean, det blev faktiskt väldigt gott med morot och palsternacka i denna klassiska sås som vi annars brukar trycka är rätt tråkig och smakar väl mycket smör. Men när flanksteken slutligen var lagom stekt och maten stod på bordet var smaken mycket bra och vi kände oss manade att dricka rödvin till denna söndagsmiddag! För Frejas del var denna måltid däremot den sämsta av de tre, hon brukar inte uppskatta kött-potatis-sås-måltider alls då hon oftast ratar sås, tycker att kött är lite väl tuggigt och inte är så värst intresserad av potatis, och grönsakerna bestod återigen av rå lök och lite väl omogna tomater. Rotfrukter i ugn blir ändå godare än vanlig potatis så hon tuggade i sig rätt mycket av det till slut (särskilt moroten), hon tog också en liten bit kött och åt små körsbärstomater som vi köpt till henne, så hon lär inte vakna hungrig inatt i alla fall...

Sammanvägt (givetvis helt personligt) omdöme av Linas inspirationskasse:

Praktikaliteterna (beställning, leverans mm) fungerade utmärkt 5/5
Mängderna var aningen små för 4 fullvuxna personer 3/5
Tillagningstiderna som helhet var realistiskt angivna, även om det blir avdrag för att fisken och köttet inte blev färdiga under angiven tid. 4/5
Ingredienserna var spännande i och med den asiatiska pannkakan, annars ganska traditionella och vi tyckte det hade kunnat vara något vegetariskt i kassen och att 2 av 3 kötträtter var lite mycket. Lite väl helgbetonat med köttstek och smörsås på en vardag för vår smak. 3/5
Recepten var intressanta och välkomponerade, den vietnamesiska pannkakan var mest spännande, även kycklingwrappen var god och flankstek med rotfruktsbea var för all del en välkomponerad rätt i sin kött-potatis-sås-kategori. Förutom problemen med tillagningstid av kött och fisk var recepten enkla att följa. 5/5
Matkvalitén var helt OK, allt var fräscht även om tomaterna är väldigt omogna såhär års (och mangon fortfarande inte har mognat!) Vi tycker dock att den bästa matkvalitén är när det är ekologiskt, så eftersom det endast var en ekologisk vara i kassen trots att det lovas mer än så på hemsidan så kan detta inte bli mer än en trea, och vi har god lust att ge en två faktiskt. 3/5
Flexibiliteten hos kassen är bra, man kan byta mellan olika slags kassar beroende på om man vill ha en inspirerande eller en mer snabblagad, eller kanske en vegetarisk kasse. Dock har de bara en variant för 4 personer om man inte vill beställa deras tvåpersonerskasse. Vill man laga större portioner kanske man kan fundera på att ta två kassar istället? Med inspirationskassens 3 middagar har man då mat för större delen av veckan inklusive lite matlådor, kanske inte så dumt?! 4/5

Om man viktar alla 7 faktorerna ovan lika högt landar vi alltså på ett snittbetyg på 3,85 för Linas inspirationskasse, vilket är absolut godkänt (dock lägre än Gröna kassen som vi recenserade förut som fick 4,25 av 5). Coops matkasse testade vi för flera år sedan och var överlag ungefär lika nöjda med, även om vi då inte gav några detaljerade betyg.  Här ser ni alla tester av matkassar som vi har gjort!

Vi kan rekommendera Linas inspirationskasse till dem som inte är rädda att testa nya recept och smaker och har drygt 30 minuter att lägga på matlagning en vardag. Vi kan dock inte rekommendera om ni är 4 hungriga personer i familjen, ifall ni tycker att ekologiskt är viktigt eller ifall ni vill ha en begränsad köttkonsumtion (dessa tre recept innehöll sammanlagt 1150 g kött, vilket delat på 4 personer och 3 måltider blir kring 100 g kött per dag, vilket är dubbelt så högt som de 50 g per dag som vi satsar på).

Som vanligt tycker vi också att det är väldigt tradigt att stå och laga mat varje dag och vi fortsätter att satsa på våra storkok där vi lagar minst 8 portioner varje gång vi lagar mat och får mer ledig kvällstid de dagar vi bara värmer på färdiglagad mat. Är ni intresserade av en veckoplanering som baseras på storkok, och i genomsnitt 50 g kött per dag och kan tänka er att handla maten själva - så testa gärna vår egen veckomatsedel!

Vill du också testa Linas matkasse? Just nu har de kampanjpris, exv 299 kr för inspirationskassen eller vegetariska kassen, utan att man förbinder sig till något! Ange koden BLOGG för att få en fruktkasse med på köpet!

torsdag 15 maj 2014

Grillad zucchini i olivolja - supergott och enkelt

Maillardreaktionen gör att det blir gyllenbrunt - och jättegott!
Det är något särskilt med grönsaker marinerade i olivolja och sedan stekta i ugn eller grillade på grillen, det drar en bris av medelhavet genom rummet när man äter dem. De blir fantastiskt goda, särskilt precis när de är varna från ugnen/grillen, vilket kallas maillardreaktion - i denna artikel finns en lång förklaring om de kemiska processer som ligger bakom. Det viktigaste budskapet är att det är gott, men också att det är mest gott direkt, när det fortfarande är varmt och inte efter 5 minuter. Så vänta inte med att äta! Malliardreaktionen har ofta pekats ut för att orsaka cancer, men det finns tveksamheter i de studierna som jag redogör för här och livsmedelsverket rekommenderar idag att man ska steka mat gyllenbrun men se upp med att bränna den.

Vi köper ibland ett kilo zucchini i affären och gör två långpanneplåtar med zucchinirundlar i olja som man sedan kan ha som tillbehör till kött eller kycklingrätter, i en pasta eller en god sallad. De passar till allt! Låter man de gå tills att de blir krispiga och sedan rinna av på galler så blir de grönsakschips till fredagsmyset! Varje gång vi gör detta säger vi att vi borde göra det oftare, eftersom det är himla enkelt och sagolikt gott. Här finns lite mer inspiration till grönsakschips.

Vi bruka slå till i affären när vi ser ekologiska zucchinis som börjar se lite ledsna ut, då frågar vi om vi kan få köpa ett kilo till halva priset, och får alltid svaret att det går bra. De vill ju bli av med grönsaker som de annars måste slänga snart. Dessa små godingar går utmärkt att fortfarande göra zucchiniskivor av, man kan skära bort de bitar som börjar se dåliga ut, men oftast ser det värre ut än det faktiskt är när man går igenom dem. Man får ju en klump i halsen när man tänker på att dessa fina ekologiskt odlade grönsaker som så enkelt kan bli en fantastisk delikatess ska slängas! Så känn er glada att ni gör en gärning för miljön och klimatet om ni gör så, och dessutom är olivolja nyttigt att konsumera även i rätt stora mängder, så ha inte dåligt samvete där! Olivolja ska man inte steka i om man vill steka mat väldigt hårt, eftersom oljor generellt inte ska hettas upp ovanför "rykpunkten" (då de börjar ryka). Olivolja börjar ryka vid 190 grader, medan rapsolja tål över 230 grader, vilket innebär att rapsolja är lämpligare vid exempelvis fritering eller wokning. För grillade grönsaker i ugn passar dock olivolja utmärkt!

Grillad zucchini -- mums!!
Ugnsrostad zucchini i olivolja
6 portioner

1 kg zucchini, gärna eko
olivolja
peppar ur kvarn
örtsalt och/eller havssalt

Skölj zucchini, skär bort dåliga bitar med potatiskalare. Skär i 1/2 cm-tjocka rundlar. Häll olivolja på en långpanna, pensla med pensel så att pannan täcks. Lägg zucchinirundlarna på långpannan och pensla med mer olja ovanpå. Peppra och salta med örtsalt och/eller havssalt. Ställ in i ugnen, gärna med grillfunktion, på ca 150 grader och passa dem så att de är gyllenbruna (kolla efter 10 minuter, men det är olika från ugn till ugn). Har ni köpt 1 kg zucchini kan ni under tiden förbereda plåt nr 2 och ställa in den efteråt.

Ät nu direkt medan de fortfarande är varma! De ni sparar ska värmas ordentligt, gärna ugn eller micro med grillfunktion så att den goda smaken återuppstår. Vill man ha de som chips kan man låta de rinna av och salta lite extra. Lagra dem inte ovanpå varandra, då förloras krispigheten!

lördag 26 april 2014

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn
För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!
Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.
Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

fredag 17 januari 2014

Ekologiskt kontra gedigen konsumentinformation?

Naturskyddsföreningen hade i dagarna en uppmärksammad facebook-kampanj om att välja ekologiskt där de exemplifierade med eko-gräddfil och listade en lång rad problem med den o-ekologiska gräddfilen där man pratade om att korna matades med soja från Latinamerika som besprutats med bekämpningsmedel som är otillåtna i Sverige och att ekobonden sprider ut kornas gödsel på sin mark, osv. Genast fick man mothugg från svenska bönder som inte odlar ekologiskt men som ändå inte matar korna med soja hela tiden och det påpekades att det är lag i Sverige på att bönder måste sprida ut sin gödsel på markerna, eko-bonde eller inte. På deras hemsida för kampanjen "byt till eko" finns flera korta texter och en liten film om eko som inte riktigt håller måttet eftersom de är alldeles för kraftigt förenklade, till den grad att de blir missvisande. Detta är lite synd, eftersom i grund och botten stämmer sakerna de skriver om i hög grad och baseras på forskning. Man öppnar alltså upp sig för dräpande kritik genom att generalisera så kraftigt och uttala sig så kategoriskt, och man passar alltför perfekt in i en myt om de knäppa miljövännerna, när den enkla sanningen i lite mer nyanserad form borde räcka för att få många att välja ekologiskt. Som forskare tycker jag (Flora) att trots att jag är övertygad om att det är bäst för oss på väldigt många sätt om vi går över mer till ekologiskt, att det blir problematiskt med så onyanserade propaganda-artade kampanjer och att pressavdelningen på Naturskyddsföreningen skulle kunna tagga ner lite och ge folk lite cred för att de faktiskt kan ta till sig lite mer nyanserad information och välja ekologiskt ändå.

När vi diskuterade vidare kring detta här hemma kom vi fram till att det som kanske är mest synd är att det ryms ett väldigt stort spann inom den "konventionella" (eller o-ekologiska som de kallar det) odlingen/djurhållningen och att nyanserna inom det spannet förblir osynligt för konsumenten. Det som inte är eko/KRAV-märkt kan vara alltifrån riktigt bra produkter som är nästintill lika bra eller till och med i vissa fall bättre miljö, klimat och hälsomässigt än ekologiska produkter, till den värsta sortens superbesprutade, miljöförstörande klimatboveri.

Konsumenterna skulle behöva mycket mer information än vad man kan få genom eko-märkningen. På mat som på något sätt är "sammansatt", exempelvis bröd, ost, skinka etc. så måste man ju numera skriva ut ingredienslistan enligt noggranna föreskrifter, man ska ange köttprocent i korv, märka ut tillsatser och så vidare. Men "rena" produkter, såsom frukt, grönsaker, kött och fisk vet konsumenten fortfarande väldigt lite om. Eko-märkningar och ursprungsbeteckningar är egentligen det enda vi har att gå efter. Om man inte har råd, kan eller vill köpa en ekologisk produkt, om den är slut eller är halvrutten eller inte finns, och man fortfarande vill välja en icke-ekologisk produkt som man hoppas ska vara så miljövänlig som möjligt, ja då har man inte mycket chans att kunna göra en bedömning av vad som är bäst. Och ska man välja ekologiskt som transporterats jättelångt, eller kan en svensk gurka vara relativt obesprutad egentligen? När det publiceras listor på de mest och minst besprutade grödorna inser man hur lite koll man har som konsument egentligen, hur sjutton ska man kunna veta att vindruvor ofta är rena giftbomber men att avokado är relativt lite besprutade?

Men, tänk om konsumenterna kunde få mycket mer information även vad gällde frukt, grönt, fisk och kött? Istället för att bara få veta om tomaterna är ekologiska eller inte och om ursprungslandet är Italien eller Sverige, så kunde man få reda på hur mycket bekämpningsmedel som sprutats på dem, hur mycket konstgödsel som använts per kvadratmeter, hur långt de transporterats i kilometer och på vilket sätt, samt om de utsatts för någon slags efterbehandling eller inte.

Vilka tomater ska man välja till tomatsalladen?
Tänk tanken, att du en dag i oktober (vi kan säga att det är den 21 oktober) står i affären och är sugen på att göra tomatsallad. Du tittar på två liknande högar med tomater, men så står det på skylten bredvid följande information

Tomater, 31 kr/kg
Sort: Alba
Odlade: Grens gård, Skåne, Sverige
Bekämpningsmedel: inga
Enbart naturgödsel
Skördade: 17 oktober 
Tranport: lastbil, 627 km
Övrig behandling: ingen

Tomater, 19.90 kr/kg
Sort: Angelfire
Odlade: Monte Amiata, Piemonte, Italen
Bekämpningsmedel: Procymidon, 1 kg/ha, 4 tillfällen; Klortalonil, 2 kg/ha, 5 tillfällen; bitertanol, 2,5 kg/ha, 3 tillfällen, Cyprodinil, 0,5 kg/ha, 6 tillfällen; Pyrimetanil, 1,5 kg/ha, 4 tillfällen, Pyridaben, 1 kg/ha, 2 tillfällen.
Konstgödsel NPK, 2 kg/ha, 3 tillfällen
Skördade: 3 september 
Transport: flygtransport, 2350 km.
Övrig behandling: etylengas

Blir det inte ganska uppenbart för vem som helst vad det är man betalar för när man betalar 11,10 kr mer per kilo för den första typen av tomater när man kan läsa på en sådan skylt? Då behöver man inte ens bry sig särskilt mycket om ifall den första tomattypen är ekologiskt märkt eller inte, man kan bestämma sig för att detta duger bra för mig. Vore inte det skönt om det vore lag på att ge sådan information?

Och ja, jag inser att det är svårt att genomföra praktiskt när en uppköpare i praktiken köper från många gårdar som spridit ut många slags medel och hur ska man beräkna transport i kilometer när det är från olika platser till centrallager till enskilda butiker o.s.v. och nej, texten ovan ska inte ses som om det är ett typexempel för ekologisk eller o-ekologisk tomatodling eftersom jag bara försökte skriva ett exempel utan att vara särskilt insatt i kommersiell tomatodling, men ändå. Även ingrediensförteckningarna och kaloriberäkningarna etc. som nu är standard på vissa typer av livsmedel var säkert inte lätta att göra till en början, men man lyckades och efterhand har det blivit lätt när rutinerna satt sig. Så tänk om man skulle kunna få chans till en sådan konsumentmakt någon gång i framtiden... det vore något att skapa visioner om.

söndag 22 december 2013

Grönsaker och sallader som passar på julbordet (och under hela vintern)

Liten julgran med avokado och granatäpplekärnor.
Julbordet innehåller som bekant ofta relativt lite grönsaker, i alla fall om man jämför med mängderna kött och fisk. Även om vintern kanske inte är högsäsong för grönsaker i Sverige går det fortfarande att göra flera sorters sallad och varma grönsaker som är någorlunda säsongsanpassade och klimatsmarta (och därmed goda!) för att lätta upp julmaten, samt injicera lite friska smaker och vitaminer för hälsans och välmåendets skull. Salladen med rödkål, gröna blad, apelsin och granatäpple är rena rama supermaten rakt igenom, och grönkålssalladen innehåller också 5 olika superingredienser! Inte minst för allergiker kan också salladen ofta vara en räddning på julborden för den innehåller sällan gluten, ägg, laktos eller nötter (fast salladen med valnötter och ädelost är här ett undantag då!). Här kommer en två lämpliga sallader samt en ugnsbakad grönsaksrätt som alla tre är mycket enkla och snabblagade - välj en favorit eller servera alla tillsammans om ni är många! Se även detta recept för en god auberginegratäng som alternativ till Janssons!
 
Rödkålssallad med apelsin
Bufféportion för 6 personer

1/2 rödkålshuvud
1 paket ruccola eller bladspenat (vilket man föredrar
2 apelsiner, gärna eko
granatäpple
olivolja
balsamvinäger
örtsalt
svartpeppar
Rödkålssalladen i skål Anna från Kosta Boda.

Skär rödkålen i tunna strimlor med kniv eller mandolin/matberedare. Lägg i blöt i en bunke i kallt vatten i 10 minuter. Skölj under tiden ruccola/bladspenat och slunga i salladsslunga för att inte få en för blöt sallad (alternativt låt rinna av ordentligt i durkslag om ni inte har slunga). Skala apelsinerna och skär med vass liten kniv (gärna filékniv) bort den vita hinnan runtom så att apelsinen fortfarande är en boll men fruktöttet är blottat. Skär nu försiktigt längs insidan på varje klyfta för att få loss skinnfria "filébitar" av fruktköttet. Halvera granatäpplet och håll halvan med kärnorna nedåt ovanför en skål eller bunke. Slå bestämt med baksidan av en sked på baksidan av granatäpplet så att kärnorna flyger ut ner i bunken. Det kan skvätta lite så se upp, håll granatäpplet nära bunken. Man måste slå bestämt på samma plats flera gånger innan kärnorna börjar lossna. Plocka bort de sista kärnorna som ibland sitter kvar inuti granatäpplet och plocka även bort eventuella vita bitar av hinnor som följt med ner i bunken. Lyft upp rödkålen från vattnet, slunga även den i salladsslungan och blanda sallad och rödlök i en fin skål,  spraya/ringla över olivolja och balsamvinäger, krydda med lite örtsalt och svartpeppar och blanda runt. Lägg sen apelsinfiléerna överst och Garnera med granatäpplekärnorna. 

Grönkålssallad med valnötter och ädelost
Grönkålssallad i skål köpt i Marocko
ca 6 bufféportioner

1 grönkålshuvud
150 g blåmögelost
2 mindre äpplen
100 g valnötter

Vinägrett:
1 dl olivolja
1/2 dl solrosolja
4 msk sherryvinäger
2 schalottenlökar
1 msk senapsfrö
3 msk mynta (färsk eller torkad)
salt och svartpeppar

Strimla grönkålen tunt och spola i kallt vatten i några minuter för att skölja och göra den krispig och god. Slunga i salladsslunga eller låt rinna av ordentligt. Blanda ihop vinägretten (har man inte vissa av ingredienserna hemma kan man skippa eller byta ut dem så gott det går, det blir gott ändå - testa dijonsenap istället för senapsfrö, torkad mynta istället för färsk, och finhackad rödlök istället för schalottenlök, balsamvinäger istället för sherryvinäger och enbart olivolja istället för solrosolja) och blanda runt salladen med 2/3 av vinägretten. Lägg upp i en fin serveringsskål, lägg över tunt skivat äpple, smula över blåmögelost och valnötsbitar. Toppa med sista delen av vinägretten och eventuellt lite färsk mynta.

Lönssirapsbakade äpplen och rödlök
ca 6-8 bufféportioner

4 äpplen
2 rödlökar
2 tsk finhackad röd chili (eller chiliflakes)
1 dl lönnsirap
1/2 dl japansk soja
2 msk pressad citronjuice med fruktkött
1/2 tsk salt
svartpeppar ur kvarn

Skala och skär rödlöken i klyftor, lägg i en ugnsform. Blanda lönnsirap, chili, soja, salt, peppar och citronjuice och häll över löken. Baka mitt i ugnen på 225 grader i 15 minuter. Kärna under tiden ur äpplena och dela dem i klyftor. Lägg även dem i formen efter 15 minuter och blanda runt så att skyn kommer även på äpplena, baka i ytterligare 10-15 minuter tills äpplena är mjuka. Denna rätt passar fint på julbordet till olika fläskrätter som korv, skinka och köttbullar.

torsdag 19 december 2013

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.
Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 
Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.
Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 
Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 
I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!
På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinkarödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlårpotatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.
Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 
Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

måndag 28 oktober 2013

Påverka utbudet i din butik!

Våra ekologiska favoritprodukter, mer om dem här.
Tycker ni som vi att det är tråkigt att matbutikerna inte tar in så många sorters ekologiska varor, inte skyltar ordentligt med dem och inte satsar mer på närproducerat och på produkter utan tillsatser som håller hög kvalitet? Känns det dock som en för stor grej för att man som enskild ska kunna göra något åt? Gör som vi och skicka ett mail till er lokala butik, eller lägg en lapp i deras tycka-till låda! Det är faktiskt inte omöjligt att påverka sin lokala butik, deras kundkrets är ändå begränsad och viktig för dem. Om inte annat tvingar du dem att läsa och svara (därför bättre med mail, och smart att ställa frågor i mailet så att de tvingas svara) och det innebär att det blir någon slags diskussion på butiken om frågan. Det är också bra att vara trevlig och även ge beröm för det ni uppskattar hos butiken, så att inte brevet blir för gnälligt utan ger ett intryck av att vara från kunder som i grund och botten vill handla hos dem.

Såhär skrev vi till vårt lokala Coop:

Hej Coop Märsta,
Som nyinflyttade till Märsta vill vi uttrycka vår uppskattning för Coop, som är den enda butiken i närområdet som har ett bra ekologiskt sortiment. Vi uppskattar verkligen att det finns ekologiska alternativ av nästan allting, att det finns Bosarpkyckling och Änglamarks mjölk. Mer av sådant!

Vi saknar dock att kunna köpa ekologisk lax, ekologiskt osaltat smör (varför skulle man inte vilja ha ekologiskt smör när man bakar, eller till bebisar som inte ska ha salt smör?) och ekologisk fullkornspasta. Ofta finns produkter som är nyttigare inte som ekologiska (t.ex. ryggbacon, fullkornspasta etc.) och ofta tvingas man välja utländska varor om man vill ha ekologiskt (t.ex. honung), vilket också är tråkigt. Vi vill också gärna se mer av mindre producenter och närproducerat. Har ni några planer på att ta in mer av detta?

Slutligen skulle det vara roligt om det fanns lite mer säsongsgrönsaker och ni kanske hade en särskild hylla med grönsaker i säsong. Det är så tråkigt att aldrig kunna köpa sockerärtor eller haricots verts eftersom de alltid kommer från Kenya, även när de är i säsong här hemma i Sverige! För oss så spelar det ingen roll om det är billigt, saker som flugit onödigt långt går bort helt enkelt, hur gärna man än skulle vilja äta det. Det är därför också bra om det står klart och tydligt på all frukt och grönt var de kommer från. Tidigare när ni hade vanliga prislappar i butiken kunde man lätt hitta de ekologiska alternativen i och med att prislappen var grön. Nu när ni bytt till digitala prislappar är det svårare att direkt hitta ekologiska varor. Det vore därför bra om ni märkte ut dem på hyllkanten på något sätt, eller om ni kanske även samlade exempelvis alla ekologiska kylvaror i en kyldisk. Vore det möjligt för er att göra?

Hälsningar,
era trogna kunder
Flora och Adrian

tisdag 12 februari 2013

Ekologiska favoritprodukter

Tänkte tipsa om några av våra ekologiska favoritprodukter - och får gärna tips tillbaka av er bloggläsare i kommentarsfältet!

Förresten finns det här på Kravs hemsida en sammanfattning av forskning om i vilken utsträckning ekologiskt är bättre för hälsan, intressant att veta eftersom det på sistone har varit en del nyheter som ifrågasatt detta. Det har forskats ganska lite, och en hel del saker kan inte anses bevisade, men allt sammantaget finns det i alla fall tillräckligt för att övertyga oss om att det är en bra idé att satsa på ekologiskt för hälsans skull, plus då att vi tycker det är bra av en massa andra anledningar också.

Änglamark olivolja och rapsolja - god olja av bra kvalitet, till ett bra pris i snygga flaskor!

Saltå kvarn torkade aprikoser och russin - jättegoda, saftiga aprikoser och smakrika russin, utan bekämpningsmedelsrester i skalet och utan att aprikoserna svavelbehandlats för att få orange färg...

Renee Voltaires lantbuljong - buljong av hög kvalité som räcker länge. Kan tyckas dyr men om man jämför literpriset är det inte så farligt och med tanke på att andra buljonger ofta innehåller mer tillsatser än grönsaker så jämför man ju inte samma sak om man bara tittar på priset. Se här.

Änglamark lagrad ost - mycket god ost som hela familjen älskar, lite för smulig bara... (ej i bild)

Saltå kvarns mjöl (vete, graham, dinkel, råg mm.). Mjöl utan tillsatser av ekologiskt odlad spannmål som mals på stenkvarnar och bevarar därmed mycket näringsämnen.

Ica I love eco tagliatelle - god tagliatelle på durumvete som passar perfekt till lyxigare pastarätter

Urtekram kalamataoliver och Änglamark olivmix - måste kärnas ur men är jättegoda!

Ekologiskt korntunnbröd från Maud och Olof Eriksson Tunnbrödsbageri - jättegott och krispigt tunnbröd, mycket gott med osten som nämndes ovan till valfri soppa.

Änglamark mandlar - ekologiska mandlar är mycket godare än vanliga, men ganska dyra, änglamarks mandlar är prisvärda!

Arla ekologisk mild yoghurt - varsamt behandlad yoghurt som får god smak och naturlig fetthalt. Försöker generellt gynna mindre lokala producenter än jätten Arla, men denna yoghurt är faktiskt en favorit.

Green choice ekologiskt jordnötssmör - bara jordnötter och havssalt och det känns på smaken!

Saltå kvarn krossat linfrö - gott och nyttigt i frukostgröten, extra tillskott av omega-3. (ej i bild)

måndag 4 februari 2013

5 varor att köpa rättvisemärkt



Apropå Naturskyddsföreningens lista på 5 viktiga varor att köpa ekologiskt som cirkulerat på sistone på facebook bland annat (ta en titt på den - framförallt vindruvor var en nyhet för min del, att de var så kraftigt besprutade - skönt att vi främst ger ekologiska russin till Freja!) listar jag här de 5 produkter vi alltid försöker köpa rättvisemärkt.

Flora har i sin forskning med fattiga människor i olika länder i Afrika kommit att starkt ifrågasätta nyttan med olika typer av biståndsinsatser, såsom trädplantering, klimatkompensering, mikrofinans, turismprojekt mfl. insatser, som trots att de menar väl så ofta blir fler. Medan vi med ena handen pytsar ut biståndspengar roffar vi däremot med andra handen åt oss pengar då vi pressar priserna på produkter som produceras i fattiga länder av fattiga bönder eller plantagearbetare som ofta får extremt låg lön, knappt har råd att låta barnen gå i skolan etc. Rättvis handel är det lättaste sättet att komma åt dessa orättvisor. Man slipper att ge allmosor utan betalar helt enkelt ett schysst pris för produkter som ofta också då producerats med mer omsorg.

Dessa fem produkter vi listar här är stora plantageprodukter där arbetarna ofta har mycket problematiska villkor, och där dessutom ofta mycket bekämpningsmedel används, så helst ska man försöka köpa både ekologiskt och rättvisemärkt!

Kaffe
Kaffepriset har pressats extremt mycket under 2000-talet. Stora kaffekedjor, med amerikanska Starbucks i spetsen, har spelat en betydande roll i den processen. Det har nått en nivå där kaffebönder inte får ihop det överhuvudtaget, och självmord bland bönderna blivit vanliga (se exv. den lättillgängliga boken Stuffed and Starved - The Hidden Battle for the World's Food System). Skillnaden i villkor är stor mellan vanliga och rättvisemärkta plantager, även om de förstås heller inte är perfekta. Ska man ändå satsa på ekologiskt kaffe är inte prisskillnaden jättestor till rättvisemärkt och som sagt, man kan tänkta på det som sitt bidrag till en bättre värld.

Vi köper kaffebönor som vi mal själva och gillar märket Equale som är både rättvisemärkt och kravmärkt. Adrian har smakat sig igenom nästan alla sorter, och tycker egentligen mest om Arvid Nordquists rättvisemärkta bönor, men de finns inte på vårat Coop tyvärr.

Te
Finns ej med i bild, men det finns många olika sorters gott ekologiskt te. Flora är förtjust i Earl Grey och fördelen med ekologiskt är att det tenderar att vara smaksatt med äkta bergamott och inte någon dålig smakkopia. Serien Four O'clock har ekologiska och rättvisemärkta teer av flera sorter, inklusive ett jättegott kvällste med lakritsrot.

Kakao/choklad
Kakao och choklad finns prisvärda ekologiska och rättvisemärkta från Coop änglamark. Adrian är mycket förtjust i choklad och äter gärna en ruta eller två efter lunch varje dag (har till och med chokladkakor i skrivbordslådan på jobbet... ) Han gör också egen mycket god chokladmjölk med kakaopulver, mjölk och lite socker. Mycket godare än Oboy's sockerstinna variant!

Socker
Vi har fallit för ett råsocker från Lidl som är rättvisemärkt från märket Fairglobe. Det smakar fantiskt gott, lite lakritsartat och kommer från Malawi där vi bott i flera månader för några år sedan.

Bananer
Odlas på plantage, hårt besprutade och under mycket tveksamma förhållanden för plantagearbetarna. Har ni sett filmen Bananas? Den är tyvärr lite seg och långdragen men ändå en ögonöppnare om man går och tror att vanliga bananer produceras på ett trevligt sätt. Jag minns en studie från 2003 där man på Köpenhamns zoo gett schimpanserna ett val mellan ekologiska och vanliga bananer. De åt först alla ekologiska bananer, med skal och allt. Sedan åt de även de icke-ekologiska bananerna, men skalade då dem. De är smarta, aporna!

Intresserad av tips på produkter som finns rättvisemärkta - titta här.

tisdag 8 januari 2013

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

måndag 19 november 2012

Ärtsoppa i tryckkokare!

Många förknippar ärtsoppa med trista "korvar" från affären som man värmer upp, eller med skolkökets variant, båda tillsatsstinna smaklösa varianter av denna rätt som faktiskt kan vara mycket god i rätt tappning. Här kommer ett recept på ärtsoppa med en bit ekologisk kassler i, som vi tycker förhöjer smaken, men man kan även förstås göra den helt utan kött i så blir det både vegetariskt och veganvänligt!

I samband med detta recept tänker vi flagga för vad vi tycker är en jättebra grej, som sparar både tid och energi när man lagar mat - tryckkokaren! Denna är inköpt i Ungern (vi fick den i bröllopspresent av en ungersk vän till familjen) och vi är mycket nöjda med den, men det finns säkerligen bra varianter att köpa här hemma. Det kan tyckas lite skrämmande till en början att laga mat i tryckkokare, men bara man läser på ordentligt och följer instruktionerna, ser till att sänka trycket och är försiktig så att man inte bränner vid maten så är det en suverän kökspryl! Tänk dock er för innan ni köper en (kommer ni verkligen använda den? kanske bäst att låna en av någon först och se om det är er grej?) - och köp gärna en som även har ett vanligt lock så kan man även använda den som en stor kastrull.

Receptet kommer från boken "Tryckkoka maten" och är lite modifierat. De har purjolök och morot i sin ärtsoppa, men det blir alldeles för sött med morot i vår smak och istället har vi i mycket lök, vilket blir gott. Ärtsoppan är väldigt mättande, passar utmärkt som storkok, bra som matlåda och går utmärkt att frysa och tina. Dessutom är det riktigt nyttig och billig mat! För ett recept på ärtsoppa som inte kräver tryckkokare, se Vikis blogg. Vill ni ha mer recept på tryckkokad mat? Klicka här.

Ärtsoppa med kassler 
6-7 portioner

500 g torkade gula ärtor (blötlägg så att du täcker dem med vatten innan i några timmar, över dagen eller natten exempelvis)
1,5 liter vatten
2 gul lök
300 g kassler (det räcker bra för att ge smak åt rätten och man blir absolut mätt, helt onödigt att vräka på med mer kött i denna rätt)
1/2 kruka färsk timjan (snör gärna ihop timjan så blir den lätt att ta bort sedan)
1 tsk torkad timjan kan man ersätta den färska med, eller ha i lite av det också
1,5 tsk salt
svartpeppar

Blötlägg ärtorna i flera timmar innan, häll bort blötläggningsvatten. Skala lök, skiva den och lägg i tryckkokaren. Häll på ärtor, lägg i kassler i skivor, timjan (hopbunden med matlagningsgarn), och 1,5 liter vatten. Koka upp först och skumma av ordentligt, var dock försiktig så att du inte tar bort för mycket vatten när du skummar av - häll i lite extra vatten om du är osäker. Sätt sedan fast tryckkokarlocket, koka upp och när tryckkokaren börjat pysa ska det koka i exakt 23 minuter på högsta nivå (ställ en klocka!!). Stäng av plattan strax innan tiden gått ut, häll upp kallt vatten i diskhon och kyl ner tryckkokaren direkt. När den slutat pysa och du släppt ut trycket kan du öppna locket. Smaka av soppan med ev. mer salt och nymald svartpeppar, kontrollera att ärtorna är genomkokta, ta bort timjankvistarna. Är ärtorna inte genomkokta så koka soppan i några minuter till utan tryckkokarfunktionen. Rör om med en slev och sönderdela den nu mjuka kasslern med sleven i lite mindre bitar. Gör du såhär bör du inte få problem med vidbränd soppa.

Servera soppan med en rejäl klick skånsk senap som tillbehör och en ostmacka till. Pannkakor är knappast en idealisk partner till ärtsoppa i vår mening, man blir mätt på soppan och det som fattas är snarare mer grönsaker, så man kan exempelvis äta den här tomatsalladen från ett tidigare recept till. Annars får man se till att äta ordentligt med grönsaker till nästa måltid!

Övrigt: laktos- och glutenfri, uteslut köttet för vegetarisk/veganvänlig variant.