Italiensk spaghetti speciale med maaassa frikadeller (i tomat och paprikasås)

För tankarna till Lady och Lufsen förstås... Detta blev gott när vi testade, jättegod sås till köttbullarna som kokas istället för att stekas vilket är lite nyttigare. Testa bönpasta till!

5 portioner

Köttbullarna
500 g färs (nöt, lamm, älg...)
1 ägg
1/2 dl tomatpuré
4 dl finriven parmesan
1 dl finhackad persilja
1 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar grovmalen

Tomat- och paprikasås
1 burk grillad paprika i olja (eller gör egen i ugn!)
1 hackad gul lök
3-4 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
2 msk tomatpuré
ca 1 dl vatten
salt

Toppa med exv hackad persilja, parmesan, citronzest

Servera med bönpasta samt grönsaker/sallad!

Hacka lök, dela grillade paprikor i mindre bitar och stek i olja från paprikaburken med vitlöken. Tillsätt tomatpuré, rör om, häll på resten av ingredienserna och låt koka i 10 min. Mixa om ni föredrar en mixad sås. Blanda under tiden ihop alla ingredienserna till köttbullar. Rulla lite större köttbullar och lägg ner i såsen, låt koka under locka ca 20 min, vänd runt ibland, kontrollera att de är genomkokta. Koka pasta precis innan servering (bönpasta tar bara några få minuter!) Toppa med parmesan, persilja, citronzest för dem som vill. Servera gärna med grönsaker i säsong.

Övrigt: Mjölk och glutenfri. Går säkert bra att göra vegetarisk med sojafärs, då är parmesanen troligen bra på att bidra med mer smak (häll ev i lite sojasås då också). Rätten blir god uppvärm med färsk pasta, står ihop sig fint! Troligen en favorit hos många barn!

PiMs veckomatsedel - vecka 41: Boeuf bourguignone, rostad tomat- och paprikasoppa samt lax i grön currysås

Boeuf Bourguignone med rostade potatishalvor

Vi fortsätter även denna vecka att ge recept som kan lagas på hemodlade höstgrönsaker eller varför inte närproducerade grönsaker köpta på torghandel eller Bondens Egen Marknad. Vi dammar också av tryckkokaren inför hösten och lagar den första riktigt mustiga höstgrytan för säsongen, en klassiskt god Boeuf Bourguignone! Två grytor på samma vecka kan tyckas lite för grytigt, men de är väldigt olika i och med att den ena är en mustig köttgryta med vin som serveras med potatis och den andra är en lättsmält asiatisk laxgryta med kokosmjölk som serveras med ris. Tomatsoppan som äts med bröd till blir ett bra komplement.

Samtliga maträtter går bra att laga en dag och äta en annan, köttgrytan blir ju bara godare om den får stå ihop sig, dock doftar det så gott när den står och pyser att det kan vara svårt frestande att äta av den! Laxgrytan är för all del lite extra god samma dag som den tillagats, så kanske är det bra att ta två matlagningskvällar för dessa tre rätter. Soppan lagar nästan sig själv i ugnen medan man pysslar med en annan rätt...

Tomat- och paprikasoppa med pizzabit

Allergier: Samtliga rätter denna vecka är fria från mjölk och gluten, kontrollera bara buljong och servera soppan med lämpligt tillbehör. 

Grön currygryta med lax

I det introducerande inlägget om PiMs veckomatsedel kan ni läsa mer om tankarna bakom matsedeln, portionsberäkning, tips om hur man värmer upp maten på ett bra sätt, mm.

Boeuf Bourguignone
Detta recept är för tryckkokare, men egentligen kan man koka i en stor kastrull eller i en ugnsfast emaljerad gryta eller lergryta (ej gjutjärn till rätter med vin i). Det enda som händer är att det tar längre tid.

Rostad tomat- och papriksasoppa

Vår senaste soppa på bloggen blev så lyckad att vi genast tar med den på matsedeln, det finns säkert färska tomater att få tag på, kanske sådana som börjar bli lite mosiga kan fås billigt!

Grön currygryta med lax och haricots verts
Ni som har turen att ha kunnat slutskörda hemodlade haricots verts eller nyligen fryst in egna innan frosten nu snart tar dem kan passa på att använde i denna goda och milda fiskgryta.

PiMs veckomatsedel: vecka 13 - Tomatsoppa med ruccolaolja, pulled beef med inlagd rödlök och fisk i folie med kokossås

Pulled beef - vintrig gryta med våriga tulpaner

Denna vecka blir sista veckan med vinterns veckomatsedel, sedan tar vi en paus i några veckor för att återkomma till vecka 16 med en vårmatsedel i 10 veckor fram till midsommar. Vi har sett att flera varit intresserade av vårt storkok på bulled beef och avslutar därför vintern med att inkorporera denna rätt i veckomatsedeln. Vi kompletterar med en lättlagad värmande tomatsoppa och enkel fisk i folie. Sedan får vi hoppas att vintern också viker hädan, även om det varit lite väl lite snö tycker vi det kan bli vår nu när det ändå inte kommer gå att åka skidor igen...

Denna vecka blir storkokandet lite annorlunda, vi ägnar ca 2 h åt det under lördag eller söndag förmiddag och äter av maten till både lunch och middag den dagen. Eftermiddagen och kvällen är sedan ledig och mycket av veckans är mat är då färdig! Kring 10-11-tiden på förmiddagen kan man sätta på grytan med pulled beef. Under tiden den börjar hettas upp i ugnen kan man sätta på tomatsoppan och sedan fixa fiskknytena. Medan fisken går i ugnen höjer man temperaturen en aning, men kan låta grytan stå kvar nederst i ugnen, sänk sedan temperaturen till 125 grader efter att fisken är färdig och låt grytan stå kvar till kvällen. Efter att fisken hamnat i ugnen kan man sätta på potatis fixa med blomkål och kokossås, samt göra inlagd rödlök och baka (eller köpa) surdegsbröd. Lunchen på fisk i folie är färdig ca kl 12, då tomatsoppan också bör vara klar och kyls då ner direkt. Sedan lämnar man grytan i ugnen under eftermiddagen och till kvällen dukar man fram för middag på pulled beef, surdegsbröd och rödlök. Under resten av veckan kan man variera tomatsoppa med ruccolaolja/getost/krutonger, samt testa pulled beef med tortillas och guacamole och har även en till måltid med fisk att äta av.

Allergier: Tomatsoppan innehåller inte gluten eller mjölk, kontrollera eventuella tillbehör. Pulled beef kan serveras med glutenfritt bröd, majstortillas eller annat tillbehör utan vetemjöl, och innehåller i övrigt ingen mjölk. Fisk i folie med kokossås är gluten- och mjölkfritt, kontrollera bara att redningen är glutenfri och gör potatismos utan mjölk och smör. Ingen av rätterna innehåller ägg. Kontrollera grön currypasta efter allergener och skumma tillsatser, det finns dock relativt OK ekologisk att få tag på. 

Tomatsoppa (8-10 portioner)
Mycket enkel (och billig), nyttig och god soppa. Variera den genom att servera med basilika- eller ruccolaolja, krutonger eller smulad feta/getost. Har ni grönsaker över som ligger i kylen (selleri, aubergine, zucchini, kålrot eller vad det nu kan vara), hacka dem och fräs i lite olja i botten av grytan innan ni tillsätter tomatkrossen för att göra soppan ännu godare och mer vitaminrik. Man kan också klippa ner lite kokta pastaskruvar om man har rester hemma för att göra soppan matigare, eller tillsätta kokt bulgur vid servering.

Pulled beef  (ca 8 portioner)
Testa att äta denna goda rätt med gott surdegsbröd och inlagd lök till - enkelt och jättegott! Variera genom att servera exempelvis i wraps med guacamole och paprikastavar.

Fisk i folie med blomkål och kokossås (8 portioner)
Länken ovan är till ett av våra första försök att tillhandahålla en veckomatlagnings-meny, som publicerades för nästan exakt ett år sedan! Receptet vi tänkte till denna meny är fisk i folie, men eftersom det är lite ihopblandat med rostbiffreceptet i länken har vi renodlat receptet åt er här nedanför istället. 

Ingredienser:
Fiskfilé 800 g (t.ex. kravmärkt torsk)
ca 2 kg potatis3 stora tomater, kan vara något omogna
2 st gul lök
1 blomkål

1 burk Kokosmjölk
Ev mjölk och smör till potatismos
grön currypasta
ev. maizena till såsen. 

Skala och koka 2 kg potatis, gör sedan potatismos (med mjölk och smör efter smak). Riv 8 st mindre fyrkanter av aluminiumfolie. Lägg ca 100 g fisk på varje fyrkant, salta, peppra, häll på lite olja och citron. Skiva tomater och lök i skivor och fördela ovanpå fisken, vik in kanterna på folien så att det blir små paket av fisken. Lägg i en ugnsfast form med kanterna uppåt då fisken och grönsakerna kommer vattna sig något. Sätt in i ugnen på 150 grader i 30 minuter, kontrollera sedan att fisken är genomstekt. Bukettera under tiden blomkålen och ångkoka (alt koka i kokande vatten några minuter). Gör kokosmjölksås genom att koka upp en burk kokosmjölk, röra ner 1 tsk grön currypasta och örtsalt, smaka av och reda med maizena vid behov. Servera fisk med potatismos, blomkål och kokosmjölksås.

Lycka till med veckans matlagning, och veckomatsedeln återkommer till vecka 16 med vårmatsedler (publiceras tisdag vecka 15, 8/4) och sedan i 10 veckor fram till midsommar!

Pulled beef - långkok i ugnen

Pulled beef i gryta, inlagd rödlök, surdegsbröd, saltgurka.

Pulled pork har ju blivit supertrendigt och vi ville också prova på detta till sist, inte minst för att det låter himla smidigt att stoppa in maten i ugnen på morgonen och sedan inte göra något fram tills middagen är färdig. Vi har själva ännu ingen gjutgärnsgryta eller lergryta eftersom vi hittills kört det mesta i tryckkokare, men vad har man grannar till om inte att låna saker av? Vi bestämde oss för att använda nötkött som vi har hemma i frysen, och tog en rejäl bit fin högrev. Det hela var enklare än vi hade tänkt oss och blev jättegott! Receptet är sammanfogat av flera olika recept som vi hittat på nätet samt korrigerat för att vi tyckte det blev lite för starkt för barn samt för salt. Ancho-chilin är en spännande ingrediens, en rökt chili som är ganska stark och som vi skrapade ur kärnorna innan vi hade i grytan. Ursprungligen hade vi i en hel chili, det blev gott men rätt starkt tyckte vi vuxna, alldeles för starkt tyckte Freja, därför har vi justerat till en halv chili i receptet, men ni vet ju med er själva hur ni vill ha det....

Såhär ser det ut när grytan åker in i ugnen

Pulled beef
8 portioner

1 kg högrev
2 pkt bacon
2 lök
4 vitlök
3 msk rapsolja
1 msk spiskummin
2 tsk svartpeppar grovmalen
2 tsk koriander
2 msk soja
2 msk rökig whisky 
1/2 ancho-chilli utan kärnor
4 msk tomatpure
33 cl öl (ljus lager)
1 msk råsocker

Efter 8 timmar ser det ut såhär!

Grovhacka lök, lägg i en rejäl gjutjärnskastrull eller lergryta, ta bort kärnor ur anchochilin och hacka den.Gnid in köttet utan att putsa det med pressad vitlök, rapsolja, spiskummin, svartpeppar, koriander, soja socker och tomatpuré och lägg ner i grytan. Lägg med chilin, häll på öl och whisky, lägg baconskivor överst. Sätt in i ugnen med locket på på ca 125 grader i ca 8 timmar (obs - ej varmluft!). Detta är ju inte så varm ugn så man kan lugnt låta den stå på under dagen medan man är borta, moderna ugnar kommer inte bränna ner huset om det går en säkring eller något. Ös gärna köttet med köttsaften någon gång efter några timmar om ni har möjlighet. Köttet är färdigt när det faller i bitar om man drar i det med en gaffel, då kommer bacon och lök vara helt desintegrerade nästan.

Pulled beef kan också serveras med guacamole i tortillas

Servera på exempelvis gott surdegsbröd med busenkel inlagd rödlök till och ev. andra passande
tillbehör, som exempelvis saltgurka och salladsblad. En annan variant är att servera i tortillas med guacamole. Det går att göra ganska mycket olika saker med riktigt mustigt och lagom starkt kött som faller i bitar, använd fantasin!

Pyttipanna - resträddaren nr 1.

Medan pizza, tacos och andra maträtter som ursprungligen varit "restmatsrätter" från andra kulturer blivit mer och mer populära har vår egen svenska "resträtt", pyttipanna, hamnat i skymundan, eller hos de flesta kommit att associeras med vägkrogsmat och uppstekt pyttipanna från frysdisken. Men att göra en hemgjord pyttipanna är något helt annat, och kan verkligen bli jättegott samtidigt som den rensar frysen och kylen ordentligt.

Principerna för restmatsrätter är att man tar det man har hemma som passar in och har i maten, och det är den princip man måste följa när man gör pyttipanna. Därför är det i grunden omöjligt att skriva ett recept för rätten, men vi ger här lite riktlinjer. Det som "gör" pyttipannan är dock tillbehören, så satsa på generöst med stekt ägg till, gärna stekt så att gulan är lite rinnig, goda rödbetor och saltgurka eller inlagd gurka efter smak. Det blir kanongott!

Det bästa är om man börjar "spara" till sin pyttipanna en stund i förväg. Vi har under sommaren som gått sparat ihop till vår pytt! Varje gång vi ätit färskpotatis eller grillat lök, korv, hamburgare eller kött och det blivit mat över som inte passar som restlunch (t.ex. om det blivit mer potatis än tillbehör eller massor med korv över) så har vi tärnat det och stoppat i en låda i frysen märkt "pyttipanna". Sen efter sommaren när vi gett upp hoppet om att grilla mer för i år vittjade vi frysen och hittade ett paket grillkorv, ett paket chorizo samt ett paket vegoburgare, vilka vi använde för att komplettera fryslådan. I kylskåpet hittade vi mer saker: morot, lök och paprika bland annat. Allting tärnades och stektes och blev rejält med mat som räckte till flera måltider. Likadant kring jul kan det vara smart att tärna rester från julbordet som stått framme någon timme och slänga in i frysen för att göra pyttipanna i mellandagarna på. Det brukar alltid bli julskinka, korvar, köttbullar och kokt potatis över, och förra julen hade vi även överbliven brysselkål i pytten, det blev också mycket gott! Förr i tiden var det oftast rester av söndagssteken som hamnade i pytten!

Pyttipanna

Utgå ifrån det ni har i frys och kyl och lägg till extra kött alternativt grönsaker/rotfrukter beroende på det som saknas. Räkna med ca 3-400 g pytt per person, så exempelvis om man ska laga till 4 personer så ska man ha kött, grönsaker och rotfrukter som motsvarar 1600 g. Exempel på ingredienser:
Olika slags korv
Kokt skinka eller kassler
köttbullar
Grillat/stekt kött av alla slag inkl. lamm och vilt
vegburgare eller vegbiffar
sojakorv
potatis
pasternacka
rödbetor
morot
sötpotatis (inte för mycket morot eller sötpotatis, det kan bli för sött)
gul lök (är nästan ett måste, ha rejält med lök, kanske 1/2 lök per portion
paprika
brysselkål
svampbitar

Rapsolja
salt, svartpeppar
paprikapulver

Tillbehör:
Ägg 1-2 /person beroende på tycke
inlagda rödbetor
saltgurka

Koka ev. rotfrukter som inte redan är kokta eller stek rått kött först. Hacka upp hamburgare, korv, kokt potatis, lök, paprika, kokt brysselkål och andra ingredienser. Stek i en stor stekpanna eller wok där allt får plats, eller stek i omgångar, blanda runt ordentligt. Krydda med salt och peppar samt paprikapulver.

Stek ägg i en separat stekpanna, så som varje person vill ha ägget. Många föredrar en lite rinnig gula som kan blanda sig med pytten. Ungefär 1,5 ägg per portion brukar många tycka är lagom. Servera med saltgurka och inlagda rödbetor.

Övrigt: barnvänligt, fast många barn kanske föredrar att få sin korv separat istället för ihopblandad i en pytt, gluten och laktosfritt. Rätten är lätt att allergianpassa eftersom man har full koll på ingredienserna och det inte finns sås till. Det går att göra vegetarisk pytt med vegetarisk burgare eller korv, men man kan också använda linser eller bönor.

3-rätters meny till farmor och farfars 140-årsfest - recept på gorgonzolaspäckad oxfilétournedos

När vi var i Göteborg under semestern hade vi lovat att laga mat till Frejas farmor och farfars 70+70-årsfest, vilket är undantaget till ingen matlagning på 2 veckor som vi skrev om i förra inlägget. Det fick bli relativt enkel förrätt och efterrätt eftersom det inte finns hur mycket tid som helst med Freja rännandes kring benen att stå i köket (även om vi ju då hade "barnvakt"), men vi satsade istället på en extragod huvudrätt med gorgonzola i både tournedos och gräddsåsen. Receptet var första gången vi testade och det blev mycket lyckad, det är tydligen ursprungligen ett recept av Leif Mannerström som Flora klippte ut från DN för flera år sedan. Här följer menyn!

***

Halstrad pilgrimsmussla på salsabädd * Champagne 

Gorgonzolaspäckad oxfilétournedos med potatis- och getostrulle samt gräddsky * Kraftigt rödvin 

Vaniljpannacotta med sommarbär * Moscato d'Asti

***

Pilgrimsmusslan blir mycket god halstrad, d.v.s. hastigt stekt i smör ca 1/3 minut på varje sida, gärna i grillpanna. Till den kan man göra olika tillbehör, denna gång valde vi att göra en frisk salsa på hackad rödlök, tomat, grön paprika och mango samt olivolja, citronjuice, flytande honung, salt och peppar. Här gäller det att hacka alla ingredienser fint och smaka av så att det blir en bra balans mellan de olika frukterna och grönsakerna samt salt, sött och surt. Egentligen skulle vi dock rekommendera tillbehör med mildare smaker eftersom salsan dominerade lite mycket, så det kommer nog ett recept på det någon annan gång eftersom vi gillar pilgrimsmussla.

Gorgonzolaspäckad oxfilétournedos med potatis- och getostrulle samt gräddsky
4 personer

Oxfilé ca 800 g
200 g mogen gorgonzola
smör, salt och peppar
4 cl gin
4 scharlottenlökar, finhackade
6 cl rödvin
viltfond enligt instruktioner på flaska, eller hemgjord buljong
2 dl vispgrädde

Det går bra att göra rätten på viltfilé också, exempelvis älg! Putsa köttet och skär tjocka tournedos på ca 200 g styck och skär en djup ficka i varje köttbit, tryck in en bit gorgonzola i varje ficka och salta och peppra. Bryn köttet hastigt i smör i en en stekpanna, oxfilé är godast när den är rätt blodig i mitten. Stäng av köksfläkten (OBS! annars kan det ta eld i fettet som är i fläkten), häll på gin, tänd på och flambera hastigt. Ha ett lock till hands om man behöver släcka elden (men oftast brinner det slut på några sekunder). Ta upp köttbitarna, tillsätt mer smör i pannan och fräs löken lätt. Smula ner resten av gorgonzolan, häll på vin, viltfond/buljong och grädde. Låt såsen koka ihop i 5-10 minuter tills ca 5 dl återstår. Smaka av med salt och peppar. Lägg tillbaka köttbitarna i pannan och låt puttra under lock i några minuter. Servera med potatis- och getostrulle eller någon annan variation på potatis och lämpliga grönsaker, haricots verts är exempelvis i säsong just nu.

Bild: Adrian flamberar köttet i stekpannan.


Vaniljpannacottan som vi åt till efterrätt är en stående favorit och har förekommit tidigare på bloggen. Denna gång serverade vi med en kräm på frysta sommarbär (hallon, björnbär, jordgubbar) som värmts med lite florsocker i en kastrull. De passade mycket fint till pannacottans delikata vaniljsmak.

Hela middagen blev riktigt god och omtyckt!

Hemgjord köttbuljong

Om man köper kött direkt från bonden så kan man ofta få med köttben som man kan koka egen köttbuljong på. Det är faktiskt inte så svårt som det låter, och buljong på 1 kg köttben räcker hemma hos oss i ett år, minst. Med tanke på vad mycket skräp färdig buljong ofta innehåller, i form av tillsatser, smakförstärkare, palmolja och annat otäckt, för att inte tala om att det är väldigt svårt att få tag på ekologisk köttbuljong, så kan det vara värt att göra egen. När det kommer till grönsaksbuljong, som vi använder oftare än köttbuljong, så köper vi faktiskt färdig istället för att göra egen, eftersom vi är förtjusta i Renée Voltaires lantbuljong, men det är förstås inte särskilt svårt att göra egen grönsaksbuljong heller. Eftersom buljongen ska stå och koka länge kan man med fördel sätta på när man ändå ska laga annan mat, och låta den puttra medan man äter middag och städar undan, för att sedan sila. 

Så, till receptet nu: 


Köttbuljong

Till ca 1 kg köttben behövs

ca 1 msk tomatpuré

1-2 morötter i slantar

2 gula lökar hackade

4 klyftor vitlök, hackad

1 purjolök i slantar

1/4 rotselleri i små kuber

1 dl hackad persilja

4 lagerblad 

6 svartpepparkorn

1/2 tsk salt

1 tsk torkad timjan

Lätt köttbenen i en långpanna, klipp ev. isär dem i mindre bitar med en köttsax och gnugga in dem med tomatpurén. Sätt in i ugnen på ca 200 grader i 30 minuter. Hacka under tiden alla grönsaker i mindre bitar och lägg i en stor kastrull, lägg även i alla kryddor i kastrullen. Lägg i köttbenen i kastrullen när de är färdiga i ugnen, häll på vatten så att det täcker allting och koka upp. Bildas det mycket skum så skumma av och låt sedan buljongen sjuda på låg värme i ungefär 2 timmar. 

Lyft ur benen och släng dem, passera resten av buljongen genom en sil och mosa grönsakerna under tiden så att de ger ifrån sig allt vatten. Eftersom allt kokat så länge så har varken grönsaker eller kryddor så mycket smak kvar i sig, så det är bara att kompostera dem. Tanken är att de har avgett sina smaker till vattnet som man sedan koncentrerar till buljong, så smaka på buljongen och känns den för svag så koka en stund till så att den reducerar ytterligare. 

Häll upp buljongen i en skål och spara i frysen, häll upp i istärningskuber som ni fryser, knäck ut dem nästa dag och häll i nya från skålen i kylen, fortsätt så tills ni har all buljong sparad i kubform i en större plastburk i frysen. Sedan när man behöver en buljong är det bara att ploppa i en kub från frysen och låta den smälta i grytan, soppan, pastasåsen, eller vad det nu är som kräver köttbuljong. Enkelt!

Köttfärssås med mycket grönsaker - storkok

Det är många som klagar på att de skulle vilja äta mer grönsaker men att barnen är skeptiska. En idé kan då vara att försöka introducera grönsaker lite "i smyg" genom att spä ut barnens favoritgrytor, såser mm med grönsaker. Köttfärssåsen är ett utmärkt tillfälle att ha i lite extra grönsaker nästan utan att det märks. Här har vi spätt ut köttfärsåsen med 5 grönsaker till förutom den vanliga löken. Dessutom serverar vi med fullkornspastaskruvar istället för med den klassiska spaghettin. Det blir lättare att få upp såsen med pastaskruvarna och inte lika slabbigt när man äter!

Sen är det också viktigt tror vi att inte hemfalla åt att tänka på och prata om grönsaker som ett nödvändigt ont, utan som de goda och varierande ingredienser de faktiskt är. Här kan säsongstänket hjälpa en på traven, om man äter efter säsong blir det naturliga uppehåll mellan olika grönsaker och man hinner längta lite efter dem, samtidigt som de smakar som godast när de är i säsong. Bara att prata om grönsaker som något som växer och mognar under olika delar av året kan vara ett sätt att prata om dem i andra termer än att de är nyttiga och att man borde äta mer av dem.


Körfärssås med extra grönsaker
ca 8 portioner

600 g köttfärs
4 gul lök
1 pkt svamp, gärna skogschampinjoner.
2 morötter
1 röd paprika
4 stjälkar stjälkselleri
1 tetra/burk majs
2 tetror krossade tomater
ev 1 msk tomatpuré
Krydda med det ni tycker om: tex. 2 msk paprikapulver, chili, 3 vitlöksklyftor, örtkryddor, salt peppar

Hacka lök, fräs i rapsolja i några minuter, tillsätt köttfärs och fortsätt steka tills den är genomstekt. Salta och peppra samt tillsätt paprika, chili, vitlök  medan ni steker. Hacka under tiden svampen och paprikan i mindre bitar (här är det smidigt att använda en alligator hackare tycker vi), riv morötterna och skiva stjälksellerin i tunna halvmånar. Skölj majsen. Blanda ner grönsakerna allt eftersom: först svampen, paprikan, sen sellerin, morötterna och majsen och fortsätt steka och röra om. Tillsätt krossade tomater, ev tomatpuré (inte ett måste), koka upp och låt småputtra i ca 5 minuter. Tillsätt torkade örtkryddor som oregano eller timjan medan det kokar upp, och/eller färska örtkryddor t.ex. basilika när det är färdigt.

Övrigt: laktosfritt. Servera med glutenfri pasta för glutenfritt alternativ. Använd vegetarisk köttfärs för vegan/vegetarisk variant.

Biffwok med grönsaker och gjutjärnswokar i allmänhet

En rejäl wok är en härlig rätt att laga vintertid då man annars kan sakna grönsaker. Wok känns fräscht med alla krispiga grönsaker, även om flera av dem kommer ur burkar. De färska grönsaker som är goda att woka, som broccoli, blomkål, lök och morot, finns ju ofta fortfarande under vintersäsongen. Vi satsade på en rejäl wok idag som blir många matlådor och var mycket nöjda med smaken och de krispiga grönsakerna.

Vår nya wokpanna som vi skaffade när vi bytte till induktionshäll är av gjutjärn. Den förra pannan hade teflonbeläggning och vi var först lite tveksamma till att skaffa en gjutjärnswok. Hur mycket olja skulle man behöva använda egentligen och skulle saker bränna fast i tid och otid? Hur svårt skulle det bli att rengöra? Men Adrian läste på om gjutjärnswokar på nätet på denna sida och vi följde instruktionerna där, och har blivit mycket positivt överraskade över hur smidig woken är och vilket bra resultat det blir. Dock använder man förstås mer olja än om det var en teflonbelagd wok. Man ska ändå betänka att man ofta lagar en ganska stor portion mat, och i det sammanhanget är kanske inte mängden olja så stor. Dessutom, om man använder rapsolja, kan man glädja sig åt att man får i sig mycket omega 3 som är jätteviktigt för kroppen på flera olika sätt och förebygger massor av olika sjukdomar och krämpor.


Biffwok med grönsaker
7-8 portioner

800 g nötkött skuret i fina strimlor
5 små rödlökar
2 stora morötter
1 broccoli eller 1/2 blomkål
1 burk majs
1 burk strimlade bambuskott
1 röd paprika
1/2 purjolök
5 vitlöksklyftor
1 bit strimlad ingefära (eller torkad ingefära från burk)
spiskummin
koriander (torkad på burk)
2 dl sweet chilisås
3 tsk sojasås
150 g torrostade cashewnötter, eller jordnötter
salt, peppar
rapsolja eller jordnötsolja att woka i
servera gärna med jasminris

Sätt på ris, gärna jasminris till asiatiska wokrätter tycker vi. Strimla grönsaker, bukettera broccoli eller blomkål, strimla köttet, skölj majs och bambuskott, förbered allting. Här är det smidigt att vara två då en kan fortsätta bereda grönsakerna medan den andra börjar woka. Woka på hög värme i omgångar, först grönsaker och sist köttet. Hetta upp olja och häll i en lagom dos grönsaker så att man kan röra om ordentligt och få upp värmen och woka under omrörning, salta, peppra, krydda med kryddor och vitlök, häll på sojasås, låt puttra någon enstaka minut. Ett par rejäla dunk i botten på en kryddburk med spiskummin eller koriander i varje wokomgång brukar bli lagom kryddat. Häll över det som är färdigwokat i en stor bunke, skölj ur woken med lite vatten som också hälls ner i bunken, hetta upp ny olja och woka en ny omgång enl. ovan. Grönsakerna ska fortfarande vara krispiga och nötköttet får gärna vara rosa i mitten. När sista omgången wokats färdigt, häll i allting i woken, tillsätt nötter och sweet chilisås och hetta upp. Servera. Förvara inte maten i woken (se tipsen i länken ovan). Woken blir god när den värms i micro och funkar utmärkt som matlåda, men den bör ej frysas.

Övrigt: Laktosfri, kan vara glutenfri om man kontrollerar ingredienserna efter gluten. Gör vegetarisk/veganwok genom att utesluta köttet och tillsätta svamp eller tofu istället.

Mat i dagarna 5 - med en kvälls matlagning

Funderar ni på hur ni ska få ihop nästa vecka? Är det flera dagar som är fullpackade av aktiviteter, träning, barn som ska skjutsas hit och dit? Vi testade att planera för en vecka då vi lagade mat på måndag och behövde ägna endast lite tid åt matlagning de andra veckodagarna. Vi utgick ifrån ett tips i en Coop-tidning där man tog en stek (fransyska eller rostbiff) ur frysen och lagade tillsammans med fisk. Ugnen är alltså på endast ca en timme på 150 grader under hela veckan. Sen äter man olika variationer på rostbiff och fisk. Det passar med andra ord bra att laga en vegetarisk soppa att äta som lunch under veckan och göra vegetariskt till helgen.

Det gick väldigt bra! Såhär blev menyn:

Måndag: Fisk med potatismos och kokosmjölksås samt blomkål.
Matlagningstid ca 1 timme sammanlagt (då har man förberett andra dagars mat också).

Tisdag: Rostbiffrullar med ruccola och avokado.
Matlagningstid ca 15 minuter och maten kan ätas på språng.

Onsdag: Fisk med bulgur och salsa.
Matlagningstid ca 15 minuter.

Torsdag: Rostbiff med potatissallad.
Matlagningstid ca 15 minuter, kan förberedas. Kall mat som passar om familjemedlemmar vill äta olika tidpunkter.

Fredag: Pasta med krämig sås - fredagslyx!
Matlagningstid 25 minuter.

****
Här kommer inköpslistan och instruktionerna:

Fransyska/rostbiff ca 1 kg
Fiskfile 800 g (tex kravmärkt torsk, man kan också ha 400 g vit fisk och 400 g lax)
2 kg potatis
bulgur
1 paket tunnbröd
1 blomkål
4 st saltgurka
pasta
creme fraiche
1 pkt ruccola
2 st avokado
1 röd + 1 grön paprika
1 paket körsbärstomater
kokosmjök
1 st purjolök
1 pkt svamp
1 zuccini
1 rödlök
3 st tomater stora något omogna
1-2 frukter typ äpple, mango, ananas, kiwi till salsan.

Bra att ha hemma:
Smör
skvätt mjölk
olivolja och rapsolja
grön curry paste
citron
basilika

kryddor 

flytande honung

maizena

Bilder:
Fisk i folie överst (men det går bra att göra vanlig fisk i ugn enl. recepten nedan). Fransyskan nederst i ugnen.
Salsa med ananas.

Gör så här:
Måndag:
OBS! Marinera gärna fransyskan en dag innan i olja, soja eller balsamvinäger, salt, peppar och tex paprika.

Koka 2 kg potatis.
Bukettera 2/3 av blomkålen och ångkoka buketterna (alt koka i kokande vatten några minuter).
Lägg fiskfileerna i en ugnsform med rapsolja i botten, krydda med salt, peppar, citron, kanske dragon. Sätt fiskfileerna i ugnen på 150 grader i 30 minuter, kontrollera att det är genomstekt. Om man gör torsk och lax kan man äta torsken denna dag och spara laxen till onsdag.
Stek rostbiffen i stekpanna hastigt på alla sidor och lägg i ugnsform med rapsolja, stoppa in i ugnen under fisken med stektermometer.
Hacka ihop salsa, gärna i en "alligator" av 1 stor rödlök, 3 lätt omogna tomater, 1 paprika samt två frukter. Blanda i en skål och tillsätt olivolja, citron och honung, salt och peppar, smaka av och ställ i kylskåp till onsdagen.
Gör kokosmjölksås genom att koka upp en burk kokosmjölk, röra ner 1 tsk grön currypasta och örtsalt, smaka av, red ev. med maizena.
Gör potatismos av hälften av den kokta potatisen och kyl ner resten.
Ät middagen, dvs. torsk med potatismos, kokosmjölksås och blomkål, medan rostbiffen går klart i ugnen tills den blir ca 60 grader i innertemperatur. Ös köttet med såsen som bildas i botten av ugnsformen någon gång. När rostbiffen är klar - slå in den i folie och ställ i kylen, häll upp såsen som bildades i formen på en glasburk och kyl den också.

När man ändå håller på kan man alltid sätta på en soppa under tiden allt detta kokar också, se någon av våra goda enkla sopprecept!

Tisdag:
Skär skivor av rostbiffen, spara ändbitar till fredagen. Gör rullar av tunnbröd med ruccola, avokadostrimlor, strimlor av paprika och kanske några få strimlor av saltgurka. Servera några körsbärstomater till. Maten ska ätas kall och kan ätas på språng, tex. bilen på väg till/från en aktivitet.

Onsdag:

 Koka bulgur eller couscous. Värm upp torsken eller laxen i micron, servera med salsan som förbereddes i måndags, bulgur och citron.

Torsdag:
Gör potatissallad: strimla halva purjolöken och fräs den hastigt i lite olivolja. Tillsätt 1 tsk senap, 2 msk vitvinsvinäger,1 tsk ocker och 1/2 dl olivolja, rör om. Häll upp i en bunke, salta och peppra ner i lagen, ha i lite hackad persilja.Hyvla resterande blomkål tunt, tärna saltgurka, ha ner allt detta i bunken och blanda i den kokta potatisen från måndagen sist. Skär skivor av rostbiff och servera till. Kan ätas kallt när man kommer hem vid olika tillfällen från aktiviteter.

Fredag:
Koka pasta. Skiva lök/purjo, champinjoner och zuccini, fräs i olja. Skär upp ändbitarna av rostbiffen i strimlor och fräs med i någon minut. Krydda med paprika och örtkryddor, salt och peppar. Häll på creme fraiche och koka upp. Servera med körsbärstomater och basilika.

Köttskandaler och entrecote-middag

I dessa kött-skandalstider kan vi känna att det känns extra bra att ha satsat på att köpa kravkött och kött från lokala bondgårdar. Är övertygade om att trenden att folk vet allt mindre om vart maten kommer ifrån samtidigt som den ständigt prispressas till stor del är orsakerna bakom matfusket. Detta kommer diskuteras i kvällens Agenda, ska bli spännande att se).

Så det kändes bra att kunna tina en bit kravmärkt entrecote, i visshet om att det var kött av hög kvalité på flera sätt, till torsdagens alla hjärtans dagmiddag. Vi försöker ta alla chanser vi kan få att laga god middag tillsammans, och alla hjärtans dag kändes som en ursäkt lika god som någon. Ci hade dock lite småont om tid så middagen fick bli ganska snabbfixad. Potatisrullen med getost från nyårsafton har vi drömt om sedan dess, så den gick i repris, och till detta gjorde vi en snabb ädelostsås eftersom vi fortfarande har kvar ädelost sedan i julas. Testade också pressgurka enligt ett recept på bloggen Mumsfilibabba, men denna blev alldeles för stark i smaken av vitpeppar i vårt tycke, så vi rekommenderar att man endast tar en mycket liten nypa vitpeppar i lagen istället för det kryddmått som står i receptet.

Entrecote, potatisrulle med getost och rosmarin, ädelostsås och pressgurka

2 portioner

ca 100 g kött att steka i panna per person
ca 70 g ädelost
1 dl grädde
salt, peppar
ingredienser till potatisrulle och pressgurka, se respektive recept nedan

Potatisrulle med getost och rosmarin - receptet finns här
Pressgurka - recept på en annan blogg (ta mindre mängd vitpeppar!)

Börja med att hyvla och salta in gurkan till pressgurka samt göra lagen till den. Ta fram kött och ost i rumstemperatur, men gör under tiden potatiskakan som ska vara i ugn i ca 20 minuter. När det är 5 minuter kvar, häll grädden i en såskastrull och koka upp medan ni smular ner ädelosten i kastrullen, salta och peppra lite. Stek köttet i smör i en stekpanna till lagom rosa färg efter smak. Skölj ur kastrullen med en skvätt mjölk och häll detta i såsen. Under tiden som den ene fixar sås och köttbit får den andra ta ut potatiskakan ur ugnen och lägga upp den på tallrikar samt ställa fram gurka mm, så att allt är färdigt när köttbiten är färdigstekt. Den ska förstås ätas omedelbart!

Chili och vegetarisk lasagne - favoriter i vinter-repris

I söndags gjorde vi en chiligryta, som redan tidigare figurerat här på bloggen. Den är himla tacksam eftersom det blir gott och nyttigt eftersom det innehåller massor med med baljväxter och även upphettad tomat som är supernyttiga ingredienser (mer om detta snart). Grytan är dessutom relativt billig och smidig både att frysa och ha som matlåda. Vi tog ett snyggare foto av den denna gång och tänkte dessutom göra reklam för den nu såhär i vintersammanhang eftersom den innehåller mycket burkar och tetror istället för färska grönsaker. Åt grytan till lunch idag med en klick tsatsiki som blivit över från en annan måltid, det passade jättebra till!

Idag gjorde vi dessutom en vegetarisk lasagne som också figurerat tidigare. Denna är också ett hett vintertips då den innehåller relativt få färska grönsaker och blir väldigt god och nyttig, särskilt som den görs med keso istället för vit sås. Den är även smidig som matlåda samt som storkok att fysa in.

Övrigt: lasagnen är vegetarisk men innehåller gluten och laktos. Chilin är laktos- och glutenfri men innehåller kött, det är dock inga problem att utesluta köttet, då den blir veganvänlig på köpet!

Köttguiden och jordbruksverkets rapport om svenskarnas köttkonsumtion

Idag rapporterades det i bland annat DN om Jorbruksverkets nya rapport "En hållbar köttkonsumtion", som belyser köttätandet ur flera olika aspekter. Tydligen äter svenskarna flera kilo mer nötkött än EU genomsnittet (och mindre kyckling än genomsnittet). Drygt 25 kilo per person och år, vilket är dåligt ur ett klimatperspektiv eftersom nötkött har stor påverkan på klimatet, som jag skrivit om tidigare. Överhuvudtaget äter vi för mycket kött, vilket nu Jordbruksverket också kommit fram till, något jag också resonerat kring i ett annat tidigare blogginlägg. 

Svensk köttproduktion är i allmänhet bättre än i många andra länder, särskilt eftersom man ger mycket mindre antibiotika till djuren. Ändå ökar konsumtionen av importerat kött, som nu står för 44% av allt kött som äts i Sverige. Säkert beror detta på priset i min mening, men Jordbruksverket väljer att tro att svenskarna inte vet bättre, och föreslår information och politisk styrning i form av en koldioxidskatt som skulle göra utländskt kött producerat på mindre klimatvänliga sätt dyrare, och därmed främja det mer klimatvänliga köttet i konkurrensen. 

Tråkigt nog väljer DN att vinkla detta som "svenskar kan tvingas skatta för kött", trots att de på Jordbruksverket varit noggranna med att vara nyanserade och  säger: "Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera"

I samband med detta kan jag förorda en annan nyhet, nämligen "köttguiden", som är tabell framtagen av  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter. Här kan man se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om vår höga köttkonsumtion. 

Den till synes enkla tabellen bygger på gedigen forskning och forskarna har fått ta ställning i en hel del svåra överväganden, eftersom olika miljömål ibland kan stå mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan vi göra mer medvetna val.Dock är det ju ganska uppenbart att ekologiskt kött ligger bäst till i alla kategorier. Det är också ett tydligt budskap även här att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås.

Vill du dra ditt strå till stacken men behöver idéer till goda vegetariska rätter? Sök på "vegetarisk" på denna blogg. Har du tips du vill dela med dig av? Skriv i kommentarsfältet! Många recept på denna blogg har också ett lägre köttinnehåll och fler grönsaker än många recept brukar ha - det är också ett sätt att dra ner på köttkonsumtionen!

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

Boeuf Bourguignone - återigen i tryckkokare!

För att fortsätta på temat storkok i tryckkokare så gjorde vi nyligen ett rejält kok av Boeuf Bourguignone som bara blir såååå gott i tryckkokare. Detta var första gången vi testade köttet som vi köpte av några som driver en gård utanför Uppsala (www.savneskola.se), läs mer om köttet i detta tidigare inlägg och se bild på det i detta inlägg. Det visade sig vara av mycket hög kvalité, jättefint och mört utan mycket senor att putsa bort från högreven! De ska slakta lamm till jul har jag förstått, men det finns tyvärr inte plats i vår frys och man vill inte köpa på sig för mycket så att man sedan känner "att man måste äta upp", det blir ju inte heller riktigt bra. Men är ni intresserade så hör av er till dem!

Grytprojektet blev lite större än vi tänkt oss från början och Freja började bli otålig när vi båda stod fullt upptagna i köket... Till sist tog Flora henne i ryggselen så att hon kunde vara med och titta på vad som hände samtidigt som hon hade händerna fria att hacka svamp. Detta köpte oss säkert en halvtimmes matlagande då hon tyckte det var spännande att vara med på det sättet.

Detta recept kommer också från kokboken "Tryckkoka maten", dock har vi gjort om det ganska ordentligt, kryddat en hel del mer, haft i morot och ändrat tiderna för koket... Eftersom vi hade en så stor bit kött gjorde vi dubbel sats och fick alltså koka två omgångar, men eftersom hela koket inte tar mer än 20 minuter i tryckkokaren var det ju överkomligt, särskilt med tanke på att man fick massor av mat. Det blir också smidigt eftersom en hel vinflaska går åt. Vi äter gärna maten med potatis till, denna gång blev det halverade potatisar med en skvätt rapsolja, salt, peppar och timjan rostade i ugn. Grytan går utmärkt att frysa och då får man fixa färsk potatis till. Det är riktig vardagslyx att tina två portioner mör rödvinsgryta och ta ett glas rött till!

Boeuf Bourguignone
ca 6 portioner, beroende på tillbehör

800 g nötkött, t.ex. högrev, putsat från de värsta senorna och skuret i bitar
15 smålökar, skalade, hela
1 pkt skogschampinjoner (ca 300g), hela eller halverade om de är stora
2 stora morötter skurna i slantar
8 lagerblad
2 msk tomatpuré
1/2 flaska vin
3-4 dl vatten, skölj ur stekpannan med det
Buljong
Timjan, gärna både färsk och torkad
salt och svartpeppar
maizena

Potatis passar bra till serveringen, kokt, ugnsrostad eller puré. Servera gärna med t.ex. brysselkål eller broccoli bredvid!

Putsa köttet, skär i kuber och stek hastigt runtom i rapsolja i en stekpanna, salta och peppra medan ni steker. Häll färdigstekta köttbitar i tryckkokaren, stek i omgångar och skölj ur stekpannan med vatten som ni häller ner i tryckkokaren mellan omgångarna. Tillsätt morotsslantar, buljong, tomatpuré, lagerblad, vin och timjan medan grytan kokar upp. När allt är tillsatt, sätt på locket och när det börjat pysa kokar man på maxtryck i 12 minuter. Nu brukar underbara dofter sprida sig i köket från grytan!

Skala under tiden löken, ge den en fin stekyta i rapsolja i samma stekpanna som förut, lägg åt sidan. Skölj svampen, dela stora svampar på hälften och stek i rapsolja i samma stekpanna igen, salta och peppra medan det steker. Tappa upp ett kallt vattenbad och stäng av plattan strax innan tiden gått ut. Kyl av tryckkokaren i vattenbadet, öppna locket och tillsätt lök och svamp. Kontrollera att det inte är väl lite vatten kvar i grytan, tillsätt eventuellt någon extra dl och passa på att smaka av mängden salt och peppar. Koka upp igen med tryckkokarlocket på och när det börjat pysa tar ni tid på ytterligare 4 minuter. Efter att tiden gått upprepar ni proceduren med nerkylning och kontrollerar att allt är genomkokt och smakar gott. Red med lite maizena om det verkar för simmigt, se upp så att ni inte har i för mycket - det tar ett tag innan konsistensen infinner sig... Det brukar dofta och smaka helt underbart!

Servera med någon form av potatis till, och gärna andra grönsaker bredvid!

Övrigt: Grytan är gluten- och laktosfri.

Chiligryta -perfekt storkok!

Efter önskemål av en bloggläsare tillika Adrians barndomsvän kommer här recept på en Chiligryta som Adrian lagade när han var inneboende hos vännen i fråga i två månader för några år sedan. Grytan, som blev populär hos vännen går nu under namnet "Adrians gryta", men är en vanlig chili con carne som med lätthet kan omvandlas till en chili sin carne (con carne betyder med kött på spanska och sin carne betyder då utan kött).

Vi brukar göra ett riktigt storkok av denna chili som passar perfekt som matlåda och går även att frysa eftersom den är lika god uppvärmd som färsk! Underbart att ha god och nyttig mat som man kan värma en dag då det är lite ont om tid. Grytan har fler fördelar - den är billig (eftersom ingredienserna är relativt billiga och det blir jättemycket mat), nyttig eftersom den innehåller mycket grönsaker, uppvärmd tomat (lykopen) och baljväxter, ja bara nyttigheter egentligen och är lätt att göra en god vegetarisk/veganvariant på. Till på köpet är grytan, bara av farten, helt fri från laktos, gluten, ägg och tillsatser.

Imorgon påbörjar vi sista etappen i vår köksrenovering, och vi kommer inte kunna laga mat i köket på 4 dagar - därför har vi nu fixat mat som går att värma i micron. Bilder på köket kommer när det är färdigt!

Inte kan väl småbarn äta en chiligryta som ni haft cayennepeppar i, tänker ni kanske? Inga problem. Ifall grytan blivit lite för stark så rör vi ner lite matyoghurt i Frejas portion. Detta brukar funka utmärkt för oss, vi får bara se till att Freja inte märker att vi gör detta, för hon har fått för sig att hon inte gillar yoghurt. Om vi rör ut det ordentligt så att yoghurten inte syns utan grytan bara blir ljusare i färgen så äter hon dock med jättegod aptit!

Adrians chili con/sin carne
20 portioner (ungefär, vi fick 2 stora grytor)

Rapsolja
4 lök
6 klyftor vitlök
1 kg köttfärs (eller uteslut köttfärsen om du vill ha vegangryta  - svamp och bönor räcker gott och väl som proteinkälla, men då blir det färre portioner om du inte ökar resten av ingredienserna!)
2 paprikor (1 röd, 1 grön), grovhackad
1 zuccini, grovhackad
250 g skogschampinjoner, skivade
3 morötter, grovrivna
1 stor burk majs
6 burkar bönor, gärna olika typ vita, små svarta, kidneybönor
5 tetror/burkar tomatkross
4 msk tomatpuré
Svartpeppar
1 färsk chili, eller chilipulver efter smak
Cayenne ifall du vill!
Paprikapulver 2 msk
Timjan och/eller oregano, flera msk
1-2 tsk salt, efter smak samt gärna buljong, t.ex. lantbuljong eller köttbuljong
Ev. yoghurt till servering (se tips angående barn ovan)

OBS - chili är en perfekt "rest"-gryta - ha i rester av grönsaker som du har kvar i kylen och anpassa receptet efter vad du gillar. Tycker du om lök och vitlök - ha i mer! Gillar du inte för mycket bönor - ha i mindre. Det finns inga givna proportioner, det enda viktiga är att du späder med tillräckligt med tomatkross för att grytan ska bli lite lagom simmig (se bild med grytorna för ungefärlig konsistens) utan att bli för vattnig/sopplik, samt att du kryddar ordentligt vilket kan regleras genom att provsmaka och ha på mer ifall det känns för tamt. Tänk på att det är lätt att krydda mer på slutet så börja ganska försiktigt med både salt och chili/cayenne. Om det känns lite smaklöst så är det ofta salt som saknas!

Gör så här:
Fräs lök i olja i några minuter, ha i köttfärsen och se till att det blir genomstekt. Ha på vitlök, paprikapulver och chili samt skivade skogschampinjoner. När allt detta blivit brynt så tillsätt tomatkross och buljong, salt, peppar, tomatpure och koka upp samtidigt som du har i fler av grönsakerna allteftersom du hackat färdigt dem: zuccini, paprika, majs och morot. Låt grytan puttra tills grönsakerna är mjuka, tillsätt sedan bönorna och puttra 10 minuter till, smaka och tillsätt ev. mer av olika kryddor. Det är viktigt att röra om lite då och då så att det inte bränner fast i botten och så att smakerna blandas ordentligt. Tänk också på att skölja av majs och bönor i kallvatten, häller man såhär mycket bönor/majs direkt från burken ner i grytan blir det annars lätt "burksmak" på hela anrättningen. Servera gärna med råris eller gott grovt bröd och lite matyoghurt till dem som vill ha lite mildare gryta!

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!