Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!

Om dieter och Supermat samt tips på 18 livsmedel att äta mer av!

Face-it diet...

Det finns så mycket vi ännu inte vet om maten. För 20 år sedan tänkte man att frukter och bär var nyttigt att äta främst pga att de innehåller mycket C-vitamin. Idag vet vi att bär är mycket nyttigare än så, främst på grund av att de innehåller fytokemikalier, eller färgpigment i skalet, som fungerar som starka antioxidanter och skyddar cellerna mot cancer, åldersrelaterade sjukdomar, sänker kolesterolet och hämmar inflammationer. Vem vet vad forskarna kommer på om maten härnäst? Precis som med andra saker vi vet ganska lite om är det bra att gå efter någon slags försiktighetsprincip. En blandad, varierad kostär en slags försäkring för att man troligtvis får i sig en hel del saker som få småningom kommer upptäckas vara hälsosamma. Och äter man inte överdrivet mycket av någonting, så är det sällan man får problem av ha fått i sig för mycket av något heller! 

Allt som oftast kommer det tvärsäkra rekommendationer om vad vi bör eller inte bör äta och olika dieter höjs till skyarna med mer eller mindre garanterad viktminskning. Så fort folk är tvärsäkra på det där sättet ska man vara försiktig med att tro på dem . Det är sällan forskarna själva som har kommit fram till dessa slutsatser som uttalar sig såhär tvärsäkert, utan olika typer av ”lekmän” som omtolkat forskarnas slutsatser till enkla råd och rekommendationer som  de sedan försöker sälja till den stora massan. Vad gäller dieter för viktminskning är det nog "face-it-dieten" som är mest verksam...

Med detta sagt så vill vi nu skriva om på vilket sätt som vi försöker äta mer hälsosamt, även om vi inte skulle kalla det diet, särskilt som det främst handlar om att man ska äta mer av en hel del saker och inte mindre. Vi försöker sikta mot de rekommenderade mängderna av de nedan listade 18 supernyttiga livsmedel som har bevisat bra effekter för hälsan, men detta innebär ju automatiskt att man äter mindre av det som inte är lika nyttigt. Boken "Supermat" kom ut 2008 och innehåller en jättebra sammanfattning av den senaste forskningen kring mat och hälsa, inspirerande presenterat med bilder, recept och lagom komplicerade beskrivningar av varför olika livsmedel är så nyttiga. Här nedan har vi sammanställt en lista på livsmedlen och de rekommenderade mängderna man bör få i sig, hur man kan gå tillväga samt en mycket kortfattad kommentar om varför de är nyttiga. På slutet kommer några korta kommentarer också om saker man kan försöka äta mindre av. Men vi rekommenderar varmt att man läser boken om man är intresserad av detta! I nästa blogginlägg finns länkar till recept som förekommit här på bloggen som innehåller supermatsingredienser. Sök även på etiketten "supermat" så får ni upp alla recept som passar in på rekommendationerna.

Rekommendationer från Supermat

Apelsin 1 apelsin eller 1-2 dl juice/dag. Drick till frukost eller ta en apelsin efter lunchen, middagen eller som mellanmål under vintersäsongen. Bra för att  det stärker immunförsvaret, stabiliserar blodsockret, motverkar cancer i munnen, matstrupen och magsäcken samt lungorna. Minskar risken för hjärtinfarkt, förbättrar inlärningsförmåga och minne, hjälper vid alzheimer och reumatism.

Äpple 1 äpple varannan dag (minst). Ät i frukostyoghurten eller -gröten, ta ett äpple efter lunchen eller som mellanmål. Bra för att  det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, åldersdiabetes, olika typer av cancer och är bra mot astma samt för luftrören generellt.

Granatäpple Ett par ggr i veckan är rekommendationen, men så mycket äter väl ingen? Vi försöker äta ofta på vintern när de är i säsong. Bra för att granatäpple sänker blodtrycket, minskar åderförkalkning, motverkar prostatacancer och alzheimer. Det har väldigt stark antioxidativ förmåga och innehåller flera nyttiga näringsämnen och substanser som inte finns i några andra födoämnen.

Blåbär Lite blåbär varje dag  + många andra bär. Frysta blåbär kan tinas i kylen och blandas ner i frukostyoghurten eller -gröten eller ätas som mellanmål eller efterrätt med lite yoghurt. Bra för att  de är väldigt kraftiga antioxidanter, innehåller massor med c-vitamin, är bra för hjärnan och motverkar rynkor. Dessutom är de bra för hjärtat, sänker blodtrycker, motverkar tjocktarms-, prostata- och livmoderhalscancer samt är bra mot urinvägsinfektion. Stärker mörkerseendet och hämmar inflammationer i mag-tarmkanalen. Många andra röda och mörka bär har liknande positiva effekter.

Nötter och frön 1 handfull/dag, många olika, valnötter, mandlar, pumpafrön och solrosfrön är särskilt nyttiga. Ät nötter som mellanmål, blanda i frukosten eller till efterrätt, strössla över sallader och soppor. Bra för att  Nötter och frön är feta men kan hjälpa oss att hålla vikten under förutsättning att man äter dem med måtta. De är bra för blodsockret och minskar risken för åldersdiabetes samt för hjärtsjukdom. E-vitamin i i solrosfrön och mandel är bra för kärlen och mot alzheimer och Parkinson. Valnötter är mycket rika på omega-3.

Krossat Linfrö 2 msk/ dag. Blanda i frukostgröten eller yoghurten. Kan smaka äckligt om man tar för mycket. OBS att hela linfrön inte har samma positiva effekt, och att man inte heller bör äta mer än 2 msk per dag! Bra för att  de innehåller mycket omega 3 (se positiva effekter av lax). De innehåller dessutom fibrer som renar kroppen och Lignan som kan ge skydd mot bröstcancer och dessutom hjälper mot klimakteriebesvär.

Baljväxter (bönor, ärtor och linser) 3 port olika baljväxter/vecka (minst). Ha bönor och kikärtor i hummus, soppor och grytor. Ät gröna ärtor till till alla möjliga rätter och ha ärtor och bönor i sallad.  Bra för att  de är rika på järn och ger därmed mer energi och motverkar trötthet. Innehåller magnesium och kalium som sänker blodtrycket. Är rikt på folat som motverkar olika typer av cancer. Motverkar hjärt-kärlsjukdom.

Havre 1 portion/dag + 2 portioner övrigt fullkorn t.ex. fullkornsbröd och fullkornsris och fullkornspasta. Testa även mathavre! Bra för att havre minskar risken för hjärtinfarkt, demens, åldersdiabetes, är bra för mag-tarmkanalen och hämmar inflammation. Fullkornsprodukter över huvud taget minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Yoghurt 2,5 dl /dag. Ät till frukost, mellanmål eller som efterrätt. Blanda gärna ner äpple, blåbär eller nötter i yoghurten! Bra för att  det är rikt på kalcium och motverkar benskörhet samtidigt som den är probiotisk och därför förbättrar immunförsvaret, hälsan i mag-tarmkanalen och hjälper mot viktproblem och bukfetma eftersom det bryter ner fett på ett effektivt sätt.

Avokado ½ avokado 3-4 ggr/vecka. Ät som mellanmål, på macka eller i sallad. Fast de är främst i säsong under vintern, så fokusera på att äta avokado då när de är godast! Bra för att hjälper kroppen att ta upp flera andra nyttiga ämnen. Sänker kolesterolet, skyddar hjärtat, är bra för synen och huden. Ger ett visst skydd mot bröstcancer och prostatacancer.

Broccoli 3-4 ggr/vecka + andra kålsort regelbundet. Fokusera på att äta broccoli under hösten och vintern när den är i säsong. Ångkoka gärna vilket bevarar näringsämnena och ät den så till nästan vilken mat som helst, ha i broccoligratäng, gör broccolisoppa.  Bra för att  den motverkar cancer i lungor, lever, matstrupe och tjocktarm samt vissa typer av bröst- och prostatacancer. Stimulerar levern att göra sig av med gifter och ger lägre risk för att utveckla hjärtsjukdom. Innehåller folat, som är viktigt för foster, och motverkar uppkomsten av magsår. Broccoli minskar även risken för att utveckla grumlad lins i ögonen och är bra för skelettet eftersom den innehåller kalcium.

Spenat 3-4 ggr/v + ät även andra mörkt gröna bladgrönsaker och gula och orangea grönsaker. Ha babyspenat i en blandsallad istället för isbergssallad, använd i omelett eller bulgur. Använd fryst spenat i lasagne och pajer, gör spenatsoppa.  Bra för att spenat hjälper mot cancer i gallblåsan, lungorna, tjocktarmen, prostatan och brösten. Hjälper även mot åderförkalkning och innehåller mycket järn som hjälper till att transportera syre till olika organ och gör dig stark och smart! P.g.a. nitrathalten i spenat ska upphettad spenat i t.ex. lasagne kylas ner snabbt efter tillagning om den ska sparas och sedan hettas upp den ordentligt innan man äter den, d.v.s. den ska vara rumstempererad så lite som möjligt.

Tomat (tillagad tomat är bäst) 2-3 msk/dag tomat som varit upphettad + färsk tomat 3-4 ggr/v. På vintern kan man fokusera på att ha tomatkross i grytor, soppor, pastasåser mm. Ketchup utan tillsatt socker och pizza som inte innehåller onödigt mycket ost och annat fett är bra p.g.a tomatsåsen! På sommaren och hösten är tomatsallad perfekt! Ät tillsammans med nyttigt fett, gärna olivolja.  Bra för att  tomater med sin höga lykopenhalt minskar risken för cancer, motverkar kärlens åldrande och därmed hjärtsjukdom, stroke, minnesförlust samt även impotens. De har visat sig särskilt verksamma mot prostatacancer. Dessutom fördröjer de rynkor! Upphettning ökar halten av lykopen.

Lök (olika sorter) Minst 3 ggr/vecka (helst rå). Använd rå vitlök i tsatsiki, hummus, guacamole (alla dessa tre innehåller ju även annan supermat - yoghurt, baljväxter och avokado!). Ha hackad rå rödlök i sallader. Tillsätt lök så ofta du kan i mat, och öka gärna mängden lök i grytor, soppor, gratänger, ugnsgrillat. OBS låt löken vila i 10 minuter efter att du hackat den och innan du hettar upp den, då koncentreras viktiga enzymer och stannar sedan kvar i maten.  Bra för att lök stabiliserar blodsockret, är bra för kärlen, hämmar inflammationer och förbättrar immunförsvaret. Lök renar kroppen genom att stimulera levern att rensa ut gifter ur kroppen och stärker skelettet och motverkar cancer i matstrupen, magsäcken och tjocktarmen.

Olivolja (kallpressad extra jungfru) 2-3 msk/dag (är ju väldigt mycket, men börja med att ha olivolja på tomatsallad, ringla över nykokt pasta, doppa bröd i samt ät i olika såser som pesto, salsa, hummus e.t.c.). OBS, stek ej i olivolja, använd då rapsolja som är nyttigt av andra orsaker, exempelvis är rikt på Omega 3 och E-vitamin. De två oljorna kompletterar varandra bra.   Bra för att  det sänker det onda och ökar det goda kolesterolet, minskar inflammation, förhindrar att kärl drar ihop sig, innehåller flera ämnen som tillsammans motverkar åldrandet, minskar risken för bröstcancer och tjocktarmscancer samt benskörhet. Paradoxalt nog hjälper olivolja med viktminskning eftersom olivoljan ökar nedbrytningen av fett i fettcellerna!

Lax 3 ggr/vecka + skaldjur är också nyttigt. Om man vill tänka på miljön kanske man inte ska äta riktigt såhär mycket lax, utan se till att få i sig Omega 3 från krossade linfrön och rapsolja exempelvis. Bra för att lax och annan fet fisk hämmar inflammation och cancer, skyddar kärl och minskar risken för plötslig hjärtdöd. Dessutom ger den vackrare hy, skyddar ögonen och minskar besvär med torra ögon. Lax är rikt på D-vitamin, B-vitamin, magnesium och selen. Det är även viktigt för foster om man är gravid och ökar hjärnans prestationsförmåga samt motverkar depression, demens och ADHD. Depression och humörsvängningar har visat sig påverkas positivt om man får i sig mycket Omega-3. Skaldjur innehåller också omega-3, mineraler och mycket protein samtidigt som de har lite kalorier.

Rött vin eller blå druvjuice 1 glas, ca 3 ggr/v + gärna blå vindruvor. Det är vanskligt att rekommendera vin eftersom alkohol kan ha olika negativa bieffekter inklusive leversjukdomar och alkoholism. Men det verkar som att rött vin är det bästa om man kan och vill dricka vin. Ett glas rött vin = 3 glas druvjuice om man räknar på fytokemikalierna som ingår. Druvor är dock sockriga och icke-ekologiska är väldigt besprutade.  Så anpassa detta till din egen verklighet, och notera att ett glas är ett glas på ca 10-12 cl och inte mer.  Bra för att  det innehåller flera olika ämnen som har positiva effekter på kärl och hjärta, t.ex. minskar det onda kolesterolet och håller hjärtmuskeln smidig. Skyddar även mot prostata- bröst-, lung- och levercancer, dämpar inflammationer och ger lägre risk för alzheimer.

Choklad (mörk) 10-20 g 4-5 ggr/vecka. Köp hem kakor av mörk ekologisk fairtrade-choklad (vi rekommenderar Änglamarks mörka choklad som är prisvärd) - unna dig 1-2 rutor efter maten eller till kaffet! Bra för att choklad med 70%-ig kakaohalt innehåller överlägset mycket antioxidanter (s.k. ORAC-värdet är 13 120/100 g, att jämföra med granatäpplen som anses supernyttiga och har 3307 och blåbär som har 2400). Detta innebär att det är bra för hjärt-kärlhälsan och mot diabetes.

I övrigt:  Ät mycket övriga grönsaker i olika färger, både råa och tillagade! Ät ca 3 portioner frukt och bär per dag (apelsinjuicen räknas som 1 portion). Såklart är det bra att få i sig kolhydrater, fett och protien, ungefär i proportionerna 1/3 av varje. Överkurs:

Andra kostråd: Ät gärna get- och fårost, magert kött, kyckling, fisk, fullkornsris och pasta (obs kolla på förpackningen att det är 50-100% fullkorn!), rotfrukter. Välj gärna ekologiskt kött då korna har betat mer gräs och har fått i sig mer omega 3 än om de matats med spannmål. Kryddor som chili, cayennepeppar och örtkryddor är också bra för hälsan.

Ät mer måttliga mängder av: Komjölk och feta mjölkprodukter (förutom yoghurt) samt fetare kött, då forskning visat att överdriven konsumtion av dessa produkter är relaterat till olika hälsoproblem. Måttlig konsumtion ska inte vara några problem. Undvik gärna då det inte ger hälsofördelar och ibland kan ge nackdelar: All processad mat (olika såser i flaskor och påsar som ska röras ut i vatten eller mjölk, färdiga produkter, hel- och halvfabrikat av olika slag), allt som innehåller härdat fett (exempelvis färdiga småkakor och bakverk), produkter som innehåller mycket vitt socker eller olika former av sirap. Forskningen visar också mer och mer att olika saker som dessa produkter innehåller är skadliga för kroppen på olika sätt, även om vi inte vet allt om hur olika tillsatser, processer mm. påverkar hälsan. Det är onödigt att vara livrädd för detta också förstås, men det är samtidigt klokt att inte basera större delen av sitt matintag på dessa produkter.

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!