Visar inlägg med etikett nyheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nyheter. Visa alla inlägg

fredag 24 oktober 2014

Godis i Halloweentider - är det verkligen godis? Om barn och socker...

En svart Halloweenkatt!
'Det här var ju godis!' kan folk ju säga och mena att det är gott, något lite lyxigt. Såhär i Halloweentider finns det ju väldigt mycket godis i omlopp. Men hur mycket av det är verkligen gott och lyxigt? Och hur mycket är egentligen mer skrämmande än det där utklädda spöket?

Om man slutar äta godis och läsk,vilket vi i stort sett gjorde för några år sedan, och sedan smakar igen slås man snabbt av hur väldigt sött det är, och hur lite annat det egentligen smakar. Det är främst det söta som är markant i det mesta godiset och de andra smakerna smakar ofta väldigt syntetiskt. Tyvärr är också många tillsatser, emulgeringsmedel och färg- och smakämnen som finns i godiset inte särskilt nyttiga för kroppen, många ämnen har blivit mer och  mer ifrågasatta. I och med EU-inträdet blev det tillåtet med azofärgämnen i Sverige som annars var förbjudna. Nu förekommer de i importerat godis. Kan vara värt att fundera på när godistillverkarna slåss om att sälja billigaste godiset  vad har de tummat på för att få ner priset? Här kan man läsa lite mer om vad godiset egentligen innehåller. 

Huvudproblemet med godis är dock kanske inte tillsatserna utan att det innehåller väldigt mycket socker och inga övriga näringsämnen, så om barn äter mycket godis så får de oftast i sig för lite av annat som är nyttigt. Om barnen istället tex. äter frukt får de i sig en massa viktiga näringsämnen, vitaminer och fytokemikalier samt antioxidanter tillsammans med fruktsockret. Och godis är väldigt energitätt - 100 gram karameller motsvarar energiinnehållet i ett helt kilo apelsiner, som ett barn aldrig skulle orka smälla i sig, men som skulle ha en hel del hälsofördelar som karamellerna inte har. Barn som äter mycket sötsaker vill ofta inte ha riktig mat sen eftersom de redan fått i sig en massa energi och det är väl där det främsta problemet ligger. 

Nu kanske många hajar till men vi började inte ge vår dotter lördagsgodis förrän hon var i 7-8 årsåldern och även om hon får godis vid påsk och Halloween så begränsar vi mängderna jämfört med det hon får ihop om hon går runt till en massa grannar - hon får spara resten till lördagar framöver eller ge bort. Just eftersom hon inte vant sig från tidig ålder vid stora mängder socker så uppskattar hon en mycket mindre mängd än andra barn. När hon väl fick lördagsgodis hade vi regeln att hon fick så många godisbitar som hon var gammal - dvs 8 bitar vid 8 år. Detta accepterade hon direkt eftersom regeln har en tydlig "barnlogik" och hon har ett utbud av dyrare och mer lyxiga godisar som hon varje lördag ränkar upp rätt antal ur och lägger i en skål, sedan sitter hon och äter bitarna en och en och njuter av dem länge. Hon blir uppspelt när hon fyllt år och får lägga på en extra bit osv. 

Ja, lördagsgodiset är från början ett sätt att begränsa barnens godisintag, men det har inte riktigt blivit så på senare tid - barnen får ju godis i många andra sammanhang som inte är lördagar - exempelvis på barnkalas, olika tillställningar med fiskdamm och skattjakter samt att välmenande människor lätt försöker sticker till ens barn en klubba så fort man har med dem för att hämta ett paket eller en pizza, osv. Dessutom ska de få något som belöning om de tar ett blodprov eller en spruta, är snäll hos frisören, och förstås bilgodis på långresor osv. Ja, det blir lätt mycket godis ändå. För att inte tala om andra sötsaker, saft och läsk, bullar, kakor, glass, fika, födelsedagar, julgodis, påskgodis, halloweengodis, semlor, kladdkakans dag, våffeldagen, kanelbullens dag och allt vad det är. Det räcker alldeles tillräckligt egentligen utan att dessutom få godis på lördagar också och dessutom skapas en jättepositiv lördagsassociation till godiset som känns ite problematiskt. Barn är ju särskilt betingade att gilla sött över surt/bittert för att inte riskera att bli förgiftade, och ett barn som har utvecklat en aptit för socker kommer ständigt att tjata om godis, försöka komma över godis på olika sätt och vara gnällig, ha dåligt humör och lättare ofta få utbrott och humörsvängningar om det inte får godis. Så vi tycker det finns goda skäl att försöka begränsa lite, även om vi inte vill verka superstränga (anledningen till att hon fick lördagsgodis så småningom).

Det finns godis av bättre kvalitet med mindre konstiga tillsatser som tex de ekologiska cyklarna (en blinkning till de populära bilarna) som heter "Like my bike" och även godis med mindre socker (eller med sötningsmedel som vi är lite skeptiska till men som kan vara ett bättre alternativ eventuellt). Det finns att köpa på nätet om det inte finns i en affär nära er. Vi försöker också få dottern att gilla vuxnare godis som chokladdoppade lakritskulor. Hon gillar även mörk choklad, och det får hon gärna lite äta av varje dag.

tisdag 4 mars 2014

Skippa sockergeggan istället för mandelmassan i köpesemlorna och baka själv!

Bloggen har tagit en paus p.g.a. långdragen sjukdom men är på väg tillbaka nu, hoppas publicera en ny veckomatsedel för nästa vecka snart.


Freja får sin första semla för ett år sedan.
Idag är det ju fettisdagen och vi tycker oss märka att just semlor är det många som föredrar att köpa istället för att baka själva (till skillnad från t.ex. kanelbullar på kanelbullens dag eller lussekatter och pepparkakor kring jul), trots att det är väldigt enkelt att baka semlor och blir himla gott i jämförelse med köpesemlor. Äkta vara gjorde nyligen en sorglig kartläggning av innehållet i semlor både i butik och på konditorier och kom fram till att fyllningen ibland inte innehåller någon mandel alls, utan bara krossade aprikoskärnor som ska smaka lite som mandel. Även i dyrare lyxsemlor på konditorier har man inte bara kört med mandelmassa rakt av, utan köper ofta färdig "semmelfyllning" i plastdunk. Här beskriver de hur "semmelfyllning exklusiv" innehåller: Socker, vatten, mandel, modifierad stärkelse, potatisstärkelse, konserveringsmedel (E202), bittermandelolja. Oklart vad som är så exklusivt här alltså. 

Nej, det kanske inte är så konstigt att köpesemlor tenderar att bli besvikelser med torra bullar och smaklös fyllning. Vissa konditorier med höga ambitioner gör troligtvis fortfarande bättre semlor, men dessa kan då vara riktigt dyra alltså - i helgen såg vi relativt små semlor på ett bättre ställe för 38 kronor styck! Det är ju ganska saftiga pengar och då kanske man kan börja tänka sig att röra ihop en deg och sätta på ugnen själv och sedan få äta flera små goda och saftiga semlor till fikat? Vi brukar baka på helgen innan eller efter fettisdagen då det hinns med och känns roligare att sitta och fika, och sparar man bullarna i plastpåse håller de i några dagar så att man kan äta flera gånger, alternativt kan man frysa in dem och tina så många man vill ha och göra färsk fyllning till. Det passar bra med irish cofee alternativt varm choklad till semlor, när man ändå har hållit på och vispat grädde och så. Receptet publicerade vi förra året. Vi hoppas att fler får njuta av riktigt goda, hembakta semlor i år! Mums!

torsdag 30 januari 2014

Vegetariska dagen 1:a februari

Den 1:a februari är vegetariska dagen, så passa på att testa någon god vegetarisk rätt från bloggen! Bara tryck på etiketten "vegetariskt" här bredvid så får ni upp många goda recept som är, eller enkelt kan göras, vegetariska. Vi har många favoriter som är enkla att göra, bland annat flera soppor, pestopasta, lasagne, cannelloni och hummus.

Angående vegetarisk mat så förespråkar vi ju inte att man måste låta bli allt kött men att man kan försöka hålla det på en hållbar och hälsosam nivå och vi uppmuntrar gärna till att testa vegetariska rätter eller addera mer grönsaker till maten generellt. Som tur är verkar intresset för vegetariskt öka och många vill gärna testa, men det finns förstås alltid de som tycker att det inte är 'riktig' mat så fort man inte äter kött vareviga måltid, senaste exemplet på det är LRFs Nyköpingssektion som tydligen tycker det är väldigt provocerande att en skola vill införa en vegetarisk dag. Okunskapen om argumenten mot överdriven köttkonsumtion som uppvisas av deras representant i intervjun är riktigt pinsam. De är inte ensamma om att överskatta  hur mycket protein kroppen behöver, det går utmärkt att äta kött relativt sällan och ändå inte behöva fundera mer kring hur man ska få i sig protein som helvegetariener kan behöva göra. Svenska ungdomars huvudproblem är snarare att de får i sig för mycket fett och socker och för lite vitaminer och grönsaker. Livsmedelsverket är tydliga med att det inte finns fog för att äta så mycket kött som vi gör i Sverige idag (ca 85 g/dag/person) ur hälsosynpunkt, tvärtom framhåller de cancerriskerna med hög köttkonsumtion. Att satsa på max 50 g/dag är en mycket mer hållbar nivå.

Dessutom är problemet med kornas utsläpp av metangaser (som inte går att jämföra med människors) inte det enda problemet med vår överkonsumtion av kött utan huvudproblemet är att det går åt mycket mer energi till att producera kött än till spannmål och grönsaker, samt att det blir mycket högre koldioxidutsläpp av köttproduktion än av motsvarande vegetabilisk proteinproduktion (se Livsmedelsverkets länk ovan). Det spelar också stor roll vilket kött vi väljer, ekologiskt naturbeteskött och viltkött ska inte utfodras med importerat kraftfoder från Brasilien. Det finns även kyckling och gris som är uppfödd på hållbart foder men detta kan vara lite jobbigare att få tag på. Börja på din lokala Reko-ring (sök på facebook) eller tex på Gårdssällskapet. Vi bör ju som bekant försöka hushålla med energi och resurser så gott vi kan så att det finns kvar någonting även till kommande generationer, och kraftigt minska våra koldioxidutsläpp. Och då blir det onödigt äta så mycket kött att det är långt över rekommendationerna för god hälsa, eller hur?

Det är väl en bra anledning att testa ett nytt vego-recept imorgon!

fredag 10 januari 2014

Tips på miniserie om matkvalitet kring sekelskiftet i Stockholm!

Ett litet Tv-mystips inför helgen kanske kan vara på sin plats? Vi har precis sett färdigt här hemma på de tre delarna i miniserien "Fröken Frimans Krig" på SVT play. Serien handlar om historien kring butiken "Svenska Hem", som initierades av kvinnor, ägdes kooperativt av enbart kvinnor, drevs av kvinnor och där enbart kvinnor fick handla. Butiken öppnade nära Stureplan i Stockholm 1905, och var ett initiativ mot den dåliga livsmedelshygienen och matfusket som var vida utbrett. Kvinnorna ställde höga krav på livsmedlens kvalitet och blev till en början kraftigt motarbetade av de manliga specerihandlarna i Stockholm som organiserade en bojkott mot butiken. En mycket välgjord och bra serie! För de som vill veta mera efter att ha sett den om hur det gick för butiken, vad man hade för sortiment osv. så kan man läsa kapitel 5 i Mats-Eric Nilssons "Den hemlige kocken", som heter "Kvinnligt motstånd" och som handlar just om Svenska Hem. Historien är något att inspireras av i dessa tider av matfusk och matbutiker ägda av storföretag där enskilda kunder har mycket lite insyn och inflytande..

Trevlig helg på er!



torsdag 3 oktober 2013

Kanelbullens dag 4 oktober

Hembakta kanelbullar, kökshanduk från Hemtex
Vi har haft lite för mycket att göra senaste veckan för att orka blogga, även om vi förstås inte slutat laga mat, så det kommer recept lite senare...

Tänkte istället påminna om att imorgon 4e oktober är kanelbullens dag och länka till förra årets beskrivning av dagens historia och bullbak samt receptlänk, som ni hittar här. Obs! Även för laktos, mjölk och glutenallergiker!

lördag 28 september 2013

Miljövänliga veckan v 40 - utmana dig själv!

Naturskyddsföreningen har länge drivit kampanjen miljövänliga veckan varje år, som alltid är vecka 40. I år infaller det 28 sept-8 oktober och fokuset är på att handla ekologiskt. De uppmanar människor att byta ut ett par varor som de kanske inte brukar köpa ekologiskt till ekologiska varianter. Dessa är mejeriprodukter, bananer, vindruvor och russin, kaffe och potatis. Vi tänkte föreslå fler sätt att utmana sig själv under veckan! Testa ett eller alla fem av våra utmaningar här nedan!

1. Köp mer ekologiskt än du brukar! Testa att köpa alla grönsaker och all frukt ekologiskt i en vecka, eller om du redan köper det mesta ekologiskt så prioritera att försöka hitta även den där produkten du inte brukar köpa som eko i en ekovariant, eller testa att tänka om ifall du inte hittar en vara som ekologik och köp något annat istället. En annan kul grej att testa är att köpa exempelvis ekocitron medan du fortfarande har icke-ekologisk citron kvar hemma och göra ett smaktest - hur smakar de, kan man känna någon skillnad?

2. Testa ekologiskt kött (om du äter kött) och inte redan brukar köpa det. Har du tänkt testa Bosarpkyckling - gör det denna vecka! Vi har många goda recept och tips på hur man gör med Bosarparen. Eller testa att beställa en köttlåda från en lokal ekogård.

3. Ät vegetariskt dubbelt så ofta denna vecka mot vad ni brukar. Eller späd ut köttet med grönsaker mer än ni brukar. Är ni vegetarianer, testa att undvika sojaprodukter i en vecka. Poängen är att alla ska utmana sig själva där man befinner sig just nu. Passa på att testa nya recept, här finns alla vegetariska recept och recept som enkelt kan göras vegetariska på den här bloggen, och här finns recept med mycket grönsaker i. Amy's blogg är också mycket inspirerande vad gäller vegetariskt.

4. Försök att jobba mot en "nollvision" vad gäller att slänga mat under veckan. Detta är kanske den enskilt viktigaste saken man kan göra för att spara på resurserna. Jobba på flera fronter - köp inte mer mat än ni säkert kommer äta upp (det är sällan man har för lite mat hemma, eller hur?), lägg inte upp för mycket på tallriken (det är inte svårt att ta om!), lägg undan rester i en burk och ät lite senare till mellanmål, och frys in överbliven mat - ägg kan man tina och göra äggröra på sen, kött och potatis kan bli pyttipanna, ris och grönsaker kan bli stekt ris, brödkanter kan bli goda krutonger osv. Här finns fler tips på vad man kan göra.

5. På helgen kan man passa på att göra en aktivitet med mat- och miljötema. Titta på en matkarta, besök en bondgård, marknad eller skördefestival, plocka svamp och tillaga den, eller varför inte leta på fruktförmedlingen efter någon i närheten som har frukt som ni kan plocka och ta tillvara. Passa på att prata med ev. barn om maten, var den kommer ifrån och varför man måste värna om resurserna. Ta lite till till att läsa på själv om något ni undrat över tidigare. Läs t.ex. på naturskyddsföreningens hemsida, eller spana in boktipsen och länktipsen i spalten till vänster på denna sida.

 Lycka till med utmaningen! Berätta gärna hur det går!

torsdag 5 september 2013

Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!

onsdag 28 augusti 2013

Skördefestivaler!


Nu i skördetider är det mycket happenings ute i landet och ett perfekt läge att besöka skördefestivaler och liknande! Under hela september och fram till Mickelsmäss så sprudlar det verkligen av skördefester, googla bara på skördefest i ert närområde för att hitta ett kul utflyktsmål. Särskilt nämnvärd är kanske Ekorundan i Skåne, då man istället för att titta på konst tittar på ekologiska gårdar 7-8 september. Skördefester är förstås ett kul sätt att få en närmare anknytning till maten och hur den produceras och förädlas och är en perfekt aktivitet med barn.

Eftersom vi hade en så schysst semester på Åland förut är vi sugna på att besöka Skördefesten på Åland, även om det nog inte blir av just i år. Är någon bloggläsare intresserad av att åka kan vi erbjuda 3 st gratisbiljetter till båtresa med Eckerölinjen om ni skriver någon rad i kommentarsfältet.

I helgen (31 aug-1 sept) är det dessutom matfestival i Uppsala, Bondens egen matfestival, som vi förstås har tänkt att gå på och ser mycket fram emot. En hel del roliga programpunkter och gratis mitt i Botaniska trädgården, låter ju inte helt fel. Det kommer en uppdatering på bloggen om detta förstås.

Har ni bloggläsare några egna favorithappenings i mat/vin-väg får ni hemskt gärna tipsa!

Gott matfestande på er så länge!


söndag 17 februari 2013

Köttskandaler och entrecote-middag

I dessa kött-skandalstider kan vi känna att det känns extra bra att ha satsat på att köpa kravkött och kött från lokala bondgårdar. Är övertygade om att trenden att folk vet allt mindre om vart maten kommer ifrån samtidigt som den ständigt prispressas till stor del är orsakerna bakom matfusket. Detta kommer diskuteras i kvällens Agenda, ska bli spännande att se).

Så det kändes bra att kunna tina en bit kravmärkt entrecote, i visshet om att det var kött av hög kvalité på flera sätt, till torsdagens alla hjärtans dagmiddag. Vi försöker ta alla chanser vi kan få att laga god middag tillsammans, och alla hjärtans dag kändes som en ursäkt lika god som någon. Ci hade dock lite småont om tid så middagen fick bli ganska snabbfixad. Potatisrullen med getost från nyårsafton har vi drömt om sedan dess, så den gick i repris, och till detta gjorde vi en snabb ädelostsås eftersom vi fortfarande har kvar ädelost sedan i julas. Testade också pressgurka enligt ett recept på bloggen Mumsfilibabba, men denna blev alldeles för stark i smaken av vitpeppar i vårt tycke, så vi rekommenderar att man endast tar en mycket liten nypa vitpeppar i lagen istället för det kryddmått som står i receptet.


Entrecote, potatisrulle med getost och rosmarin, ädelostsås och pressgurka
2 portioner

ca 100 g kött att steka i panna per person
ca 70 g ädelost
1 dl grädde
salt, peppar
ingredienser till potatisrulle och pressgurka, se respektive recept nedan

Potatisrulle med getost och rosmarin - receptet finns här
Pressgurka - recept på en annan blogg (ta mindre mängd vitpeppar!)

Börja med att hyvla och salta in gurkan till pressgurka samt göra lagen till den. Ta fram kött och ost i rumstemperatur, men gör under tiden potatiskakan som ska vara i ugn i ca 20 minuter. När det är 5 minuter kvar, häll grädden i en såskastrull och koka upp medan ni smular ner ädelosten i kastrullen, salta och peppra lite. Stek köttet i smör i en stekpanna till lagom rosa färg efter smak. Skölj ur kastrullen med en skvätt mjölk och häll detta i såsen. Under tiden som den ene fixar sås och köttbit får den andra ta ut potatiskakan ur ugnen och lägga upp den på tallrikar samt ställa fram gurka mm, så att allt är färdigt när köttbiten är färdigstekt. Den ska förstås ätas omedelbart!

tisdag 22 januari 2013

Köttguiden och jordbruksverkets rapport om svenskarnas köttkonsumtion

Idag rapporterades det i bland annat DN om Jorbruksverkets nya rapport "En hållbar köttkonsumtion", som belyser köttätandet ur flera olika aspekter. Tydligen äter svenskarna flera kilo mer nötkött än EU genomsnittet (och mindre kyckling än genomsnittet). Drygt 25 kilo per person och år, vilket är dåligt ur ett klimatperspektiv eftersom nötkött har stor påverkan på klimatet, som jag skrivit om tidigare. Överhuvudtaget äter vi för mycket kött, vilket nu Jordbruksverket också kommit fram till, något jag också resonerat kring i ett annat tidigare blogginlägg


Svensk köttproduktion är i allmänhet bättre än i många andra länder, särskilt eftersom man ger mycket mindre antibiotika till djuren. Ändå ökar konsumtionen av importerat kött, som nu står för 44% av allt kött som äts i Sverige. Säkert beror detta på priset i min mening, men Jordbruksverket väljer att tro att svenskarna inte vet bättre, och föreslår information och politisk styrning i form av en koldioxidskatt som skulle göra utländskt kött producerat på mindre klimatvänliga sätt dyrare, och därmed främja det mer klimatvänliga köttet i konkurrensen. 


Tråkigt nog väljer DN att vinkla detta som "svenskar kan tvingas skatta för kött", trots att de på Jordbruksverket varit noggranna med att vara nyanserade och  säger: "Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera"

I samband med detta kan jag förorda en annan nyhet, nämligen "köttguiden", som är tabell framtagen av  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter. Här kan man se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om vår höga köttkonsumtion. 

Den till synes enkla tabellen bygger på gedigen forskning och forskarna har fått ta ställning i en hel del svåra överväganden, eftersom olika miljömål ibland kan stå mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan vi göra mer medvetna val.Dock är det ju ganska uppenbart att ekologiskt kött ligger bäst till i alla kategorier. Det är också ett tydligt budskap även här att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås.

Vill du dra ditt strå till stacken men behöver idéer till goda vegetariska rätter? Sök på "vegetarisk" på denna blogg. Har du tips du vill dela med dig av? Skriv i kommentarsfältet! Många recept på denna blogg har också ett lägre köttinnehåll och fler grönsaker än många recept brukar ha - det är också ett sätt att dra ner på köttkonsumtionen!

måndag 21 januari 2013

Barnmat, tungmetaller och tillsatser - och recept på hemlagad gröt och barnmat

I helgens DN kunde man återigen läsa om problem med färdig barnmat, denna gång tungmetaller i välling och gröt. Tidigare har det "avslöjats" att det finns onödigt mycket tillsatt socker i barnmat, föga förvånande eftersom barnen då gillar barnmaten från just en viss tillverkare, och föräldrarna fortsätter förstås köpa den, vilket sporrar barnmatstillverkarna till att konkurrera med varandra om hur mycket socker de kan tillsätta. Dessutom brukar barnmaten innehålla alldeles för lite protein och för lite nyttiga fetter ("vegetabilisk olja" är alltid mycket omega-6 i förhållande till omega-3) och även för lite grönsaker, de bulkar mest upp med billiga kolhydrater (och socker då, t.ex. maltodextrin är också socker). Titta på innehållsförteckningen och näringsinnehållet så får ni se! Så lite som 2% protein kan det stå, det är löjligt lite för barn som växer.

Vi har varit skeptiska till barnmat på burk änd från början då det känns som att det inte borde vara särskilt svårt att ge barnen lite av sin egen mat, även om man får se till att konsistensen är lämplig och måste undvika vissa saker. Har ni också funderat på hur mycket det faktiskt kostar med barnmat på burk i ett år - jämfört med den försvinnande kostnaden av att göra några satser egen barnmat enligt nedan? Det finns tusenlappar att spara... Men barnmatstillverkarna lyckas skickligt marknadsföra maten till föräldrar som att den var jättesvår att göra själv och som om det är värsta rocket science att laga välkomponerad mat som innehåller alla näringsämnen man behöver (medan barnmaten då ofta innehåller billiga bulkämnen och tillsatta syntetiska vitaminer och näringsämnen som inte är lika bra som riktiga). De vill också gärna få föräldrar att tro att man inte kan hålla tillräckligt bra hygienstandard för att göra egen barnmat. Det absurda i detta inser man snabbt om man funderar på hur länge det funnits barnmat på burk och hur länge barn funnits och ätit och vuxit upp utan att dö av matförgiftning i särskilt stor utsträckning.

Detta inlägg handlar om att göra barnmat. Vi har ju tidigare skrivit om hur man kan koka sin egen välling, som det nu känns bra att vi gjort, och vill här tipsa om några andra enkla saker man kan göra. I ett annat inlägg diskuterar vi dessutom hur man kan tänka kring mat för att försöka få till bra matvanor tidigt.

Gröt är ju väldigt lättlagat, bara att ta havregryn och vatten, blanda i en (inte för liten) skål, ställa in i micron i en minut på full effekt, röra om, kontrollera konsistensen och ev. ha i mer vatten, micra en minut till och sedan är det klart! Blanda ner frysta tinade blåbär samt gärna lite kokosolja (t.ex. Urtekram kokosolja) för en nyttig och god frukost med extra tillskott av fett som barn gärna ska ha! Detta kan barnet äta själva med sked från att de är ca 10 månader, och gröten innehåller garanterat bättre fetter och mer blåbär än någon fabrikstillverkad blåbärsgröt!

Barnmat till barn mellan 6 -10 mån kan man lätt göra och frysa in i små istärningskuber. Sedan tar ni fram och micrar en eller två kuber när de ska ha mat, tillsätter fett och serverar. Ska ni ut på utflykt kan ni med fördel ta med den frysta kuben så håller sig maten sval och tinar lagom till att den ska värmas. Vi tog fram tre olika lämpliga maträtter och lagade en rejäl portion av varje, detta räckte nästan hela perioden som hon behövde barnmat, dvs vi lagade barnmat tre gånger på 5 månader (sedan fick hon ju mycket BLW-mat (se nedan) från ca 7 månader så vi skedmatade inte henne med barnmat särskilt länge). 
De tre maträtterna vi lagade var:
- lax, broccoli, pasta, torkad dragon (detta var favoriten)
- torsk/sej, ärtor, potatis, torkad timjan
- köttfärs/linser, majs, ris, torkad oregano (ersätt köttfärsen med röda linser för vegomat)
Dessa maträtter innehåller sammanlagt mycket fisk som är nyttigt protein, omega3 som finns mycket i lax, järn som finns i köttfärs och broccoli, olika slags kolhydrater och grönsaker som är näringsrika och med milda smaker som barn tycker om. Anledningen till att vi kryddat allt med örtkryddor är för att det ska smaka lite mer och att barnet ska börja vänja sig vid milda kryddor, samt att små mängder örtkryddor är nyttigt för småbarn. Barnmaten ska kompletteras med amning eller mjölkersättning upp till minst 10 månaders ålder för att få i sig tillräckligt med kalcium och andra viktiga ämnen.

Gör så här: Ta ungefär samma proportioner av tex lax, broccoli och pasta som till en vanlig måltid. Ångkoka eller koka de olika ingredienserna till mjuk konsistens, salta inte! Lägg allt i en bunke eller kastrull, tillsätt lite av kokvattnet och mixa med stavmixer till puré med lite bitar i, beroende på barnets ålder. Tillsätt mer av kokvattnet om konsistensen är för tjock. När maten är färdig, lägg upp i istärningskuber och frys in direkt. När maten är fryst, knacka ur istärningskuberna och lägg i en burk i frysen (märk burken med frystejp för det kan vara omöjligt att gissa vilken "rätt" det är). När du ska tina så ta en kub, lägg i en porslinsskål (undvik att värma i plast även om du ska servera på plasttallrik) och värm i micron tills den blir ordentligt varm, tillsätt lite rapsolja, olivolja eller smör (variera gärna då olika typer av fett innehåller olika sorters nyttigheter) och låt det sedan svalna till lagom temperatur innan du ger barnet.

Mat till barn från ca 10 månader är ännu lättare. Nu är det inte längre nödvändigt med barnmat för de flesta, utan barnet kan äta små bitar av vanlig mat med händerna. Testa mjukkokta broccolibuketter, pastaskruvar, brödstavar med smält ost på (micra 1/2 minut), stavar av kokt morot eller potatis, kokta bönor och linser, jasminrisbollar, skivor av kokt ägg, bitar av ugnsbakad lax, samt små frikadeller och fiskbollar (dvs köttbullar eller fiskkakor som kokts istället för stekts). Barn under 1 år ska helst inte ha stekt mat eftersom deras mage och tarmar är lite känsliga i början. Däremot behöver de mer fett i maten och det är bra att t.ex. smälta lite smör eller ringla lite olja över pastan, broccolin, laxen, moroten etc. Ta dock inte för mycket då det lätt blir halt och svårt att hålla i för barnet. Ha med fördel lite grädde och smör i frikadeller och fiskbollar också. Kring 1-årsåldern blir de allt bättre på att äta med sked och får de bara öva ordentligt (trots att det blir kladd - se bild på blåbärsgrötkatastrofen här intill...) så kan de äta det mesta med sked sen, till och med soppa. Många barn ogillar att bli matade och äter mycket bättre och mer varierat om de får äta själva med händer eller sked. Och som vuxen kan man ägna sin tid åt att äta själv, eller göra något annat istället för att sitta och mata, vilket vi tyckte var värt den extra tid man fick lägga på att städa upp efter kladdet det orsakar att barnet får äta själv (men givetvis får man sätta gränser så att barnet inte kastar mat omkring sig och sådant). 

Man kan börja tidigare än 10 månader med att låta barnen äta själv med händerna, samma mat som listats här ovan. Vår dotter började redan vid 7-8 månader och tyckte mycket om det, hon blev snabbt duktig och älskade att kunna mata sig själv. Metoden kallas Baby-led weaning (BLW) och går ut på att man dukar upp mat till barnet som det får äta själv med händerna, samtidigt som man fortsätter att amma (eller ge ersättning). Barnet får då själv styra hur mycket det vill äta och hur mycket det vill amma, och tillvänjningen till mat blir på barnets egna villkor. För oss fungerade detta jättebra och vi tror det har bidragit till hennes goda aptit på olika sorters vanlig mat och grönsaker och att hon äter så bra själv utan tjafs. Tycker ert barn det är jobbigt att bli matad med sked så testa BLW!

Hoppas detta varit en hjälp till er som vill undvika fabrikstillverkad mat till era barn, och dela gärna med er i kommentarerna av egna tips!

tisdag 8 januari 2013

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

torsdag 27 september 2012

Hemgjord välling

Efter larmen om tungmetaller som bly och arsenik i barngröt och välling samt skriverier om att barn får i sig för mycket komjölk och vetemjöl har många hittat till detta inlägg om hemgjord mjölkfri och glutenfri välling - roligt! Ja, vi gör all välling själva, och det är inte alls särskilt svårt. Vi brukar göra en sats på 2 liter och hälla upp i glasburkar, det är smidigt eftersom man bara häller från burken rätt ner i en flaska och värmer i micron - inget jobbigt blandande av pulver med vatten varje gång. När man fått koll på vällingkokandet brukar det gå jättesnabbt att koka en 2-literssats, kanske 5 minuter beroende på hur snabb spis man har. Vår dotter dricker max 400-500 ml välling per dag så 4 liter räcker i 4-5 dagar. Har ni barn som dricker mer än så per dag så kan man dubbla receptet, men det är inte bra att låta vällingen stå i mer än en vecka i kylen. Det är inte heller bra för barn över 2 år att dricka mer välling än ca 600 ml per dag eftersom de behöver få i sig tillräckligt med fast föda, så dricker din tvååring mycket mer än det bör du försöka dra ner lite. Det är däremot fortfarande bra att komplettera kosten med kalciumberikad välling eller mjölk även för 2-åringar (om man inte ammar) för att barnen ska få i sig kalcium.

Vi gick en barnmatlagningskurs tillsammans innan vi fick barn och då fick vi bland annat detta recept. Kursledaren menade på att vi får i oss lite väl mycket vetemjöl och komjölk till vardags här i Sverige - det blir mycket mackor, pasta, pizza och mjölk, grädde samt yoghurt. Barn uppmuntras dessutom att dricka mjölk och välling hela tiden. Så för att få till lite mer variation baseras hennes vällingrecept på bovetemjöl (som trots namnet inte innehåller vetemjöl eller gluten) och havremjölk, samt att man har i kokosolja som är ett väldigt bra fett och innehåller laurinsyra som även finns i bröstmjölk och är lättsmält för spädbarn. Vällingen får då en bra sammansättning av kolhydrater, fett och protein. (På samma kurs fick vi lära oss att laga egen barnmat som vi skrivit om i detta inlägg där vi även diskuterar metoden BLW- baby led weaning där barnet äter självständigt från 7-8 månaders ålder.)

När dottern var 11 månader blev hon tvungen att sluta amma eftersom mamma behövde ta en medicin som inte inte var förenlig med amningen. I samma veva var vi tvungna att kolla om hon inte hade mjölkprotein-allergi (vilket hon inte hade) så vi började ge henne denna välling och hon tyckte väldigt mycket om den, till skillnad från allergi-bröstmjölksersättningen vi försökte ge henne som hon fullständigt vägrade att dricka (och som var svindyr!). Det är lite kanel i vällingen vilket gör att den blir riktigt god till skillnad från pulvervällingar som smakar ganska skumt. Vi brukar dock ha ett paket pulvervälling hemma som reserv ifall vi skulle glömma att köpa hem havremjölk någon gång, då har vi i lite kanel i pulvervällingen så den ska kännas hemtam (har ni förövrigt smakat på pulvervälling? Det är inte vidare gott alltså. Smaka på denna välling och jämför! Den är riktigt god!)
EDIT: Vi vill tillägga att även när dottern är 12 år minns hon fortfarande sin välling som hon slutade dricka vid 3 års ålder med stor nostalgi och kan prata om hur god den var! Det känns ju rätt kul.

OBS - Vi blev rekommenderade att använda kalciumberikad havremjölk av en dietist eftersom hon inte dricker mycket mjölk i övrigt, tydligen behöver barn väldigt mycket kalcium och det är svårt att få i dem så mycket annars. Tyvärr tillåts inte ekologisk havremjölk att berikas, vilket är synd eftersom vi då tvingas köpa icke-ekologisk berikad havremjölk... Bovetemjöl finns från Saltå kvarn och vi köper kokosolja från Urtekram - kokosolja är förresten icke att förväxla med "silverpaketet" kokosfett som finns i handeln kring jul. Se till att ni köper riktig kokosolja, den är mjuk i rumstemperatur och på sommaren blir den flytande.

Vi får en del frågor om att ge vällingen till mjölk/glutenintoleranta barn som är mindre än ett år (läs gärna mer i kommentarerna nedan om detta). Vi har förstått att det är bäst att ge bröstmjölksersättning i de fall det inte fungerar med amning upp till ett års ålder. Därefter kan man övergå till att ge välling som främst ska ses som ett komplement till fast föda och inte en ersättning för bröstmjölk. Har ni ett mindre barn som inte ammar och som inte tycker om den mjölkproteinfria bröstmjölksersättningen så kanske ni vill prova ifall han/hon gillar vällingen - men vi vill uppmana er att i så fall rådgöra med läkare/dietist ifall ni vill gå över till att ge vällingen i större skala till ett så litet barn!

Dottern somnade ofta medan hon drack vällingen i sängen. 
Man kan förstås ifrågasätta varför större barn ska dricka välling överhuvudtaget, men de behöver ju tydligen ett tillskott av kalcium i någon form och gärna bröstmjölk, ersättning eller välling upp till minst 2 års ålder. Att man får i sig för mycket mjölk och mjöl i dagens samhälle blir ju bättre av att denna välling inte innehåller vetemjöl eller komjölk. Problemet kanske snarare är att en del barn hellre dricker välling än att äta annan mat. För vår del har vällingen fungerat jättebra, hon har druckit på dagen innan hon ska sova middag och på kvällen innan hon ska somna för natten (se bild), i övrigt har vi varit strikta med att hon inte får välling vid andra tillfällen, och hon äter bra av den vanliga maten (i detta inlägg diskuterar vi några tips som vi tror bidragit till det). 

Vår dotter brukar dricka vällingen i sängen som det sista hon gör innan hon somnar, vi säger godnatt och går ut och stänger dörren och går sedan inte in igen för att hämta flaskan. Ofta somnar hon innan hon druckit upp allt så flaskan ligger kvar bredvid henne och vi har märkt att hon ibland när hon vaknar på natten/morgonen hittar flaskan i sin säng och dricker upp det som är kvar fast den är kall, den är tydligen god ändå och det kanske hjälper henne att somna om ibland. Hon har aldrig mått dåligt av detta, utan vi tar bara flaskan och diskar den ordentligt på morgonen. Däremot rekommenderar vi inte att man värmer upp välling som barnet redan druckit av och som kallnat, då kan bakterier börja växa till sig, eller att de får dricka vällingrester senare än under samma natt/morgon.

Hon sover förövrigt jättebra, men det kan ju ha många andra orsaker förstås, 99% av kvällarna somnar hon utan att vakna igen efter att ha druckit vällingen, eller så vaknar hon till och somnar om av sig själv. Vi slutade med vällingen i treårsåldern när vi skulle ut på en längre resa och efter att hon slutat dricka välling på kvällen så kunde hon också sluta med blöja till natten så det tyckte vi passade bra. Vid det laget hade hon etablerat en fin sömnrutin och vi tror denna mysiga vällingstund var en viktig del av den. Dela gärna med er av era egna erfarenheter i kommentarerna!

Hemgjord välling 
2 liter
     Kastrull med vällingkok, till vänster Urtekram kokosolja,
burk med bovetemjöl från Saltå kvarn,
burk med kanel och Coops
kalciumberikade havredryck.

1 liter vatten
1 liter havremjölk
1 dl bovetemjöl
5 "dunk" kanel (ca 1/2 tsk, ja ni får smaka av själva vad ni tycker, för mycket kanel kan bli för starkt så att det svider i munnen).

+ ca 1/2 tsk kokosolja per 300 ml flaska välling

Ta en kastrull som rymmer minst 1,5 liter och vispa ner bovetemjölet i 1 liter kallt vatten, tillsammans med kanel efter smak. Värm sedan detta tills det kokar, vispa hela tiden medan du värmer så att det inte klumpar sig. När det blivit tjockt och börjat koka, ta det från värmen direkt. Häll 1 liter havremjölk i en bunke som rymmer minst 2 liter och som helst har hällpip. Lägg en sil ovanpå bunken och häll innehållet i kastrullen genom silen ner i bunken så att eventuella klumpar silas bort. Man kan "gnugga" lite på klumpar som fastnat i silen så kan de lösas upp och rinna ner i vällingen. Rör om med vispen i bunken så att havremjölken blandar sig med resten av vällingen. Allting behöver inte kokas upp igen om bunken var väl rengjord från början. Använd sedan hällpipen på bunken för att hälla upp vällingen i väl rengjorda glasburkar eller i flaskan den ska serveras ur. Burkarna med välling står sig i kylen i flera dagar (så länge inte kokosfettet är tillsatt), lukta på den så att den inte luktar surt innan den serveras. När vällingen står i kylen är det naturligt att den skiktar sig lite så att det blir tjockare i botten och vattnigare ovanpå, skaka om burken innan du öppnar den så blir den jämntjock igen.

När du ska ge en portion välling: skaka om burken med välling så att den blir jämntjock. Häll direkt från burken ner i flaskan så mycket du vill ha. Värm i micron i ca 1 minut (beroende på hur snabb din micro är och hur mycket du värmer, man får snabbt koll på detta, vällingen ska bli en god varm dricktemperatur). Ta sen ca 1/2 tesked kokosolja till 250 ml välling och låt det smälta ner i vällingen när den är varm. Det är viktigt att tillsätta oljan först när man ska servera, annars kan vällingen härskna. Skaka om flaskan så att oljan fördelar sig i vällingen - servera! Märker ni när flaskan är urdrucken att mycket av kokosoljan fällt ut och ligger som en smet i flaskan så har ni inte skakat om tillräckligt ordentligt, skaka mer nästa gång. 

TIPS! Tycker du det känns obehagligt med plastnappflaskor eftersom det aldrig är säkert att de inte släpper ifrån sig farliga ämnen, men alternativet nappflaska i glas känns dumt att ge ett barn? Hos rekolek kan man köpa nappflaskor i mycket härdigt glas med skyddsfodral i silikon från Lifefactory. Vi är mycket nöjda med vår som vi köpte när hon var lite större, Freja tycker också mycket om den!

Övrigt: hemmagjord välling, allergivälling, laktosfri välling, mjölkproteinfri välling, mjölkfri välling, glutenfri välling (OBS! bovete innehåller inte gluten, däremot är forskarna tydligen lite oense om havre alltid är helt fritt från gluten. Man uppmanas att själv testa om man tål det eller inte vad jag förstår. Ingen av oss är glutenallergiker så kolla alltid upp råden från denna blogg med läkare om du är kraftigt allergisk!!)

Tillägg 21/12 2013: Det har gått en del larm om att kanel skulle vara giftigt i väldigt höga doser, särskilt i samband med att en del gått ut med rekommendationer om att äta väldigt mycket kanel för att sänka blodsockret. Det är ju generellt aldrig bra att överkonsumera någonting, så föga förvånande visar det sig att det inte är bra att äta stora mängder kanel heller. Den mängd som finns i denna välling kanske motsvarar 1/2 tsk per 2 liter så det är inte särskilt mycket, men har man ett väldigt litet barn som dricker mycket av vällingen per dag kanske man ska minska till hälften av kanelmängden för att vara på den säkra sidan. Kanel har också många positiva egenskaper.

Några länkar om kanel:
Expressens dietist reder ut studierna kring kanel mycket grundligt
Bloggande dietist skriver om hur olika de olika rekommendationerna är
Livsmedelsverkets information om kanel