onsdag 29 oktober 2014

PiMs veckomatsedel: Vecka 45 - Allhellgonamat med pumpasoppa, lammgryta och stekt ris

Ta vara på pumpans innandöme genom att göra soppa och
rosta kärnorna!
Eftersom vår veckomatsedel brukar förutsätta att man lagar större delen av maten under helgen innan veckan den gäller för föreslår vi att allhelgonahelgens mat går över i middagar/matlådor under vecka 45. Första receptet utgår från att ni köper en rejäl pumpa som ni kokar soppa på och rostar kärnorna, plus gör lykta av själva pumpan! För att fira lite extra under långhelgen kan ni sedan laga den goda lammgrytan med torkade plommon och smak av kanel och ingefära till söndagen, så blir det goda middagar eller matlådor över till nästa vecka. Som skaldjursrätt har vi sedan valt "frys- och kylrensarrätten" stekt ris med ägg och räkor, det är både gott och lättlagat och rensar ut kyl och frys efter långhelgen!

Pumpasoppa med rostade pumpakärnor
Lammgryta med plommon och couscous

Stekt ris i wokpannan

Allergier: Samtliga rätter denna vecka är fria från mjölk och gluten, kontrollera bara buljong och servera grytan med exempelvis quinoa eller ris istället för couscous för glutenfritt. 

I det introducerande inlägget om PiMs veckomatsedel kan ni läsa mer om tankarna bakom matsedeln, portionsberäkning, tips om hur man värmer upp maten på ett bra sätt, mm.

Pumpasoppa med kokosmjölk
Soppan är vegetarisk och veganvänlig och innehåller kikärtor och kokosmjölk istället för mjölkbaserad redning. 

Lammgryta med plommon
Receptet är för tryckkokare men man kan lika gärna koka i en gryta eller göra långkok i ugnen i järn/lergryta. Låt grytan då koka i 1,5-2 timmar. 

Stekt ris m ägg och räkor
Man tager vad man haver till denna rätt, men om ni vill passa in i veckomatsedelstanken med en fisk/skaldjursrätt varje vecka kan ni ta räkor till det stekta riset denna vecka!

fredag 24 oktober 2014

Godis i Halloweentider - är det verkligen godis? Om barn och socker...

En svart Halloweenkatt!
'Det här var ju godis!' kan folk ju säga och mena att det är gott, något lite lyxigt. Såhär i Halloweentider finns det ju väldigt mycket godis i omlopp. Men hur mycket av det är verkligen gott och lyxigt? Och hur mycket är egentligen mer skrämmande än det där utklädda spöket?

Om man slutar äta godis och läsk,vilket vi i stort sett gjorde för några år sedan, och sedan smakar igen slås man snabbt av hur väldigt sött det är, och hur lite annat det egentligen smakar. Det är främst det söta som är markant i det mesta godiset och de andra smakerna smakar ofta väldigt syntetiskt. Tyvärr är också många tillsatser, emulgeringsmedel och färg- och smakämnen som finns i godiset inte särskilt nyttiga för kroppen, många ämnen har blivit mer och  mer ifrågasatta. I och med EU-inträdet blev det tillåtet med azofärgämnen i Sverige som annars var förbjudna. Nu förekommer de i importerat godis. Kan vara värt att fundera på när godistillverkarna slåss om att sälja billigaste godiset  vad har de tummat på för att få ner priset? Här kan man läsa lite mer om vad godiset egentligen innehåller. 

Huvudproblemet med godis är dock kanske inte tillsatserna utan att det innehåller väldigt mycket socker och inga övriga näringsämnen, så om barn äter mycket godis så får de oftast i sig för lite av annat som är nyttigt. Om barnen istället tex. äter frukt får de i sig en massa viktiga näringsämnen, vitaminer och fytokemikalier samt antioxidanter tillsammans med fruktsockret. Och godis är väldigt energitätt - 100 gram karameller motsvarar energiinnehållet i ett helt kilo apelsiner, som ett barn aldrig skulle orka smälla i sig, men som skulle ha en hel del hälsofördelar som karamellerna inte har. Barn som äter mycket sötsaker vill ofta inte ha riktig mat sen eftersom de redan fått i sig en massa energi och det är väl där det främsta problemet ligger. 

Nu kanske många hajar till men vi började inte ge vår dotter lördagsgodis förrän hon var i 7-8 årsåldern och även om hon får godis vid påsk och Halloween så begränsar vi mängderna jämfört med det hon får ihop om hon går runt till en massa grannar - hon får spara resten till lördagar framöver eller ge bort. Just eftersom hon inte vant sig från tidig ålder vid stora mängder socker så uppskattar hon en mycket mindre mängd än andra barn. När hon väl fick lördagsgodis hade vi regeln att hon fick så många godisbitar som hon var gammal - dvs 8 bitar vid 8 år. Detta accepterade hon direkt eftersom regeln har en tydlig "barnlogik" och hon har ett utbud av dyrare och mer lyxiga godisar som hon varje lördag ränkar upp rätt antal ur och lägger i en skål, sedan sitter hon och äter bitarna en och en och njuter av dem länge. Hon blir uppspelt när hon fyllt år och får lägga på en extra bit osv. 

Ja, lördagsgodiset är från början ett sätt att begränsa barnens godisintag, men det har inte riktigt blivit så på senare tid - barnen får ju godis i många andra sammanhang som inte är lördagar - exempelvis på barnkalas, olika tillställningar med fiskdamm och skattjakter samt att välmenande människor lätt försöker sticker till ens barn en klubba så fort man har med dem för att hämta ett paket eller en pizza, osv. Dessutom ska de få något som belöning om de tar ett blodprov eller en spruta, är snäll hos frisören, och förstås bilgodis på långresor osv. Ja, det blir lätt mycket godis ändå. För att inte tala om andra sötsaker, saft och läsk, bullar, kakor, glass, fika, födelsedagar, julgodis, påskgodis, halloweengodis, semlor, kladdkakans dag, våffeldagen, kanelbullens dag och allt vad det är. Det räcker alldeles tillräckligt egentligen utan att dessutom få godis på lördagar också och dessutom skapas en jättepositiv lördagsassociation till godiset som känns ite problematiskt. Barn är ju särskilt betingade att gilla sött över surt/bittert för att inte riskera att bli förgiftade, och ett barn som har utvecklat en aptit för socker kommer ständigt att tjata om godis, försöka komma över godis på olika sätt och vara gnällig, ha dåligt humör och lättare ofta få utbrott och humörsvängningar om det inte får godis. Så vi tycker det finns goda skäl att försöka begränsa lite, även om vi inte vill verka superstränga (anledningen till att hon fick lördagsgodis så småningom).

Det finns godis av bättre kvalitet med mindre konstiga tillsatser som tex de ekologiska cyklarna (en blinkning till de populära bilarna) som heter "Like my bike" och även godis med mindre socker (eller med sötningsmedel som vi är lite skeptiska till men som kan vara ett bättre alternativ eventuellt). Det finns att köpa på nätet om det inte finns i en affär nära er. Vi försöker också få dottern att gilla vuxnare godis som chokladdoppade lakritskulor. Hon gillar även mörk choklad, och det får hon gärna lite äta av varje dag.

fredag 17 oktober 2014

Morotssoppa med chili, apelsin och basilika

Såhär framåt hösten är vi svaga för mustiga soppor som värmer. Vi ville gärna testa att göra morotssoppa häromdagen eftersom dottern är så förtjust i morot och det är i säsong just nu så vi surfade runt på lite olika recept. Hittade två stycken på icas hemsida som vi fastnade för, och här har vi kombinerat båda med lite egna idéer - det blev en mycket god soppa!

Morotssoppa
Ca 5 portioner
Morotssoppa här serverad med quesadilla

1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
500 g morötter
3 medelstora potatisar
Ev. övriga rotfrukter/grönsaker (vi hade lite vitkål hemma som vi hade i också)
Ev. en mindre bit (50g) rotselleri (men ta inte för mycket, smaken kan ta över helt!)
1 st medelstark chili
1 msk olivolja
12 dl grönsaksbuljong
3 dl apelsinjuice
Färsk timjan
salt och svartpeppar
1 citron

Ev. crème fraiche till servering

Skala lök, vitlök, morötter, potatis och ev. andra rotfrukter eller kål och skär i små bitar. Hacka chili. Fräs allt olivoljan lite försiktigt i en kastrull. Tillsätt salt, peppar, buljong och apelsinjuice och färsk eller torkad timjan. Koka på svag värme ca 20 minuter eller tills allt är mjukt. Ta soppan från värmen, mixa den slät med stavmixer. Smaka av med ev. mer salt, peppar och juice eller citronsaft.

Servera gärna med lite färsk timjan, ev. en klick crème fraiche i och gärna gott bröd till.

Övrigt: laktosfri ifall man skippar crème fraiche, annars glutenfri och vegetarisk/vegan. 

lördag 11 oktober 2014

Broccolisoppa - använd gärna frysta broccolistjälkar!

Såhär många påsar med broccolistjälkar hade vi hunnit samla
på oss sedan sist!
Ta-vara-på-resterna temat fortsätter nu med soppa på broccolistjälkar! I vårt hushåll äter vi mycket broccoli under höst och vinter, och ofta då bara buketterna till exempelvis kött, fisk eller i pastarätter. Då delar vi alltid broccolistjälken som blir över i mindre bitar och stoppar i en påse i frysen. När vi sedan har många sådana påsar är det dags att göra en god broccolisoppa som är mycket uppskattad av alla i familjen! Receptet fungerar även utan frysta broccolistjälkar!

Broccolisoppa
6 portioner

4 gul lök
4 vitlöksklyftor
1 kg broccoli eller en kastrull full med broccolistjälkar + 1 stor färsk broccoli
1 burk kikärtor
2 tsk torkad timjan (eller färsk om det är säsong!)
2 liter vatten
Broccolistjälkarna tinar i en stor kastrull. 
Servera med getost och timjan
grönsaksbuljong
2 dl matlagningsgrädde, eller t.ex. oatley havregrädde om man vill ha laktosfri
1 tsk salt minst
svartpeppar

Lägg de tinade eller fortfarande frysta broccolistjälkarna i en stor kastrull, häll på 2 liter vatten (eller mindre om det inte får plats) och koka upp och låt puttra ca 10 minuter. Ta från värmen, mixa med stavmixer och sila genom en ganska finmaskig sil för att få bort de grövsta bitarna av stjälkarna. Spara denna soppa till senare, skölj snabbt ur kastrullen och återanvänd. 

Använder ni inte frysta broccolistjälkar, börja då istället med att hacka bukettera broccoli och dela stjälkarna i mindre bitar (använder ni fryst broccoli, bukettera och skölj den färska broccolin nu). Skala och hacka lök och vitlök, och fräs i kastrullens botten i rapsolja. Fräs stjälkbitarna av den färska broccolin tillsammans med löken tills de blivit lite mjuka. Häll på 2 liter vatten (eller broccoliavkoket som ni sparade i första steget ifall ni använt frysta stjälkar, späd i så fall med vatten tills det är ca 2 liter totalt )samt tillsätt buljong, sköljda kikärtor, torkad timjan, salt och svartpeppar. Koka upp och tillsätt även broccolibuketterna, låt puttra i ca 10 minuter och kontrollera att kikärtorna och broccolin är genomkokta. Ta med hålslev ur de flesta broccolihuvuden och häll i matgrädden/havregrädden, mixa med stavmixer tills soppan är slät men tjock. Man kan utesluta grädde helt om man vill, men  soppan kan  kännas för tunn (fast passar förstås som exv. fastemat eller förrätt). Smaka av med ev. mer salt, peppar eller timjan. 

Smula gärna över getost (chevre) precis vid servering och lite timjan. Ät gärna med gott bröd.

Övrigt: glutenfritt och vegetariskt, samt veganvänligt och laktosfritt om man utesluter getost och tar havregrädde.



söndag 5 oktober 2014

Coq au vin på Bosarpkyckling

Lagom till att hösten börjar göra sig påmind tänkte vi laga en mustig klassisk Coq au vin fast på Bosarpkycklingdelar. Tidigare har vi ju förespråkat att man köper en hel kyckling, styckar den enkelt, och fryser in de delar man inte vill använda direkt. Slå på etiketten Bosarpkyckling och ni får upp recept som kräver antingen två filéer, lår och vingar eller skrovet. Till denna använde vi låren (delade på klubban och övre låret), samt övre delen av vingen (sparade nedre delen till som kycklingvingar till plockmatsbuffé). Det blev 5 portioner mat! Receptet kommer från en broschyr från KRAV. Obs! Använd inte en oemaljerad järngryta till rätter med vin. Testa gärna att göra rätten i tryckkokare, se tips i receptet.


Coq au vin på Bosarpkyckling
5 portioner

Kycklingdelar från Bosarpkyckling (övre och nedre lår samt övre vingar)
1 stor gul lök
1 flaska rött vin
En knipe timjan alt. 2 tsk torkad timjan
Några kvistar rosmarin alt. 2 tsk mortlad torkad rosmarin
4 lagerblad
Coq au vin med potatisklyftor
3 vitlöksklyftor
1 citron, enbart skalet (ekologisk!)
1 pkt bacon
250 g champinjoner
250 g steklök
3 morötter
2 msk vetemjöl
färsk salladslök eller blast från färsklök
rapsolja
salt och peppar

Skala och hacka löken, bryn i rapsolja i en större gryta. Tillsätt kycklingdelarna och bryn i några minuter, salta och peppra , pressa samtidigt ner vitlöken. Häll på rödvinet och 2 dl vatten, tillsätt buljongen, timjan och lagerblad samt 1/2 tsk salt. Riv ner det yttersta gula skalet av en ekologisk citron. Koka upp och låt sjuda på svag värme under lock i cirka 45 minuter, alternativt koka upp i tryckkokare och låt pysa i 20 minuter. Klipp under tiden ner bacon i en stekpanna och stek i sitt eget fett, lägg åt sidan. Dela champinjonerna i skivor, skala steklökarna, och skala och skär morötterna i slantar. Bryn svamp, hela lökar och morot i baconfettet i samma panna. Tillsätt allt detta grytan och låt allt puttra i ungefär 10 minuter (eller 5 minuter i tryckkokare) . Red genom att hälla 1 dl kallt vatten i en ren glasburk, tillsätta 2 msk mjöl, skruva på locket och skaka kraftigt tills mjölet löst sig, häll sedan ner detta i grytan och rör om, låt koka lite mer (utan att tryckkoka nu). Smaka av med salt och peppar eller citronsaft ifall det behövs lite mer syra. Servera med potatisklyftor eller potatismos. Garnera med färsk salladslök.

Övrigt: Mjölkfri. Använd glutenfri redning för glutenfri rätt.