Supergod lökpaj

 På sommaren brukar vi få mycket färsk lök från odlingarna och då passar detta recept jättebra för man kan blanda gul och röd lök och även använda blasten. Det blir så sjukt gott! Lök är en så underskattad ingrediens och att göra soppa eller paj med lök som huvudingrediens blir både billigt, väldigt nyttigt  närodlat och supergott! Lök har många fina egenskaper som gör den nyttig att äta. Denna paj passar fint till kräftskiva, sommarlunch, buffé mm. Pajdegen är supergod och frasig.

Det här är en så god rätt och vi tycker att när man ändå håller på och det finns mycket lök från odlingarna så kör vi kanske 3 pajer på en gång och fryser in två pajer hela eller i portionsbitar till senare lunchlådor eller snabbmiddagar!

 Lökpaj

4 stora portioner

4 dl vetemjöl
1 tsk salt
150g rumsvarmt smör
1 tsk ättika (12%)
0,5-1 dl vatten

Fyllning:
4 mindre hemodlade lökar (gula/röda) + blast.
4 ägg
150 färskost (kan uteslutas till förmån för mer grädde och en klick smör)
Dill/persilja, finhackad (eller använd smaksatt färskost)
1 dl vispgrädde
1 krm vitpeppar för den som gillar det
salt, peppar

Blanda pajingredienserna ordentligt, knåda tills degen är smidig, tryck ut i en pajform och nagga ordentligt. Ställ i kylen medan resten förbereds (eller till nästa dag!). Strimla lök och blast (eller kör matberedaren), stek all lök i olja i några minuter. Blanda ägg, färskost, finhackade örter, grädde, och dra några varv med salt och pepparkvarnen. Tillsätt gärna 1 krm vitpeppar. Har ni en rejält stark mixer så kan ni med fördel lägga i alla ingredienser inkl. örter och blenda tills allt är en smet.

Sätt ugnen på 225 grader (varmluft) och förgrädda pajskalet i 10 min tills det fått färg. Detta moment är viktigt. Ta ut skalet ur ugnen, fördela löken i pajen och häll på stanningen men se till att det inte går över kanten på pajdegen. Ställ direkt tillbaka i ugnen och grädda ca 30 min. Kontrollera att toppen inte blir bränd.

Mulled wine - julkryddat varmt vin

När Flora bodde och arbetade i London en tid blev hon inbjuden till arbetskamraternas julfest och fick lära sig att göra Mulled Wine såsom engelsmännen gör det. Samma anrättning, upphettat rödvin med julkryddor och frukt, finns i många olika tappningar nere på kontinenten, i Frankrike heter det Vin Chaud, i Tyskland Glühwine, i Spanien Vino Caliente i Italien Vin Brulè och i Ungern Forralt Bor. Det finns lite olika typer av recept, men kanel och nejlikor brukar vara klassiska kryddor även om det förekommer även stjärnanis, ingefära, muskotnöt som kryddning. Apelsin eller citron står för syran och socker, sirap eller honung för sötman. Det som är den stora skillnaden gentemot vår svenska glögg är framförallt att glögg är väldigt sockrigt jämfört med dessa andra varianter som har mer av vinsmaken kvar. Medan man kan dricka ganska många glas Mulled Wine, brukar man bli ganska nöjd efter 1-2 små koppar glögg. Man serverar också sällan de kryddade vinerna med tillbehör som russin och mandlar som i Sverige, utan hellre i ett värmetåligt större glas/vinglas.

 Mulled Wine funkar tex som fördrink inför en middag under vintern mycket bättre än den söta glöggen. Till ett eftermiddagsfika med hembakta lussekatter och pepparkakor har dock glöggen förstås sin givna plats. Med andra ord finns det utrymme för båda varianterna! Mulled wine passar också bra hela vintern och känns inte lika givet julig som glögg kan göra. Vi brukar uppleva en viss mättnad på glögg efter julledigheten, men varmt vin kan man fortfarande dricka på sportlovet efter en utedag i snön. Här kommer vårt recept!

Mulled Wine
1 liter

1 liter rött vin
1 apelsin (eko)
6 st nejlikor
1 kanelstång
1 dl råsocker

Häll upp vinet i en väl rengjord kastrull, blanda mer råsocker och lägg ner kryddorna samt apelsinen skuren i halva skivor. Hetta upp och håll varmt i en förvärmd vinkanna eller en glöggvärmare. Ska man spara vinet kan man sila bort apelsin och kryddor, hälla upp på flaska och sluta till och spara i kylen i någon dag.

Ostkräm av julens överblivna ostar och nötter!

Många som läser bloggen vet säkert att vi brinner för att rädda rester och minska matsvinn, och ost och nötter är ju fantastiska lyxvaror som är nyttiga, goda och kostar mycket energi att tillverka - därför känns det hemskt om dessa skulle hamna i soporna efter julens ostbrickor. Här kommer därför ett recept på ostkräm som rensar ostbrickans slattar på nolltid!

Ostkräm
Överbliven ost, exv. ädelost, färskost, chévre och cheddar
Ev. överblivna nötter (valnötter, mandel, hasselnötter...)
kummin (hel)
kryddpeppar, malen

Grovhacka först nötterna i en matberedare/mixer. Lägg sedan ner överblivna ostbitar som tycks smaka någorlunda gott tillsammans, experimentera gärna, men det går också att göra 2 sorters ostkräm om man vill. Det blir dock sällan äckligt att blanda många små slattar av god ost!. Tillsätt ca1 krm kummin och lite kryddpeppar. Mixa. Tillsätt smör tills konsistensen är lagom bredbar. Smaka av med mer kummin eller kryddpeppar, eller eventuellt lite salt.

Ostkrämen kan bres på kex, eller avnjutas på lunchmacka, tex på surdegsbröd, kanske med en god sylt som tillbehör eller varför inte rester av julskinka, köttbullar, kalkon, eller grönsaker, exempelvis bladspenat och tomater. En perfekt lunchmacka till mellandagarna! Eller gör en god värmande soppa och ha bröd med ostkräm som tillbehör.

Quinoabollar i wrap

Som ett alternativ till falafel tycker vi om att göra dessa extremt goda quinoabollar som med fördel serveras i någon form av wrap. De passar förstås även som plockmat eller på en buffé. Västerbottenost i receptet kan förstås uteslutas men lyfter dessa bollar väldigt mycket. Ett bra recept när det finns västerbottenost kvar efter kräftskivor/julbord och även när det finns kokt quinoa kvar efter en annan måltid.

Quinoabollar i tortillawrap

8 portioner

·         2 dl quoinoa – (6-8 dl kokt)

·         4 ägg

·         4 dl mandelmjöl

·         1 dl ströbröd

·         1 dl riven västerbottenost

·         1 gul lök

·         1 msk soja

·         1 tsk spiskummin

·         1 tsk salt

·         Olja

Till servering – ca 2 st tortillabröd/lebnebröd var och olika grönsaker: t.ex. 1 röd paprika, finstrimlad, färsk vitkål strimlad, inlagd rödlök (väldigt gott till). Tacosås och vitlöksås är gott till.

Skölj och koka quinoa (kan förberedas). Blanda ägg, mandelmjöl, ost, ströbröd, lök, soja, spiskummin och salt. Tillsätt quinoa och rör om i en bunke till en jämn smet. Blanda i mer ströbröd om smeten känns för lös (testa att det går att göra runda bollar). Forma runda bollar och hetta upp ordentligt med olja i en stekpanna, stek bollarna krispiga med fin färg, ca 5 min, vänd runt då och då. Servera bollarna med grönsaker och i tortillabröd eller stora lebnebröd/pitabröd. T.ex. tacosås är ganska smidigt och gott till, och rör gärna ihop en egen vitlökssås som blir pricken över i:et - blanda 1 del creme fraiche med 1/2 del majonäs och pressa i 2-3 klyftor vitlök, samt ha i örtsalt/salt, rör om och låt stå en stund.

Övrigt: Glutenfritt om ni använder glutenfritt ströbröd samt glutenfria wraps, och osten kan uteslutas för dem som inte vill ha den pga allergi eller önskan om vegankost. Vår dotter älskar dessa bollar. 

Ostsnurror som tilltugg till drinkar eller plockmat

Dessa enkla och frasiga ostsnurror gör Floras mamma som tilltugg till fördrinken vi brukar ha på julafton medan vi öppnar presenter. Vi har valt att skippa förrätt innan julmiddagen till förmån för bara ett tilltugg till drinken eftersom det annars lätt blir alldeles för mycket mat... Fördelen med snurrorna är att de är superenkla att sno ihop på några minuter och kan serveras varma och goda utan att någon behövt stå i köket mer än 10 minuter. Hemligheten är smördeg och ost som man har rivit i förväg.

Ostsnurror som tilltugg till fördrinken

Ostsnurror

Tilltugg för ca 6 personer

En smördegsplatta
1/2 dl riven lagrad ost
1/2 dl rivem parmesan
1 tsk paprikapulver
1 ägg

Kavla ut en smördegsplatta (om det är en liten, 16 cm x 16 cm), eller köp en som är färdigkavlad och som man bara rullar ut (det sparar tid). Blanda 0,5 dl riven lagrad ost med 0,5 dl riven parmesanost och  1 tsk paprika pulver (detta kan förberedas). Pensla degplattan generöst med uppvispat ägg. Strö över ostblandningen och rulla ihop plattan. Nyp ihop skarven så rullen håller ihop. Lägg rullen med skarven nedåt och skär med vass kniv ca 1 cm tjocka skivor rakt av. Lägg ut skivorna som om de vore kanelbullar på en ugnsplåt med bakpapper och grädda dem i 250 grader ca 4-5 minuter (tills de har fått färg). Det behövs riktigt hög temperatur för att få dem frasiga, men går inte ugnen till 250 grader får ni ha inne dem längre. Servera dem nygräddade. 

Fetaostkräm till dipp, sås, dressing etc.!

När vi skulle fixa lite picknick till midsommar och Adrian hade köpt ett stort surdegsbröd insåg vi att vi behövd någon god röra att mumsa på till, varpå han efter några snabba slagningar på nätet inspirerades till att röra ihop en fetaoströra med lite basilika i. Den blev väldigt god och funkar inte bara till buffé, picknick eller plockmat utan också i mackor istället för smör eller olja, i sallad istället för dressing eller sås till grillat exempelvis. Perfekt snabbröra!

Fetaoskräm i marockansk skål med surdegsbröd

Fetaostkräm
ca 1-1,5 dl

1 paket fetaost
yoghurt (mild naturell eller turkisk)
salt
basilika

Mixa fetost med lite salt och peppar samt basilika i en mixer eller med stavmixer (alternativt sönderdela med gaffel och rör om). Tillsätt lite yoghurt tills konsistensen blir krämig men ändå lite grynig (inte för slät och rinnig). Smaka av och krydda med mer salt, peppar och basilika efter smak. Idag hade vi inte så mycket basilika hemma så röran fick inte så mycket smak eller färg av det, men har man i mycket blir den vackert grön!

Grillad baconlindad halloumi

Baconlindad halloumi längst upp på grillen, osar lätt.

Under den gånga helgens grillning konstaterade vi att en matig förrätt på grillen är en hit eftersom grillning lätt blir lite utdraget och alla är hungriga och otåliga när man börjar känna grilldofterna. Inte minst barn! Denna busenkla baconlindade halloumi är en storfavorit hos vår lilla Freja, och hon hålls sysselsatt redan under grillförberedelserna med att snurra på bacon på halloumistavar. Sedan tar det bara några minuter på grillen och de är färdiga att smaskas på! Ett paket halloumi och ett paket bacon blir lagom för en familj på 3-4 personer som förrätt så får alla 2-3 bitar att mumsa på.

Det gäller att hålla sig framme om man ska få
lite förrätt, de är Frejas favoriter!

Baconlindad halloumi på grillen
ca 8 munsbitar

1 pkt halloumi
1 pkt bacon
tandpetare

Ta fram bacon ur paketet och räkna efter hur många skivor det är. Dela halloumin på hälften längsmed osten och skär i stavar, så många som det finns baconskivor. Linda varje baconskiva runt en oststav (detta klarar vår snart-treåring att hjälpa till med) och fäst med en tandpetare. Lägg på grillen i några minuter, vänd en gång och servera som tilltugg till fördrinken medan resten av maten grillas. Passar bra till öl/cider. Är det större bjudning och mycket som ska grillas kanske man kan komplettera med lite hummus och bröd till för-plockmaten.

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn

För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!

Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.

Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

Rödlök i 1-2-3-lag

Blev inspirerad att göra rödlök i 1-2-3-lag av Erika Söderman som driver det nyetablerade catering/konferensföretaget vid vårt jobb, Work & Meet på SLU. Hon gör jättegod egen rödlök och har i sina supergoda surdegsmackor och sallader. Receptet kunde inte vara enklare, testade det i helgen som tillbehör till pulled beef, passade perfekt. Men det passar till det mesta, i sallader, på mackor, som grönsak till olika rätter, som tilltugg till plockmat eller på buffé. Härligt sötsyrlig rödlök och ni vet väl att lök är riktig supermat som stimulerar levern att rensa ut gifter ur kroppen, motverkar cancer i magsäck och tjocktarm samt stabiliserar blodsockret, hämmar inflammationer och förbättrar immunförsvaret? 

Rödlöken till vänster i glasburk.

Rödlök i 1-2-3-lag
Ca 5-6 rejäla portioner

3 stora rödlökar

1 dl ättikssprit

2 dl strösocker

3 dl vatten

Koka upp ättikssprit, socker och vatten tills socker löst sig. Dela löken och skiva i tunna skivor. Lägg ner den i en väl rengjord glasburk, häll över lagen. Ställ i kylen. Färdig att ätas om en timme, men kan stå i flera dagar också.

Rödbetssoppa och piroger

Rödbetssoppa med hemgjorda lammfärsfyllda piroger.

En favorit kring jul och under hösten och vintern här hemma är rödbetssoppa (borsjtj) och piroger, som är populärt i Polen och Ryssland. Adrians polska mamma gör en jättegod soppa på ett avancerat polskt recept där hon kokar egen buljong, men vi brukar göra en enklare variant som också blir god. Till den behövs de lite matigare pirogerna som traditionellt är köttfärsfyllda. Vi har ett eget recept på piroger fyllda med lammfärs som vi tycker blir väldigt goda och som dessutom är roliga att göra tillsammans med barn då deg ska kavlas, måttas ut, piroger ska fyllas och tryckas till med gaffel och penslas med ägg, allt detta kan barnen hjälpa till med. Pirogerna fungerar förstås även utmärkt som plockmat, på en buffé eller till någon annan slags soppa!

Detta recept är på 4 rejäla portioner som passar för en middag eller en ordentlig lunch efter en vinterutflykt, alternativt räcker det som en lättare sopplunch eller middag för 6 personer. Vi brukar servera den som middag tidigt på kvällen den 23:e december (för 4 personer) och då äter vi inte så mycket för att vi vill ha lite plats kvar till ostbrickan som kommer lite senare på kvällen. Vi brukar då få över så mycket att det räcker till en lätt lunch den 25:e för ca 4 pers, då alla fortfarande är mätta efter julmaten och vill skapa plats i magen för juldagens middag. Soppan går bra att förbereda någon dag innan, vilket är smidigt, men pirogerna är som allra godast helt färska! Den julröda färgen gör att den passar extra bra som julsoppa!

Freja kavlar sin egen lilla deg, Adrian gör fyllningen.

Rödbetssoppa + piroger
drygt 4 portioner

Rödbetssoppa
2 st gul lök
8 stora rödbetor
1/8 rotselleri
2 liter vatten + grönsaksbuljong
8 st lagerblad
Salt och svartpeppar

Finhacka löken och fräs löken i olja. Skala och skär rödbetorna och rotsellerin i mindre bitar. Lägg dem i grytan, tillsätt, vatten, rotselleri, buljong, salt och peppar. Koka i 30-40 minuter (eller tryckkoka i 20 minuter), tills rödbetorna är mjuka och urlakade. Sila bort bort rödbetor, rotselleri och lagerblad. Grönsakerna ska nu ha avgett sin smak till buljongen och är inte särskilt goda att äta utan kan läggas i komposten. 

Piroger

Rundlar ligger till höger om plåten, en rundel med fyllning på
och de andra redan ihopvikta.

Tryck med gaffel på kanten av pirogen för att den ska hålla ihop.

ca 16 st

1 sats Pizzadeg:

25 g jäst (torrjäst eller vanlig)
1,5 dl ljummet vatten,
2 dl olivolja,
½ tsk salt,
4,5 dl mjöl (hälften vetemjöl, hälften grahams/dinkelmjöl)

2 gula lökar

300 g köttfärs

100 g svamp

upp till 1 dl vatten

½ msk soja

1 msk balsamvinäger 

1 msk honung

1 tsk salt

1,5 krm peppar

 2 tsk rosmarin

1 ägg till pensling

Gör en sats pizzadeg genom att lösa upp jäst i ljummet vatten, tillsätta olivolja, salt och mjöl och blanda ihop ordentligt. Låt jäsa under bakduk i 40 minuter (minst, den kan också jäsa i kylskåp ett helt dygn om man föredrar det). Kavla ut och ta ut rundlar ca 12-15 cm i diameter, använd t.ex. en liten uppochnervänd skål. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Fräs under tiden lök, köttfärs och svamp, tillsätt resten av ingredienserna utom vattnet och låt fyllningen puttra ihop i någon minut. Tillsätt vatten i den mån det behövs för att ingredienserna inte ska bränna fast medan man kokar ihop köttfärsen, men inte så mycket att fyllningen är vattnig (blir den ändå vattnig så låt det puttra lite mer tills vattnet ångat bort. Lägg en liten sked med fyllning på varje pirogrundel, vik ihop och tryck ihop kanterna med en gaffel. Ta lite vatten på kanten av pirogdegen om det krävs för att degen ska fästa. Låt ev. pirogerna jäsa lite till under bakduk (smidigt om man vill förbereda), eller grädda direkt. Pensla med ägg och grädda i 10-12 minuter på 225 grader.

Övrigt: soppan är vegetarisk/vegan-vänlig, mjölkfri, äggfri och glutenfri (kontrollera buljongen). Pirogerna innehåller allt detta, utom mjölk. Mjölkfria piroger, laktosfria piroger. 

Grönsaker och sallader som passar på julbordet (och under hela vintern)

Liten julgran med avokado och granatäpplekärnor.

Julbordet innehåller som bekant ofta relativt lite grönsaker, i alla fall om man jämför med mängderna kött och fisk. Även om vintern kanske inte är högsäsong för grönsaker i Sverige går det fortfarande att göra flera sorters sallad och varma grönsaker som är någorlunda säsongsanpassade och klimatsmarta (och därmed goda!) för att lätta upp julmaten, samt injicera lite friska smaker och vitaminer för hälsans och välmåendets skull. Salladen med rödkål, gröna blad, apelsin och granatäpple är rena rama supermaten rakt igenom, och grönkålssalladen innehåller också 5 olika superingredienser! Inte minst för allergiker kan också salladen ofta vara en räddning på julborden för den innehåller sällan gluten, ägg, laktos eller nötter (fast salladen med valnötter och ädelost är här ett undantag då!). Här kommer en två lämpliga sallader samt en ugnsbakad grönsaksrätt som alla tre är mycket enkla och snabblagade - välj en favorit eller servera alla tillsammans om ni är många! Se även detta recept för en god auberginegratäng som alternativ till Janssons!
 

Rödkålssallad med apelsin
Bufféportion för 6 personer

1/2 rödkålshuvud
1 paket ruccola eller bladspenat (vilket man föredrar
2 apelsiner, gärna eko
granatäpple
olivolja
balsamvinäger
örtsalt
svartpeppar

Rödkålssalladen i skål Anna från Kosta Boda.

Skär rödkålen i tunna strimlor med kniv eller mandolin/matberedare. Lägg i blöt i en bunke i kallt vatten i 10 minuter. Skölj under tiden ruccola/bladspenat och slunga i salladsslunga för att inte få en för blöt sallad (alternativt låt rinna av ordentligt i durkslag om ni inte har slunga). Skala apelsinerna och skär med vass liten kniv (gärna filékniv) bort den vita hinnan runtom så att apelsinen fortfarande är en boll men fruktöttet är blottat. Skär nu försiktigt längs insidan på varje klyfta för att få loss skinnfria "filébitar" av fruktköttet. Halvera granatäpplet och håll halvan med kärnorna nedåt ovanför en skål eller bunke. Slå bestämt med baksidan av en sked på baksidan av granatäpplet så att kärnorna flyger ut ner i bunken. Det kan skvätta lite så se upp, håll granatäpplet nära bunken. Man måste slå bestämt på samma plats flera gånger innan kärnorna börjar lossna. Plocka bort de sista kärnorna som ibland sitter kvar inuti granatäpplet och plocka även bort eventuella vita bitar av hinnor som följt med ner i bunken. Lyft upp rödkålen från vattnet, slunga även den i salladsslungan och blanda sallad och rödlök i en fin skål,  spraya/ringla över olivolja och balsamvinäger, krydda med lite örtsalt och svartpeppar och blanda runt. Lägg sen apelsinfiléerna överst och Garnera med granatäpplekärnorna. 

Grönkålssallad med valnötter och ädelost

Grönkålssallad i skål köpt i Marocko

ca 6 bufféportioner

1 grönkålshuvud
150 g blåmögelost
2 mindre äpplen
100 g valnötter

Vinägrett:
1 dl olivolja
1/2 dl solrosolja
4 msk sherryvinäger
2 schalottenlökar
1 msk senapsfrö
3 msk mynta (färsk eller torkad)
salt och svartpeppar

Strimla grönkålen tunt och spola i kallt vatten i några minuter för att skölja och göra den krispig och god. Slunga i salladsslunga eller låt rinna av ordentligt. Blanda ihop vinägretten (har man inte vissa av ingredienserna hemma kan man skippa eller byta ut dem så gott det går, det blir gott ändå - testa dijonsenap istället för senapsfrö, torkad mynta istället för färsk, och finhackad rödlök istället för schalottenlök, balsamvinäger istället för sherryvinäger och enbart olivolja istället för solrosolja) och blanda runt salladen med 2/3 av vinägretten. Lägg upp i en fin serveringsskål, lägg över tunt skivat äpple, smula över blåmögelost och valnötsbitar. Toppa med sista delen av vinägretten och eventuellt lite färsk mynta.

Lönssirapsbakade äpplen och rödlök
ca 6-8 bufféportioner

4 äpplen
2 rödlökar
2 tsk finhackad röd chili (eller chiliflakes)
1 dl lönnsirap
1/2 dl japansk soja
2 msk pressad citronjuice med fruktkött
1/2 tsk salt
svartpeppar ur kvarn

Skala och skär rödlöken i klyftor, lägg i en ugnsform. Blanda lönnsirap, chili, soja, salt, peppar och citronjuice och häll över löken. Baka mitt i ugnen på 225 grader i 15 minuter. Kärna under tiden ur äpplena och dela dem i klyftor. Lägg även dem i formen efter 15 minuter och blanda runt så att skyn kommer även på äpplena, baka i ytterligare 10-15 minuter tills äpplena är mjuka. Denna rätt passar fint på julbordet till olika fläskrätter som korv, skinka och köttbullar.

Enkel sill och gravlax till julbordet

Heminlagd sill och hemgravad lax lyfter julbordet.

Vi har provat olika recept på sill och hemgravad lax under åren och delar här med oss av två enkla sillrecept samt ett gravlaxrecept som kommit att bli favoriter! Två dagar innan julafton kan allt detta förberedas. Att göra sillinläggningen själv är enkelt och går snabbt (kanske 1/3 av tiden jämfört med att rulla och steka köttbullar) och ingår i ett av de fem saker som Äkta vara lyfter fram som man kan göra för att få ett mer tillsatsfritt julbord!  

Gravlax med apelsin, ingefära och stjärnanis

Buffé för 8 pers

500 g laxfilé (Livsmedelsverket har tagit bort rekommendationen att lax måste vara fryst i 2 dygn innan den gravas eller läggs in om det är odlad lax, så det går bra att grava färsk lax)

1 apelsin, eko

Gravad lax innan den är uppskuren.

½ dl salt

½ dl socker

2 msk farinsocker

2 msk honung

1 tsk grovmalen svartpeppar

lite chiliflakes (kan uteslutas)

2 msk tunt skivad ingefära

4-6 st stjärnanis.

Skär apelsinen i skivor. Blanda alla ingredienser utom lax och apelsin i en skå. Häll blandningen över laxens köttsida. Gnid in den och lägg på apelsinskivor, lägg i dubbla plastpåsar, knyt ihop. Låt ligga i kylen 1-2 dygn, vänd påsen ibland. Ta bort apelsinskivorna och skär laxen i tunna skivor. Lägg upp ungefär det som går åt, garnera med färska apelsinskivor i halvor samt någon stjärnanis.

Servera med hovsmästarsås, om ni tar färdigköpt sås kan man piffa till den genom att man tillsätter 2 msk japansk soja och 2 msk starkt kaffe till ca 2 dl sås.

***

4-pepparsillen i glasburk, i bakgrunden skivor av gravlaxen samt
röd paprika, julskinka, korv och pepparsalami.

4-pepparsill
Buffé för 10 pers

1 burk inläggnings-sill (420 g)

1 morot

½ rödlök

½ gul lök

½ silverlök

10 kryddpepparkorn

5 vitpepparkorn

5 grönpepparkorn

5 rosépepparkorn

2 stjärnanis

5 lagerblad

1 sats ättikslag:

1 dl ättikssprit (12%)

2 dl socker

3 dl vatten

Koka ihop de tre ingredienserna till ättikslagen och låt svalna. Rosta alla pepparsorter och stjärnanis i en torr och het stekpanna i 30 sekunder. Häll av sillen, skölj och skär i mindre, sneda bitar. Skala och skär morot och lök i mindre skivor. Tag en nydiskad fin burk och varva rostade kryddor, lagerblad, lök, morot och sill. Häll på ättikslagen så att den täcker alltihop och förvara i kyl. Godast att börja äta efter 1-2 dygn.

Senapssill till vänster och vitlökssill till höger.
Vitlökssillen brukar bli storfavorit, gör den gärna
två dagar i förväg så smaken hinner mogna!

Enkel vitlökssill
Buffé för 10 pers

2 dl créme fraiche

½ dl majonäs

2 vitlöksklyftor

10 cm purjolök

400 g matjessill

ev. toppa med basilika och rostade pinjenötter

Blanda crème fraiche och majonnäs, pressa i vitlök. Hacka purjolöken fint och rör ner den. Plocka upp sillen ur sin lag och rör ned den i vitlökssåsen, lägg i en fin burk som kan förslutas. Låt dra i kylskåpet till nästa dag. Toppa gärna med basilika och rostade pinjenötter för extra lyx!

Denna vitlökssill brukar bli allas favorit! Vi gör oftast dubbel sats! :)

Senapssill

Buffé för 10 pers

ca 400 g inläggningssill

2 dl senap (blanda grovkorning och mindre stark senap)

1,5 dl brunt farinsocker

2 tsk vitvinsvinäger

1 dl rapsolja

1 dl/kruka hackad dill (spara lite till garnering)

1/2 stjälk hackad purjolök

Blanda senap, farinsocker och vinäger i en bunke. Rör ner oljan lite i taget, vispa under tiden om hela tiden. Salta, peppra, hacka dill och purjo och rör ner i såsen. Häll av sillen och skär i mindre bitar. Rör ner i såsen, låt gärna mogna i 1-2 dagar. 

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.

Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 

Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.

Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 

Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 

I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås. 

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!

På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinka, rödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlår, potatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.

Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 

Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

Paj i långpanna med olika fyllningar - här svamp och renskav!

Såhär när det börjar bli kallt kan det kännas lite torftigt med sallad till lunch eller lunchlåda, man vill gärna ha något varmt. Då kan det vara smidigt att göra en rejäl paj som funkar både till lunch på helgen och sedan blir smidiga lunchlådor under veckan. Paj blir ju bara godare om den står i kylen några dagar, och är inte knepigt att värma i micron. Här är ett recept på paj i långpanna som var med i en Ica Buffétidning 2009 som vi fastnat för. Det fungerar också för bufféer, som picknick eller plockmat eftersom det blir rejält med paj. Man får också relativt lite av det mindre nyttiga pajskalet kontra den goda fyllningen om man gör paj i långpanna...

Testa gärna andra fyllningar, exempelvis rödlök, lammfärs, rosmarin, vitlök och chèvre, eller testa päron, valnötter och ädelost för en vegetarisk variant. Det finns fler förslag på vegetariska och köttiga fyllningar, samt ett pajskal med mindre smör i, i det här receptet, fast här får ni dubbla fyllningen förstås. Behöver ni inspiration till vad man kan ha i sidosalladen? Titta här.

Paj med renskav och svamp

Paj med svamp och renskav serverad med sallad.

ca 10 portioner (lunchportioner med sallad)

Pajdeg
250 g smör
6 dl mjöl (ca hälften vetemjöl och hälften grahamsmjöl, eller annan blandning som ni föredrar)
5 msk vatten

Äggstanning
5 ägg
5 dl mjölk
1/2 tsk salt
peppar ca 2 krm

Rejält med paj när man gör i långpanna!

Fyllning:
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
500 g svamp
1 gul paprika
500 g renskav
1 st chili eller sambal oelek
3 dl västerbottenost
1 tsk salt
1 krm peppar ur kvarn
2 tsk smulad/repad timjan

Blanda ihop smör med mjöl och finfördela till en grynig massa, tillsätt vatten och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en långpanna och nagga den med gaffel, ställt kallt i 15-30 minuter (eller över natten!).

Hacka lök, paprika och svamp samt chili till fyllningen. Stek svampen utan smör eller olja tills den vattnat ur sig, stek sedan i smör och krydda med salt och peppar ur kvarn. Lägg i lök, paprika och renskav lite i taget, samt pressa i vitlök och vänd ner hackad chili. Rör om hela tiden, häll i mer olja i pannan om det krävs. Låt fyllningen svalna. Riv ca 3 dl västerbottenost. Blanda ihop äggstanningen genom att vispa ägg, mjölk, salt och peppar.

Sätt ugnen på 200 grader och förgrädda pajskalet ca 10 min mitt i ugnen. Fördela den stekta renskavsblandningen i pajskalet, häll på äggstanningen och strö över västerbottenosten. Grädda i 25 minuter i ugnen. Servera med sallad.

Övrigt: kanske lite stark i smaken för vissa barn och innehåller flera allergener - mjölk, mjöl och ägg.

Zuccinipaj till plockmatskvällen

Gillar ni som vi att fixa lite vuxenmyskväll med plockmat då och då? Då kommer här ett recept på busenkel paj som kan hotta upp plockmaten lite och göra den mer mättande i och med att något varmt serveras till osten/charken/grönsakerna. Klicka på etiketten 'plockmat' så får du upp andra idéer på plockmat att komplettera med!

Receptet kommer från en pajspecial i Coops tidning som vi testat att laga flera pajer ur. Det som gör den så enkel är att man använder färdig smördeg coh sedan fyller med färskost och grönsaker. Fyllningen går att variera i det oändliga, här valde vi zuccini och rödlök, i receptet ingår även kronärtskockshjärtan ursprungligen. Men varför inte testa med exempelvis tunt hyvlad päron och ädelost, eller något annat spännande!

Smördegspaj med grönsaksfyllning
2-3 portioner till plockmatsbuffé

2 frysta smördegsplattor
några matskedar färskost
en liten zuccini i tunna skivor
1/2 skivad rödlök
2 st marinerade kronärtskockshjärtan
1 msk färsk hackad rosmarin
1 ägg
2 dl grovriven parmesan
svartpeppar

Lägg två smördegsplattor med kortsidorna mot varandra och tryck ihop kanterna så att det blir en långsmal bit. Kavla degen med lite mjöl så att den blir lite tunnare och vik in kanterna någon cm. Bred färskost på ytan innanför kanterna, varva grönsaker ovanpå och toppa gärna med rosmarin. Pensla med ägg på kanterna och grädda i ca 20 miunter. Riv färsk parmesan över pajen när den kommit ut ur ugnen så att osten smälter lite och vrid några varv med svartpepparkvarnen över pajen.

Övrigt: undvik att pensla med ägg för äggallergiker. Vegetarisk. Går förstås att göra barnvänlig version, köttfärsversion osv. Servera gärna med oliver, charkuterier och annan plockmat, .t.ex gratinerade rödbetor och tomatsallad.

Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!