Visar inlägg med etikett hälsa och mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsa och mat. Visa alla inlägg

fredag 24 oktober 2014

Godis i Halloweentider - är det verkligen godis? Om barn och socker...

En svart Halloweenkatt!
'Det här var ju godis!' kan folk ju säga och mena att det är gott, något lite lyxigt. Såhär i Halloweentider finns det ju väldigt mycket godis i omlopp. Men hur mycket av det är verkligen gott och lyxigt? Och hur mycket är egentligen mer skrämmande än det där utklädda spöket?

Om man slutar äta godis och läsk,vilket vi i stort sett gjorde för några år sedan, och sedan smakar igen slås man snabbt av hur väldigt sött det är, och hur lite annat det egentligen smakar. Det är främst det söta som är markant i det mesta godiset och de andra smakerna smakar ofta väldigt syntetiskt. Tyvärr är också många tillsatser, emulgeringsmedel och färg- och smakämnen som finns i godiset inte särskilt nyttiga för kroppen, många ämnen har blivit mer och  mer ifrågasatta. I och med EU-inträdet blev det tillåtet med azofärgämnen i Sverige som annars var förbjudna. Nu förekommer de i importerat godis. Kan vara värt att fundera på när godistillverkarna slåss om att sälja billigaste godiset  vad har de tummat på för att få ner priset? Här kan man läsa lite mer om vad godiset egentligen innehåller. 

Huvudproblemet med godis är dock kanske inte tillsatserna utan att det innehåller väldigt mycket socker och inga övriga näringsämnen, så om barn äter mycket godis så får de oftast i sig för lite av annat som är nyttigt. Om barnen istället tex. äter frukt får de i sig en massa viktiga näringsämnen, vitaminer och fytokemikalier samt antioxidanter tillsammans med fruktsockret. Och godis är väldigt energitätt - 100 gram karameller motsvarar energiinnehållet i ett helt kilo apelsiner, som ett barn aldrig skulle orka smälla i sig, men som skulle ha en hel del hälsofördelar som karamellerna inte har. Barn som äter mycket sötsaker vill ofta inte ha riktig mat sen eftersom de redan fått i sig en massa energi och det är väl där det främsta problemet ligger. 

Nu kanske många hajar till men vi började inte ge vår dotter lördagsgodis förrän hon var i 7-8 årsåldern och även om hon får godis vid påsk och Halloween så begränsar vi mängderna jämfört med det hon får ihop om hon går runt till en massa grannar - hon får spara resten till lördagar framöver eller ge bort. Just eftersom hon inte vant sig från tidig ålder vid stora mängder socker så uppskattar hon en mycket mindre mängd än andra barn. När hon väl fick lördagsgodis hade vi regeln att hon fick så många godisbitar som hon var gammal - dvs 8 bitar vid 8 år. Detta accepterade hon direkt eftersom regeln har en tydlig "barnlogik" och hon har ett utbud av dyrare och mer lyxiga godisar som hon varje lördag ränkar upp rätt antal ur och lägger i en skål, sedan sitter hon och äter bitarna en och en och njuter av dem länge. Hon blir uppspelt när hon fyllt år och får lägga på en extra bit osv. 

Ja, lördagsgodiset är från början ett sätt att begränsa barnens godisintag, men det har inte riktigt blivit så på senare tid - barnen får ju godis i många andra sammanhang som inte är lördagar - exempelvis på barnkalas, olika tillställningar med fiskdamm och skattjakter samt att välmenande människor lätt försöker sticker till ens barn en klubba så fort man har med dem för att hämta ett paket eller en pizza, osv. Dessutom ska de få något som belöning om de tar ett blodprov eller en spruta, är snäll hos frisören, och förstås bilgodis på långresor osv. Ja, det blir lätt mycket godis ändå. För att inte tala om andra sötsaker, saft och läsk, bullar, kakor, glass, fika, födelsedagar, julgodis, påskgodis, halloweengodis, semlor, kladdkakans dag, våffeldagen, kanelbullens dag och allt vad det är. Det räcker alldeles tillräckligt egentligen utan att dessutom få godis på lördagar också och dessutom skapas en jättepositiv lördagsassociation till godiset som känns ite problematiskt. Barn är ju särskilt betingade att gilla sött över surt/bittert för att inte riskera att bli förgiftade, och ett barn som har utvecklat en aptit för socker kommer ständigt att tjata om godis, försöka komma över godis på olika sätt och vara gnällig, ha dåligt humör och lättare ofta få utbrott och humörsvängningar om det inte får godis. Så vi tycker det finns goda skäl att försöka begränsa lite, även om vi inte vill verka superstränga (anledningen till att hon fick lördagsgodis så småningom).

Det finns godis av bättre kvalitet med mindre konstiga tillsatser som tex de ekologiska cyklarna (en blinkning till de populära bilarna) som heter "Like my bike" och även godis med mindre socker (eller med sötningsmedel som vi är lite skeptiska till men som kan vara ett bättre alternativ eventuellt). Det finns att köpa på nätet om det inte finns i en affär nära er. Vi försöker också få dottern att gilla vuxnare godis som chokladdoppade lakritskulor. Hon gillar även mörk choklad, och det får hon gärna lite äta av varje dag.

torsdag 19 juni 2014

Ljummen sallad med grillade grönsaker

Ibland äter man något så gott ute på restaurang att minnet liksom etsar sig fast i hjärnan och smaklökarna. I Kapstaden en gång för flera år sedan åt vi en sallad med ljumna grillade grönsaker som på just det sättet bitit sig fast hos oss båda som ett kärt minne. Denna sallad försökte vi nu efterlikna, genom att lägga på extra mycket paprika, zucchini och aubergine på grillen senaste gången vi grillade och sedan spara dem kalla i en burk. När vi sedan lade på dem på en sallad värmde vi dem först lite försiktigt i micron. Det blev sagolikt gott faktiskt, precis som vi minns det! Smaken av grillat, det underbara smaken av grönsaker med olivolja på, ljummen sallad i kvällssolen. Semesterbriserna från Kapstaden drog över oss där vid uteplatsen en vanlig måndag när vi snabbt hade fixat till salladen med hjälp av resterna från helgens grillning! Testa själva nästa gång ni grillar! Vill ni ha pasta istället för sallad, testa att göra pasta med grillade grönsaker istället!

Sallad med grillade grönsaker
Denna sallad innehåller grillad zucchini, paprika, aubergine och
några mindre bitar grillad kyckling och sparris. 
4 portioner

1 zucchini
1 aubergine
2 stora röda paprikor 
eventuellt andra rester från grillningen - sparris, kycklingfilé eller svamp exempelvis, alternativt halloumi
4 portioner salladsmix (dvs. sallad av olika typ)
2 nävar babytomater
solrosfrön
olivolja, balsamvinäger
ev. parmesan
servera gärna tsatsiki till salladen om det finns över sedan grillningen också!

Hyvla zucchini och aubergine till 1/2 cm tjocka skivor (ungefär), gärna på en mandolin (alternativt med kniv eller matberedare). Dela paprikan i så stora bitar som det blir om de inte ska vara för runda för att lägga på grillen. Marinera grönsakerna i olivolja, balsamvinäger, salt och peppar en kort stund. Lägg på grillen, vänd efter någon minut de de fått fin färg. Lite bränt kan det få vara, men kolsvart behöver det kanske inte vara (se diskussion i tidigare inlägg om att lätt bränd mat inte orsakar cancer). Låt svalna och spara i en burk i kylen.

När det är dags att slänga ihop en sallad kan man skölja salladsblad och tomater, dela tomaterna, lägga upp i tallrikar och ringla olivolja och balsamvinäger på. Värm under tiden grönsakerna försiktigt i micron (gärna med grilleffekt). Lägg med kycklingfilé, sparris eller svamp om ni har det kvar från grillningen. Finns inget kvar kan man komplettera med några skivor halloumi som man snabbt steker på i stekpannan. Lägg upp de varma grönsakerna på salladsbädden, ringla gärna över lite olja som ni sparat från grillningen, strössla över solrosfrön och ringla över balsamico. Hyvla gärna över lite parmesan med osthyvel också! Ät och njut medan den är ljummen (kom ihåg att bevara maillardreaktionen)!! Servera gärna med tsatsiki och/eller bröd som blivit över. Vill man ha en matigare sallad kan man gärna koka exempelvis mathavre och blanda ner.

Övrigt: vegetariskt, vegan, laktosfri (om man utesluter halloumi och tsatsiki till), glutenfri (om man vill använda något matigt i salladen, testa mathavre eller quinoa). Kontrollera eventuell grillolja för allergener. 

onsdag 18 juni 2014

Tankar om att grilad mat skulle orsaka cancer



Är det farligt att äta detta?!
Apropå att sommargrillningarna nu brakat oss med råge tänkte vi göra en liten utvikning om att bränd mat skulle orsaka cancer. Det finns allt fler som är rädda för att grilla eller har olustkänslor inför det för att de tror att all grillad mat innehåller mycket cancerogena ämnen. Denna skräck grundar sig i medierapporteringen kring studier som visade på att kraftigt förhöjt intag av de ämnen som bildas i mat när den bränns orsakade en förhöjd cancerrisk hos försöksråttor. Det är alltid lite vanskligt när sådana rön ska tolkas av media till allmänheten, då det gärna blir ett oneliner-budskap i stilen "grillad mat orsakar cancer", som växer tills det blir en sanning som ingen längre vet bakgrunden till. 

Tittar man närmare på de undersökningar som gjorts kan man  konstatera att det var ganska begränsade experiment, att det finns en mängd felkällor och att försöksdjuren fått riktigt ordentligt kraftigt förhöjda doser av bränd mat när cancerrisken kunde upptäckas. Just angående faran med bränd mat har det dock framhållits ett annat faktum - människan är ju faktiskt det enda djur som under flera årmiljoner ätit mat tillagad över eld, och har därmed haft många chanser att vänja sig vid de ämnen som bildas vid tillagning, precis på samma sätt som exempelvis kor (och inte människor) kan bryta ner gräs eller att vissa djur som gärna äter skorpioner utvecklat immunitet mot skorpiongift. Därför är det med andra ord rätt svårt att dra några slutsatser som gäller för människor baserat på en studie på försöksdjur som inte tidigare ätit tillagad mat överhuvudtaget. Försöksdjur må säga något om människor i andra sammanhang, men kanske just i sammanhanget tillagad mat? När människan började tillaga sitt kött över öppen eld gjorde det att hon kunde bryta ner maten snabbare, vilket gav henne en stor fördel i att kunna frigöra energi till den växande allt mer intelligenta hjärnan. Urmänniskan som lagade sitt kött över öppen eld kunde knappast iaktta några större försiktighetsåtgärder för att köttet aldrig skulle bli bränt, inte heller är det sannolikt att man slängde lätt bränd mat. Kanske dog vissa av dem som flugor av cancer i och med det, men det är väl då sannolikt att de gener som fördes vidare var de som stod emot dessa cancerogena ämnen... spekulationer förstås, men det är även spekulation att experiment på råttor skulle kunna överföras på människor. 

Livemedelsverket rekommenderar att man undviker öppen låga vid tillagning, ser till att fett och marinad inte droppar ner på kolen (då bildas de tveksamma ämnena) samt att man inte hårdsteker maten och skär bort brända bitar. Håller man sig till detta så är ingen fara med grillningen. I denna artikel finns det några enkla tips som sammanfattar en studie av livsmedelsverket. 

God grillning i sommar önskar vi!

torsdag 15 maj 2014

Grillad zucchini i olivolja - supergott och enkelt

Maillardreaktionen gör att det blir gyllenbrunt - och jättegott!
Det är något särskilt med grönsaker marinerade i olivolja och sedan stekta i ugn eller grillade på grillen, det drar en bris av medelhavet genom rummet när man äter dem. De blir fantastiskt goda, särskilt precis när de är varna från ugnen/grillen, vilket kallas maillardreaktion - i denna artikel finns en lång förklaring om de kemiska processer som ligger bakom. Det viktigaste budskapet är att det är gott, men också att det är mest gott direkt, när det fortfarande är varmt och inte efter 5 minuter. Så vänta inte med att äta! Malliardreaktionen har ofta pekats ut för att orsaka cancer, men det finns tveksamheter i de studierna som jag redogör för här och livsmedelsverket rekommenderar idag att man ska steka mat gyllenbrun men se upp med att bränna den.

Vi köper ibland ett kilo zucchini i affären och gör två långpanneplåtar med zucchinirundlar i olja som man sedan kan ha som tillbehör till kött eller kycklingrätter, i en pasta eller en god sallad. De passar till allt! Låter man de gå tills att de blir krispiga och sedan rinna av på galler så blir de grönsakschips till fredagsmyset! Varje gång vi gör detta säger vi att vi borde göra det oftare, eftersom det är himla enkelt och sagolikt gott. Här finns lite mer inspiration till grönsakschips.

Vi bruka slå till i affären när vi ser ekologiska zucchinis som börjar se lite ledsna ut, då frågar vi om vi kan få köpa ett kilo till halva priset, och får alltid svaret att det går bra. De vill ju bli av med grönsaker som de annars måste slänga snart. Dessa små godingar går utmärkt att fortfarande göra zucchiniskivor av, man kan skära bort de bitar som börjar se dåliga ut, men oftast ser det värre ut än det faktiskt är när man går igenom dem. Man får ju en klump i halsen när man tänker på att dessa fina ekologiskt odlade grönsaker som så enkelt kan bli en fantastisk delikatess ska slängas! Så känn er glada att ni gör en gärning för miljön och klimatet om ni gör så, och dessutom är olivolja nyttigt att konsumera även i rätt stora mängder, så ha inte dåligt samvete där! Olivolja ska man inte steka i om man vill steka mat väldigt hårt, eftersom oljor generellt inte ska hettas upp ovanför "rykpunkten" (då de börjar ryka). Olivolja börjar ryka vid 190 grader, medan rapsolja tål över 230 grader, vilket innebär att rapsolja är lämpligare vid exempelvis fritering eller wokning. För grillade grönsaker i ugn passar dock olivolja utmärkt!

Grillad zucchini -- mums!!
Ugnsrostad zucchini i olivolja
6 portioner

1 kg zucchini, gärna eko
olivolja
peppar ur kvarn
örtsalt och/eller havssalt

Skölj zucchini, skär bort dåliga bitar med potatiskalare. Skär i 1/2 cm-tjocka rundlar. Häll olivolja på en långpanna, pensla med pensel så att pannan täcks. Lägg zucchinirundlarna på långpannan och pensla med mer olja ovanpå. Peppra och salta med örtsalt och/eller havssalt. Ställ in i ugnen, gärna med grillfunktion, på ca 150 grader och passa dem så att de är gyllenbruna (kolla efter 10 minuter, men det är olika från ugn till ugn). Har ni köpt 1 kg zucchini kan ni under tiden förbereda plåt nr 2 och ställa in den efteråt.

Ät nu direkt medan de fortfarande är varma! De ni sparar ska värmas ordentligt, gärna ugn eller micro med grillfunktion så att den goda smaken återuppstår. Vill man ha de som chips kan man låta de rinna av och salta lite extra. Lagra dem inte ovanpå varandra, då förloras krispigheten!

lördag 26 april 2014

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn
För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!
Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.
Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

söndag 16 mars 2014

Enkla nyttiga mellanmål

Ett lite större mellanmål till Freja 3,5 år, rågkex med
jordnötssmör, cashewnötter, torkade tranbär och smoothie
Känner ni igen situationen - barnen är griniga och hänger kring benen på en när man försöker göra middag en vardagskväll, tjut och gnäll gör att det tar ännu längre att laga mat och allt känns eländigt. Man kanske försöker sticka till dem någon matbit, vilket ofta får de följd att de är relativt mätta när den riktiga maten väl står på bordet. Situationen uppstår lätt eftersom man ofta missar att planera in mellanmål. Man fokuserar på att fixa lunch och middag, man kanske har ambitionen att ha middagen klar så tidigt att mellanmål inte ska behövas. Vår erfarenhet är att det är bättre att ge Freja mellanmål när hon kommer hem från förskolan, så att hon håller sig lugn och glad hela vägen fram till middagen, och eftersom mellanmålet om man ger det direkt är ganska långt innan middagen så är det sällan vi upplever att det stör hennes aptit.

Detta gäller trots att hon får mellanmål på förskolan kl 15.15. Även om personalen oftast säger att hon ätit bra till mellanmål kan hon ändå vara hungrig när vi kommer hem ca 16.30. Detta kanske beror på att eftermiddagen är ganska lång och att personalen tycker att om man äter två äppelklyftor och en deciliter yoghurt så har man "ätit bra", trots att det är många timmar mellan lunchen kl 12 och middagen kl 18. Ibland tror vi också att mellanmålen på förskolan kan bli lite för kolhydratbetonade, de kanske mest består av färsk eller torkad frukt eller gröt, eller macka utan så mycket pålägg, och det förbränns snabbt och skapar hungerkänslor när bränslet är slut. Ett bra mellanmål består även av nyttigt fett och protein som ger en bättre mättnadskänsla över tiden.

Det kanske är självklart men tål att sägas: det sämsta möjliga mellanmålet är att enbart ge något slags godis eller kakor - det är en säker väg till gnälliga och griniga barn. Alltför ofta ser vi föräldrar som är ute på stan eller kanske på väg hem någonstans ifrån med ett gnälligt/vilt skrikande barn kring 16-17-tiden som i desperation tar sig in i en kiosk och rycker åt sig choklad eller godis. Visst blir barnet tillfälligt gladare, men man kan lika gärna ta fram luftpistolen och skjuta sig själv hårt i benet eftersom blodsockerfallet inom en halvtimme som ger ett ännu grinigare barn kommer som ett brev på posten. Vill man få en spark i baken att inte ge efter för tjat om godis kan man tänka på att det är viktigt att barn får i sig många olika näringsämnen, bra fetter och bra protein varje dag, så de har inte "råd" att slösa bort kalorier på näringsfattiga men mättande sockerbomber som sedan förtar aptiten när nyttig, näringsrik mat väl serveras. Alla kan ju råka ut för förseningar och planeringsmissar men det är i ett sådant läge mycket bättre att rycka åt sig en banan, nötter, yoghurt eller macka, köpa en varmkorv eller liknande. Då har man troligtvis ett någorlunda glatt barn i 2-3 timmar framöver tills man hinner hem och fixa middagen.

Det är dock lätt att känna sig rådvill om vad man ska ge för mat till mellanmål, och man vill inte spendera någon längre tid med att fixa det heller eftersom man annars knappt hinner göra annat än fixa med mat hela tiden. Helst ska mellanmålet gå att äta på väg till lekplatsen eller ute i trädgården, för ska man sätta sig till bords för att äta mellanmål 1,5 timmar innan middagen, ja då hinner man som sagt inte göra mycket annat än att sitta och äta hela tiden känns det som. Därför har vi nu försökt sammanställa en lista här nedan på lämpliga mellanmål man kan välja mellan, både små och stora . Ett extra mellanmål efter förskolan ska förstås inte vara lika stort som om man själv serverar ett enda mellanmål mellan lunch och middag på helgen till exempel. Vi brukar också alltid ha en burk med lite fullkornskex och naturella nötter liggandes i bilen/barnvagnen/skötväskan utifall att det blir en krissituation, detta har avhjälpt många jobbiga situationer.

Mellanmålstisps


Frukt - banan är ett överlägset mellanmål eftersom det är mättande och innehåller mer än bara kolhydrater, är smidigt och lätt att äta på språng. I övrigt är frukt OK som mellanmål men behöver kompletteras med något mer för att man ska stå sig i längden. Egentligen är frukt bäst för kroppen om man äter det som efterrätt efter lunch eller middag, eller som en del av frukosten och inte främst som mellanmål. Torkad frukt, som torkade osvavlade aprikoser eller katrinplommon kan vara goda och bra mellanmål, men de innehåller också mycket socker och fungerar inte bra som ensamt mellanmål. I kombination med nötter, som innehåller mycket nyttiga fetter och protein är det ett bättre mindre mellanmål, men man bör inte sätta i sig mer än någon mindre handfull torkad frukt på en och samma gång. Många ger barnen russin som mellanmål, men detta måste alltså kompletteras. Köp helst ekologiska russin, vindruvor är en av de mest besprutade grödorna och rester av upp till 26 olika bekämpningsmedel finns ofta kvar i russinen har det visat sig.

Smoothie - är gott och nyttigt, men här gäller samma reservation som för frukt - att enbart göra smoothie på frukt och juice ger en väldig fruktsockerchock, och för all del många nyttiga vitaminer men innehåller för lite fett och protein för att mätta i längden. En lösning är att tillsätta yoghurt eller mjölk i smoothien (eller havremjölk, mandelmjölk mm), och/eller blanda ner avokado, nötter eller proteinpulver (exempelvis från Renée Voltaire). Ännu ett alternativ är att servera smoothie tillsammans med macka eller något annat tillbehör. Smoothie är också ett utmärkt sätt att få i lite grönsakskinkiga barn nyttiga vitaminer - strimla lite vitkål och hacka upp en morot och tillsätt i mixern och de märker inte ens av det om det samtidigt finns andra smaker som dominerar. Vi brukar köpa frysta blåbär och hälla en deciliter direkt i mixern, det blir en härlig lila färg, god smak, bra kyla på smoothien direkt och blåbär är ju supernyttiga. Dessutom har vi fryst in råsaft från röda vinbär från mormors buske i istärningskuber så det är bara att ploppa ner 1-2 kuber i en smoothie för extra vitaminer och smak! Ungefär 2 dl smoothie brukar räcka ganska bra till ett mindre barn. Gör man egen smoothie kan man kontrollera innehållet mycket bättre än om man kör på köpta smoothies i påse som är så populära. Har man en bra mixer går detta på någon minut, ner med banan, frysta bär, pulver, mjölk, etc. och mixa. Det går förstås också bra att spara smoothien i en glasburk eller flaska och ta med nästa dag, skaka om, stick ner ett sugrör och drick!
Grahamsskorpor svalnar på galler - servera med ost eller keso!

Små pogácsa som vi tipsade om i ett tidigare inlägg kan vara ett bra mellanmål, och bakar man under helgen kan de stå sig i en plastpåse under större delen av veckan. De går också bra att frysa in och tina 3-4 stycken när det behövs. Ett alternativ är grahamsskorporna på bilden här intill.

Mackor kan vara lite trist och meckigt att ta fram en massa ingredienser till, men har man ett mackjärn eller smörgåsgrill hemma så kan en varm macka vara ett snabbfixat och populärt alternativ som man kan grabba med sig i en servett på väg till lekplatsen om man vill. Icakurirens test på smörgåsgrillar visar att man kan få tag på en riktigt bra sådan för ca 350 kr. Vi har en som nu är 10 år gammal och fungerar fortfarande utmärkt, så det kan vara en bra investering. Vi brukar skiva upp och frysa in bröd som är några dagar gammalt och börjar bli lite torrt och tråkigt (innan det möglar!), på så sätt har vi alltid bröd i frysen utan att behöva köpa formfranska. I mackjärnet tinar brödet snabbt och skinka, senap, ost, salami, bladspenat, basilikablad, färskost, samt diverse rester från tidigare middagar som köttbullar, kyckling, halloumi, korv, grillade grönsaker är alla lämpliga ingredienser att lägga mellan två brödskivor och grilla i några minuter. Vi brukar undvika tomatskivor, ananas och sådant som innehåller mycket vatten och bara blir extremt varmt och obehagligt att äta i mackan, hellre tar man då en tomat eller gurkskivor till mackan.
Enkla och snabba quesadillas är bra mellanmål!

Quesadillas är en annan enkel variant på mackor - tag två tortillas (testa gärna fullkornsvarienten, eller varianten med en del majsmjöl i!), lägg rökt skinka eller bladspenat samt ost mellan rundlarna och strössla på lite torkad oregano. Stek i het stekpanna i någon minuter tills osten smält. Låt svalna lite och klipp till munsbitar.

Avokado är ett schysst mellanmål, nyttigt och lätt att fixa och gott att halvera och äta med sked med lite örtsalt, eller mosa med en gaffel direkt på en knäckebrödbit eller en rostad brödskiva.

Keso brukar vi också äta som mellanmål, vi häller upp i en skål, saltar med lite örtsalt och klipper ner kanske lite gräslök och en bit skinka. Storfavorit hos Freja, hon äter det med sked helt enkelt. Man kan också ha detta på macka, passar fint till knäckemacka exempelvis.

Hummus är enkelt att göra och står sig i säkert en vecka hemma i en burk. Rikt på protein och nyttigt fett och förvånansvärt mättande. En mindre klick på en bit knäckebröd eller fullkornsbröd mättar ordentligt!

Jordnötssmör är också en riktigt bra grej att ha hemma som står sig länge och är perfekt på skorpor eller fullkornsbröd som mellanmål. Precis som hummus är det fullt med protein och nyttiga fetter som gör att man blir mätt länge.

Har ni några egna mellanmålsfavoriter får ni gärna dela med er! Vi behöver också fler tips.

onsdag 1 januari 2014

Julmatsrester - pasta med grönkåls- och ruccolapesto

Pasta med grönkålspesto, ruccola och västerbottenost
Hoppas ni alla har haft en trevlig nyårsafton! Såhär dagen efter kanske man känner för lite grönt och då kanske en pestopasta kan sitta fint! Vi har ju tidigare skrivit om hur gott det är med hemgjord pesto. Nu när vi skulle göra åt lite julmatsrester så hade vi kvar en liten bit grönkål (innersta bleka bollen om ca 15 cm diameter) samt en del ruccola och gjorde då en svenskare variant på pesto med grönkål, ruccola, mandel, rapsolja och västerbottenost som vi också hade kvar sedan tidigare. Vi hade även i en liten bit rödlök. Det blev väldigt gott det med! Här kommer receptet, som baseras på att man har en stavmixer eller blender att tillgå. Det blir då svårt att mixa pesto så att den blir ordentligt blandad, utan lättare att mixa ost, mandel och grönt för sig och sedan röra ihop.

Ingredienserna i detta recept är ganska utbytbara, experimentera gärna med basilika, ruccola, bladspenat eller kål som "gröna blad", mandel, cashewnötter eller pinjenötter "som nötter", olika slags oljor och hårdostar samt rödlök, soltorkad tomat, oliver och annat som "krydda". Det mesta lär bli gott!
Pasta med grönkålspesto, avokado och körsbärstomater

Pasta med grönkålspesto
4 portioner

En näve ruccola och ca 200 g grönkål
60 g (ca 1 dl) sötmandel
100 g riven västerbotten (eller parmesan, eller annan lagrad ost)
1-1,5 dl rapsolja
2 vitlöksklyftor 
svartpeppar ur kvarn, vrid några varv
1 tsk salt

Finstrimla och skölj grönkålen i rikligt med vatten, gör likadant med ruccolan och slunga i salladsslunga så att bladen inte är så blöta. Mixa först mandeln i en matberedare, häll upp i en skål. Mixa sedan osten, häll upp i samma skål.  Lägg grönkålen och ruccolan samt bitar av rödlök i mixern, häll över 1 dl av rapsoljan och veva över peppar och salt. Mixa till en grön massa. Rör ihop alla ingredienserna i en skål, smaka av med salt och peppar och ev. mer olja om det inte är tillräckligt geggig. Färdigt! 


Koka pasta och följ i övrigt våra instruktioner under receptet pasta med pesto. Servera gärna med körsbärstomat och kanske avokado som garnering!


Övrigt: vegetariskt. En del laktosintoleranta kan äta hårdost som Västerbotten. Barn tycker oftast om pesto! 

söndag 22 december 2013

Grönsaker och sallader som passar på julbordet (och under hela vintern)

Liten julgran med avokado och granatäpplekärnor.
Julbordet innehåller som bekant ofta relativt lite grönsaker, i alla fall om man jämför med mängderna kött och fisk. Även om vintern kanske inte är högsäsong för grönsaker i Sverige går det fortfarande att göra flera sorters sallad och varma grönsaker som är någorlunda säsongsanpassade och klimatsmarta (och därmed goda!) för att lätta upp julmaten, samt injicera lite friska smaker och vitaminer för hälsans och välmåendets skull. Salladen med rödkål, gröna blad, apelsin och granatäpple är rena rama supermaten rakt igenom, och grönkålssalladen innehåller också 5 olika superingredienser! Inte minst för allergiker kan också salladen ofta vara en räddning på julborden för den innehåller sällan gluten, ägg, laktos eller nötter (fast salladen med valnötter och ädelost är här ett undantag då!). Här kommer en två lämpliga sallader samt en ugnsbakad grönsaksrätt som alla tre är mycket enkla och snabblagade - välj en favorit eller servera alla tillsammans om ni är många! Se även detta recept för en god auberginegratäng som alternativ till Janssons!
 
Rödkålssallad med apelsin
Bufféportion för 6 personer

1/2 rödkålshuvud
1 paket ruccola eller bladspenat (vilket man föredrar
2 apelsiner, gärna eko
granatäpple
olivolja
balsamvinäger
örtsalt
svartpeppar
Rödkålssalladen i skål Anna från Kosta Boda.

Skär rödkålen i tunna strimlor med kniv eller mandolin/matberedare. Lägg i blöt i en bunke i kallt vatten i 10 minuter. Skölj under tiden ruccola/bladspenat och slunga i salladsslunga för att inte få en för blöt sallad (alternativt låt rinna av ordentligt i durkslag om ni inte har slunga). Skala apelsinerna och skär med vass liten kniv (gärna filékniv) bort den vita hinnan runtom så att apelsinen fortfarande är en boll men fruktöttet är blottat. Skär nu försiktigt längs insidan på varje klyfta för att få loss skinnfria "filébitar" av fruktköttet. Halvera granatäpplet och håll halvan med kärnorna nedåt ovanför en skål eller bunke. Slå bestämt med baksidan av en sked på baksidan av granatäpplet så att kärnorna flyger ut ner i bunken. Det kan skvätta lite så se upp, håll granatäpplet nära bunken. Man måste slå bestämt på samma plats flera gånger innan kärnorna börjar lossna. Plocka bort de sista kärnorna som ibland sitter kvar inuti granatäpplet och plocka även bort eventuella vita bitar av hinnor som följt med ner i bunken. Lyft upp rödkålen från vattnet, slunga även den i salladsslungan och blanda sallad och rödlök i en fin skål,  spraya/ringla över olivolja och balsamvinäger, krydda med lite örtsalt och svartpeppar och blanda runt. Lägg sen apelsinfiléerna överst och Garnera med granatäpplekärnorna. 

Grönkålssallad med valnötter och ädelost
Grönkålssallad i skål köpt i Marocko
ca 6 bufféportioner

1 grönkålshuvud
150 g blåmögelost
2 mindre äpplen
100 g valnötter

Vinägrett:
1 dl olivolja
1/2 dl solrosolja
4 msk sherryvinäger
2 schalottenlökar
1 msk senapsfrö
3 msk mynta (färsk eller torkad)
salt och svartpeppar

Strimla grönkålen tunt och spola i kallt vatten i några minuter för att skölja och göra den krispig och god. Slunga i salladsslunga eller låt rinna av ordentligt. Blanda ihop vinägretten (har man inte vissa av ingredienserna hemma kan man skippa eller byta ut dem så gott det går, det blir gott ändå - testa dijonsenap istället för senapsfrö, torkad mynta istället för färsk, och finhackad rödlök istället för schalottenlök, balsamvinäger istället för sherryvinäger och enbart olivolja istället för solrosolja) och blanda runt salladen med 2/3 av vinägretten. Lägg upp i en fin serveringsskål, lägg över tunt skivat äpple, smula över blåmögelost och valnötsbitar. Toppa med sista delen av vinägretten och eventuellt lite färsk mynta.

Lönssirapsbakade äpplen och rödlök
ca 6-8 bufféportioner

4 äpplen
2 rödlökar
2 tsk finhackad röd chili (eller chiliflakes)
1 dl lönnsirap
1/2 dl japansk soja
2 msk pressad citronjuice med fruktkött
1/2 tsk salt
svartpeppar ur kvarn

Skala och skär rödlöken i klyftor, lägg i en ugnsform. Blanda lönnsirap, chili, soja, salt, peppar och citronjuice och häll över löken. Baka mitt i ugnen på 225 grader i 15 minuter. Kärna under tiden ur äpplena och dela dem i klyftor. Lägg även dem i formen efter 15 minuter och blanda runt så att skyn kommer även på äpplena, baka i ytterligare 10-15 minuter tills äpplena är mjuka. Denna rätt passar fint på julbordet till olika fläskrätter som korv, skinka och köttbullar.

torsdag 7 november 2013

Davosgröt: Havre + yoghurt = enkel och nyttig frukost

Birchermüsli, overnight oats eller davosgröt, denna anrättning finns i flera olika versioner och vi har verkligen fastnat för detta sätt att enkelt se till att man får i sig god och nyttig frukost. Frukosten är viktig i vår familj, nästan varje vardag ser vi till att äta frukost tillsammans, men tiden att förbereda frukost brukar förstås vara ganska knapp. Man drar sig därför för att ta fram många olika burkar och paket för att blanda ihop olika frön, bär och andra nyttigheter. Här löser man det genom att förbereda dagen innan och på morgonen går det supersnabbt att duka upp den lyxiga frukosten. Tack, Amy's blogg för tipset!

Enligt boken supermat är både havre och yoghurt superingredienser som har många olika hälsofrämjande egenskaper. Man rekommenderas dessutom att äta linfrön (krossade helst, men här använder vi hela som också är bra för kroppen på andra sätt), nötter och frön varje dag, liksom att ofta äta blåbär. Allt detta har du bockat av på en frukost med davosgröt! Istället för att koka gröten häller man bara över yoghurt och låter det stå i kylen över natten, det blir kanongott. Vi brukar hälla upp det i en enlitersburk som det varit turkisk yoghurt i, men man kan förstås använda en snyggare skål och sedan servera i den, eller en smidig bunke med lock. Vi brukar också hälla frysta blåbär och hallon i en burk eller skål kvällen innan och ställa in i kylen, då tinar de långsamt och är bara att ta fram på morgonen. Om man vill förbereda extra mycket kan man duka fram tallrikar och skedar, samt ställa honung och en burk med kokosflingor på bordet. På morgonen kan det knappast bli enklare - fram med skålen med gröt och skålen med bär ur kylen direkt på frukostbordet, fram med juice och göra kaffe, sätta sig till bords och inta lyxfrukosten!

Davosgröt med blåbär och hallon
ca 4 portioner


3 dl havregryn/ fiberhavregryn
6 dl yoghurt, vi brukar blanda ekologisk mild yoghurt och lättyoghurt
2 krm äkta vaniljpulver, (inte vaniljsocker)
ca 1 krm kanel (tack tipsaren i kommentarerna! Detta kan ersätta vaniljen också.
3 tsk honung
3 tsk hela linfrön
5 tsk pumpakärnor

Tillbehör:
Blåbär och hallon, eller andra frukter/bär 
Kokosflingor eller kokos"chips" dvs kokosflagor
Flytande honung


Gör så här: Rör ihop havregryn, yoghurt, vaniljpulver, honung, linfrön och pumpakärnor (samt andra nötter, frön eller smaksättningar som du föredrar, exempelvis solrosfrön, valnötter, kanel eller något annat gott!) i en skål/burk. Det vi angett är inga absoluta mått, rör ihop så att det blir en ganska löst grötig konsistens. Prova er fram. Täck med plastfolie/lock. Låt stå i kylen och svälla över natten. Nästa morgon är det bara att ta fram, garnera med frukt/bär, servera med extra honung och kokosflingor för den som vill, och njuta av den goda kalla gröten. Mums!

söndag 3 november 2013

Storkoka chili - mycket mat, nyttigt, gott och lätt att variera!

En alternativ servering av grytan: som soppa med tortillas och
kokta morötter.
Såhär på höstkanten när det är mörkt och man inte har så mycket ork att stå vid spisen hela tiden samtidigt som man gärna vill äta bra mat så att man får lite energi kan vi passa på att lyfta upp vår favorit-chiligryta igen. Lägger man någon timme på att laga den tillsammans en kväll så får man mångfaldigt tillbaka, man kan lätt göra ca 20 portioner och grytan håller sig i kylskåp i minst 5 dagar, passar utmärkt både att frysa in och ha som matlåda. Den är dessutom supernyttig med en färgexplosion av grönsaker i, rikligt med nyttig upphettad tomat och nyttiga baljväxter och går att göra både vegetarisk och veganvariant på.

Variera grytan genom att servera som gryta med råris eller matvete till, eller tillsätt lite vatten vid uppvärmningen och servera som mustig soppgryta med bröd, tortillachips eller quesadillas till.
Quesadilla på fullkornstortilla (finns ekologisk)

Såhär gör ni en quesadilla:
Lägg en tortilla i en torr het stekpanna, lägg ostskivor och ev. en bit skinka ovanpå, krydda med torkade örtkryddor och örtsalt, avsluta med en ostskiva till om du haft skinka i för att klistra ihop det och lägg en till tortilla överst. Tryck ihop med stekspade, vänta en liten stund och vänd med stekspaden för att grädda på andra sidan. När den fått fin färg och osten är smält är den färdig. Dela med vass kniv på skärbräda i mindre bitar, alternativt klipp helt enkelt med kökssaxen!

Vår dotter på 2,5 år äter lätt en halv quesadillas själv, som vuxen kanske man vill ha en hel nästan. Hon älskar dessutom denna gryta, trots att vi gör den relativt stark med chili. Tummen upp av hela familjen helt enkelt!

lördag 21 september 2013

Wok med kyckling och curry

De där två Bosarpkycklingarna som vi redan skrivit flera gånger om att vi ätit av (4 portioner Kyckling cordon bleu av två kycklingfiléer och ca 10 portioner kycklingsoppa av de två skroven, samt att vi förstås gjorde en favorit, ca 10 portioner kycklingbitar i ugn på lår- och vingbitarna), har vi nu gjort åt sista kycklingfiléerna i en kycklingcurry-wok. Snacka om att det blivit många måltider av de två pippifåglarna....

Wok, undrar i, gör folk det fortfarande, är det inte sååå 90-tal? Kanske det, men faktum kvarstår att det är ett fantastiskt redskap för att laga god, hälsosam och kreativ mat! Man kan låta fantasin flöda fritt, ha i sitt favoritkött och/eller grönsaker, roliga kryddor, i nötter, frukt, göra sås på curry, kokosmjölk, sweet chili, soya… möjligheterna är många! Vi har tidigare diskuterat vilken typ av wok vi använder och hur man tar hand om den.

I detta recept har vi tillsatt massor med grönsaker, men det går förstås att utesluta flera av dem eller byta ut mot andra som är i säsong. Broccoli blir gott i wok, vattenkastanj kan man också testa, eller purjolök, kål eller zuccini. Tänk vad många supernyttiga ingredienser man får i sig: lök, vitlök, baljväxter, nötter och fullkornsprodukter. Även nyttigt är raps/jordnötsolja, ingefära, mager kyckling, curry, och många olika grönsaker. Du får inte i dig något onyttigt överhuvudtaget genom att äta denna rätt!

Wok är definitivt en maträtt som bäst lagas tillsammans. Eftersom man ska ha hög värme och ständigt röra om i woken, är det perfekt att den ene kan ägna sig åt wokandet och kryddandet medan den andre hackar grönsaker och annat som ska i. Annars tar det nästan dubbelt så lång tid att laga maten, eftersom rekommendationen blir att hacka allt först och woka sedan. Är man två kan man börja med att hacka lök och sedan fortsätta hacka medan den andre börjar woka. Hamnar den som hackar på efterkälken kan man ta woken från värmen så att inte de första grönsakerna blir alltför välstekta. Man kan lägga över det som redan wokats i en skål om man är rädd för att det blir överstekt, eller om pannan blir för full, och blanda ihop allt på slutet. 

Currywok med kyckling 
(ca 5 portioner, kräver stor wok)

Rapsolja/jordnötsolja
2 st bosarpkycklingfiléer
2 gula lökar
4 klyftor vitlök
1 bit färsk ingefära
250 g skogschampinjoner
2 st paprikor i olika färger
3 st morötter
1 tetra/burk majs
1 burk bambuskott
en näve sockerärtor
jordnötter eller cashewnötter
ev. ananasbitar
gul curry
malen koriander
spiskummin
salt

Ris eller matvete/mathavre till servering

            Hetta upp rapsolja eller jordnötsolja i botten på woken, lägg i 2 st strimlade lökar och fräs på relativt hög värme under omröring medan du pressar i 4 klyftor vitlök och en bit färsk hackad ingefära. Tillsätt kycklingfilén, upptärnad i några cm-stora bitar, lite i taget så att värmen inte sänks för plötsligt, och rör om. Tillsätt mer olja om det behövs och dunka i någon tesked gul curry, salta direkt i pannan och tillsätt gärna någon tesked malen koriander och spiskummin också. Se till att kryddorna har olja att lösa sig i. Efter några minuter när kycklingen fått stekyta, lägg i 3 st skivade morötter, rör om och kontrollera att det inte bränner fast. Tillsätt sedan champinjonerna som skivats innan och fräs med under omrörning. Efter ytterligare någon minut, tillsätt 2 st paprikor i olika färg hackade i mindre bitar, rör om och krydda mer med curry, salt, spiskummin och koriander. Öppna och skölj av en burk/tetra majs, tillsätt, rör om, gör likadant med en burk bambuskott. Kontrollera att allting verkar vara krispigt men inte hårt och att kycklingen är genomstekt. Tillsätt gärna sockerärtor, delade på hälften, ev. ananasbitar och cashewnötter (osaltade). Späd med några dl vatten samt maizenaredning, rör om och koka upp, sänk sedan värmen. Kontrollera att det blir lite såsig konsistens och att såsen känns tillräcklig, tillsätt annars mer maizena eller vatten. Smaka av, tillsätt ev. mer kryddor eller salt, rör om. Den sista proceduren med redning och kryddning ska inte ta så lång tid att de sist tillsatta ingredienserna, sockerärtor och cashewnötter, blir för mjuka. Ta woken från värmen. 

·         Servera med fullkornsris, mathavre, basmatiris eller tillsätt nudlar som wokas med de sista minutrarna.

Övrigt: laktosfritt, glutenfritt (kontrollera redning), äggfritt (kontrollera eventuella nudlar), gör lite mindre stark variant för barn, eller ta ut grönsaker allteftersom och servera dem separat var för sig med ris som tillbehör. 


tisdag 17 september 2013

Fisk med cashewtäcke, salsa och mangold

Här kommer ännu ett snabbt, allergivänligt och enkelt recept på fisk som vi improviserade ihop när vi hade en lite väl tråkig omogen melon hemma som vi bestämde oss för att göra salsa på, mangold från kolonilotten och mycket fryst torsk i frysen samt en del cashewnötter som inköpts som snacks till kräftskivan för några veckor sedan som vi inte ville skulle härskna. Om man inte kan panera fisk på grund av glutenallergi är ju detta en jättesmidig variant som blir god och inte lika fet eller arbetsam som stekt panerad fisk. Rätten går också enkelt att göra utan mjölkprodukter om man bara steker i olja och inte har smör på potatisen. Variera torsken med andra tillbehör, den passar säkert med ris eller matvete, ärtor, haricots verts eller tomater, yoghurtsås eller en gör en snabb kokosmjölksås genom att koka upp en burk kokosmjölk och röra ner 1 tsk grön currypasta samt lite salt och maizena.

Torsk med cashewtäcke och tillbehör
4 portioner

Cashewnötstäcke:
1,5 dl cashewnötter
rapsolja
1 msk mjöl (uteslut för glutenfri variant, går utmärkt)
1/2-1 msk paprikapulver
1 krm chilipulver (eller mindre, eller mer!)
1/2 tsk salt

4 st filéer av vit fisk, t.ex. Kravmärkt torsk. Fryst tinad fisk går utmärkt.

Tillbehör vi hade denna gång:
Kokt potatis med smör och gräslök
Mangold, fräst i olivolja med pressad vitlök, salt och peppar
Salsa, denna gång på melon, äpple, tomat, paprika, lök, honung, olivolja, citron, örtsalt och peppar. Se tips här om hur man gör en snabb salsa.

Mixa cashewnötter, rapsolja (börja med 1 msk, särskilt om cashewnötterna redan är saltade och har vegetabiliskt fett på sig), mjöl, paprikapulver, chilipulver och salt. Smaka av så att det är lagom smakrikt och salt. Konsistensen ska vara lätt smulig men bredbar. Lägg till mer olja om den är för mjölig och smulig.
Lägg torsken i en mindre ugnsform som är smord med lite olja. Bred cashewpastan över. Sätt in i ugnen ca 20 minuter, kontrollera att fisken verkar genomstekt och passa så att täcket blir gyllenbrunt med inte bränt. Gör under tiden tillbehören.

Övrigt: går att göra glutenfritt genom att utesluta mjöl, är redan laktosfritt, barnvänligt, mycket snabblagat. Cashew, cashewbakad, cashewnötsfisk

fredag 16 augusti 2013

Skördefest! Recept på mat från odlingarna - rödbetor med getost och honung

Nu börjar vi verkligen skörda frukterna av vårt arbete på kolonilotten och i krukor och rabatter här hemma vid husväggen och kan plocka hem stora mängder ärtor, bönor, rödbetor, zucchini, morot, sallad samt förstås härliga små tomater. Arbetet som man lade ner i våras med att förkultivera tomater, eller gräva på kolonilotten, tycks nu som en billig investering när den ger så mycket tillbaka!

Freja tycker om att följa med till kolonilotten och hjälpa till att plocka, hennes stora favorit är morötter som vi gräver upp och sköljer av direkt, de har så tunt skal att hon där och då kan äta direkt. Hon kan lätt knapra i sig 5-6 mindre morötter på en gång! Sedan tjatar hon järnet hemma om att få morötter till mellanmål!

Tomaterna är också goda som små sötsaker, sprängfyllda med smak. Vi fick tyvärr lite problem med tomaterna i år, något som heter pistillröta, och som ser ut som insjunkna bruna fläckar längst ner på tomatens ände. Det beror tydligen på kalciumbrist i plantan och uppstår om man gödslat ensidigt (för mycket natrium, vilket vi nog hade) och det varit lite oregelbunden vattentillgång. Det var ju en väldigt varm sommar så det blev lätt att plantorna blev väldigt torra för att sedan få mycket vatten. Vi köpte KRAV-märkt benmjöl som vi hade på och sedan dess har tomaterna sett bättre ut, nästa år ska vi blanda i lite av benmjölet i jorden från början.

Nu till recepten på vad man göra med maten man skördar! Det roligaste tycker vi är att anordna en liten "skördefest" med plockmat från trädgården. Ikväll hade vi det som fredagsmys, lite överambitiöst kanske, men det blev väldigt gott! Helt vegetariskt också. Vi gjorde rödbetor med fetaost i ugn, tre sorters ångkokta bönor, tomatsallad med basilika, morötter, gurka och slutligen lite zuccinisoppa med getost för att få lite varm mat i oss. Kändes lite kul att det mest var salt, peppar, ost, honung, olja, kikärtor och pumpakärnor som var köpemat i vår middag, 11 odlade ingredienser räknade vi till, och vi hade lätt kunnat lägga till sallad, ärtor, potatis och mangold också för att komma upp i 15. :)

Zucchini/squash får man ju ofta mycket av åt gången och det kan vara svart att göra åt allting. Här finns ett jättegott och enkelt recept på zuccinisoppa med kikärtor som gör soppan extra krämig. Denna gång hade vi i lite spiskummin och ett stänk av chili för att ge lite mer sting till soppan. Man kan också göra grillade grönsaker på grill eller i ugn för att äta som snacks eller till en lyxig grönsakspasta. Om man fått en riktigt stor zucchini kan man göra fylld zucchini som är en stående favorit här hemma.

Bönor i alla former (vaxbönor, haricots verts och bondbönor) är som godast lättkokta/ångkokta med flingsalt tycker vi. Det är gott att äta bara som snacks, eller som tillbehör till en maträtt med fisk/  kyckling/ köttfärslinser eller varför inte till en lyxmiddag med entrecote om det är något särskilt att fira.

Det är så tragiskt att fina svenska bönor som växer så bra här i Sverige och blir så goda nästan inte går att få tag i längre i vanliga mataffärer eftersom de blivit helt utkonkurrerade till förmån för bönor och ärtor från Kenya som är lika eländiga och smaklösa året runt. Ofattbart, men vi antar att det på något sätt ändå blir lite billigare att flyga hit bönor från Kenya än att odla dem här, vilket leder till att affärerna struntar i att ta in svenska bönor. Enda utvägen är att odla själv och som tur är så är just bönor och salladsärtor superenkelt och jättetacksamt att odla. De tål kyla, torka och behöver ganska liten yta för att ge jättemycket skörd. Se bara här i korgarna hur mycket vi fick från några rader på ca 4 meter, och detta är en skörd av säkert 4-5 skördar.

Slutligen, rödbetor med getost/fetaost, honung samt pumpakärnor är en riktig favoriträtt som konstigt nog inte nämnts på bloggen tidigare. Vi åt så mycket av den en höst för några år sedan att vi fick riktig överdos och pallade inte att äta rödbetor på flera månader efteråt! Geotst blir välidgt gott men vi gör för tillfället med fetost eftersom Freja älskar ugnsgrillad fetaost just nu.

Rödbetor med getost, honung och pumpakärnor

4 portioner (till plockmat, kombinera med 1-2 andra smårätter)

5 medelstora rödbetor
1/2 paket fetaost
pumpakärnor
olivolja
flytande honung

Förkoka sköljda men inte delade eller snoppade rödbetor med skalet på i rikligt med vatten i 10-15 minuter tills de blir mjuka. Häll av och låt betorna svalna något, då är det lätt att ta bort skalet med händerna. Dela dem i klyftor och lägg i en ugnsfast form. Smula fetaosten över betorna, strössla över pumpakärnor och spraya/ringla lite olivolja över. Sätt in i 200 grader varm ugn i ca 15 minuter. Ta ut ur ugnen och låt svalna lite innan ni ringlar på flytande honung. Servera och ät ljummen - mums!

Serveringsskålar från Bruka design och Indiska.

fredag 14 juni 2013

Saftig morotskaka - enkel, matig och god

Idag var det sommarfest på Frejas förskola och föräldrarna skulle bidra med något bakat till picknicken (som blev långbord inomhus pga ostadigt väder...). Vi bestämde oss för att göra en enkel och god morotskaka. Inte en sådan med sockrig Philadelphiakräm ovanpå, utan en fräsch variant med kokos. Den här morotskakan är inte lika onyttig som många andra klassiska sockerkakor kan vara. Den innehåller råsocker i måttliga mängder, olivolja istället för smör och blir saftig och god av banan och morot i smeten. Eftersom den är gjord på olja istället för smör så blir den också naturligt laktosfri! Så låt er väl smaka!

Morotskaka med kokos

10 bitar

3 morötter (ca 300 g)
1 banan (kan vara lite brun)
2 dl mjöl
1 msk bakpulver
2 tsk malen ingefära
2 tsk kanel
2 ägg
2 dl råsocker
1 dl olivolja
1 dl riven kokos
smör eller olja samt lite kokos till formen

Smörj och häll kokos i en sockerkaksform. Skala och riv morötterna grovt, mosa bananen med en gaffel. Blanda mjöl, bakpulver, kanel och ingefära i en bunke. Vispa ägg och socker fluffigt. Tillsätt försiktigt mjölblandningen till sockerfluffet, rör ner det tills det är en slät smet. Tillsätt och rör ner oljan, morötterna, bananen och kokos. Häll smeten i formen och grädda på 175 grader i ca 30-40 minuter, kontrollera att den är torr i mitten med provsticka. Låt kakan svalna lite då den är lite smulig. Dekorera med extra kokos ovanpå. Mums!

Övrigt: laktosfri, vegetarisk, barnfavorit

fredag 7 juni 2013

Salladsinspiration!

Sidosallad med lite valnötter, blåmögelost, och balsamico 
Äntligen börjar det bli salladstider! Efter vinterns och vårens långa öken på salladsfronten (där det dock finns vissa ljuspunkter se exempelvis detta inlägg för färgsprakande vintersallader och detta för en riktig vinter-hälsosallad), då vi vägrat köpa långväga vattniga gurkor och träiga tomater börjar nu hyllorna fyllas med salladsingredienser odlade i Europa som faktiskt smakar någonting och som ger en härlig vitaminkick när man behöver den som mest! På våren kan man köpa lite primörsallad och komplettera med vintermat som linser, nötter och avokado, för att inte tala om att sparris är en perfekt salladsingrediens. Färskpotatis kan också bli en härlig sallad exempelvis med gravad lax. Framåt sommaren kommer det så äntligen mer och mer grönsaker. Under grillningarna kan man passa på att grilla lite extra grönsaker som sedan kan bli goda sallader. Sallad är också perfekt som lunch under sommarhalvåret och kan varieras i det oändliga.

Sallad med kokta linser och avokadobitar i balsamvinäger
Tillhör du dem som fortfarande tycker att sallad mest är ett tråkigt måste? Har du fastnat i isbergssallad-gurka-tomat träsket? Se dig omkring i grönsaksdisken när du handlar! Testa andra typer av sallad utöver isbergssallad, t.ex. mache, ruccola, babyspenat… dessa mörkgröna blad innehåller mycket mer näringsämnen och enzymer än isbergssalladen. Prova att lägga till riven morot, majs, rädisor, oliver, soltorkade tomater, sockerärtor, rödlök, eller varför inte lite egen inlagd rödlök som är superenkelt att fixa. Testa med frukt, som ananas, äpple, apelsin, grapefrukt, mango. Strö över nötter och frön, t.ex. cashewnötter, valnötter, hackade hasselnötter, linfrö, sesamfrö, solrosfrö. Behöver du bli riktigt mätt på salladen kan du avsluta med en matig ingrediens, t.ex. grillad halloumi, fetaost, ädelost, gravad lax, räkor, grillad kyckling, bacon, bönor eller linser. Känner du att du behöver kolhydrater så ät bröd till eller tillsätt quinoa, bulgur eller pasta i salladen. Försök gärna komma ifrån de så vanliga majonnäsbaserade salladsdressingarna av typen Thousand Island, som mest lägger sig som en fet hinna i munnen och tar bort smaken från dina goda ingredienser. Ta istället fram salladens goda smaker med lite örtsalt, färska örtkryddor och en god olivolja och balsamvinäger. Alternativt ät tsatsiki till salladen, eller blanda ner lite pesto i den.

Enkel sidosallad med körsbärstomater, basilika och fetaost
Ibland kan en sallad bli bättre av att den innehåller färre ingredienser! "Less is more" när  alla smaker kommer fram ordentligt. Testa att göra en enkel sidosallad på några få ingredienser, eller en liten buffé med flera sorters sallad. T.ex. körsbärstomater, basilika och fetaost med olivolja, salt och peppar, som på bilden, eller en enkel sallad på ruccola och riven parmesan, olivolja, salt och peppar.

Barn som inte gillar sammanblandade smaker kan med fördel få en plocktallrik med alla ingredienser var för sig. Vår dotter Freja älskar de flesta grönsaker, men är särskilt svag för tomater, majs, ärtor, bönor, morot, oliver, gurka och avokado. Sen gillar hon ju även grillad halloumi, fetaost, nötter, frön och frukter som också ingår i salladen ibland. När vi äter sallad brukar hon få en tallrik med pasta/quinoa eller vad som nu ingår i salladen (alternativt bröd med smör) och en annan tallrik med sina favoritgrönsaker samt andra tillbehör som nötter och frön. Det är alltid mycket uppskattat!

Klicka på etiketten sallad här nedan så får ni upp alla recept på sallad som hittills lagts upp på bloggen. Och det kommer definitivt fler!