Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen barn. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen barn. Sortera efter datum Visa alla inlägg

onsdag 1 januari 2014

Julmatsrester - pasta med grönkåls- och ruccolapesto

Pasta med grönkålspesto, ruccola och västerbottenost
Hoppas ni alla har haft en trevlig nyårsafton! Såhär dagen efter kanske man känner för lite grönt och då kanske en pestopasta kan sitta fint! Vi har ju tidigare skrivit om hur gott det är med hemgjord pesto. Nu när vi skulle göra åt lite julmatsrester så hade vi kvar en liten bit grönkål (innersta bleka bollen om ca 15 cm diameter) samt en del ruccola och gjorde då en svenskare variant på pesto med grönkål, ruccola, mandel, rapsolja och västerbottenost som vi också hade kvar sedan tidigare. Vi hade även i en liten bit rödlök. Det blev väldigt gott det med! Här kommer receptet, som baseras på att man har en stavmixer eller blender att tillgå. Det blir då svårt att mixa pesto så att den blir ordentligt blandad, utan lättare att mixa ost, mandel och grönt för sig och sedan röra ihop.

Ingredienserna i detta recept är ganska utbytbara, experimentera gärna med basilika, ruccola, bladspenat eller kål som "gröna blad", mandel, cashewnötter eller pinjenötter "som nötter", olika slags oljor och hårdostar samt rödlök, soltorkad tomat, oliver och annat som "krydda". Det mesta lär bli gott!
Pasta med grönkålspesto, avokado och körsbärstomater

Pasta med grönkålspesto
4 portioner

En näve ruccola och ca 200 g grönkål
60 g (ca 1 dl) sötmandel
100 g riven västerbotten (eller parmesan, eller annan lagrad ost)
1-1,5 dl rapsolja
2 vitlöksklyftor 
svartpeppar ur kvarn, vrid några varv
1 tsk salt

Finstrimla och skölj grönkålen i rikligt med vatten, gör likadant med ruccolan och slunga i salladsslunga så att bladen inte är så blöta. Mixa först mandeln i en matberedare, häll upp i en skål. Mixa sedan osten, häll upp i samma skål.  Lägg grönkålen och ruccolan samt bitar av rödlök i mixern, häll över 1 dl av rapsoljan och veva över peppar och salt. Mixa till en grön massa. Rör ihop alla ingredienserna i en skål, smaka av med salt och peppar och ev. mer olja om det inte är tillräckligt geggig. Färdigt! 


Koka pasta och följ i övrigt våra instruktioner under receptet pasta med pesto. Servera gärna med körsbärstomat och kanske avokado som garnering!


Övrigt: vegetariskt. En del laktosintoleranta kan äta hårdost som Västerbotten. Barn tycker oftast om pesto! 

fredag 7 juni 2013

Salladsinspiration!

Sidosallad med lite valnötter, blåmögelost, och balsamico 
Äntligen börjar det bli salladstider! Efter vinterns och vårens långa öken på salladsfronten (där det dock finns vissa ljuspunkter se exempelvis detta inlägg för färgsprakande vintersallader och detta för en riktig vinter-hälsosallad), då vi vägrat köpa långväga vattniga gurkor och träiga tomater börjar nu hyllorna fyllas med salladsingredienser odlade i Europa som faktiskt smakar någonting och som ger en härlig vitaminkick när man behöver den som mest! På våren kan man köpa lite primörsallad och komplettera med vintermat som linser, nötter och avokado, för att inte tala om att sparris är en perfekt salladsingrediens. Färskpotatis kan också bli en härlig sallad exempelvis med gravad lax. Framåt sommaren kommer det så äntligen mer och mer grönsaker. Under grillningarna kan man passa på att grilla lite extra grönsaker som sedan kan bli goda sallader. Sallad är också perfekt som lunch under sommarhalvåret och kan varieras i det oändliga.

Sallad med kokta linser och avokadobitar i balsamvinäger
Tillhör du dem som fortfarande tycker att sallad mest är ett tråkigt måste? Har du fastnat i isbergssallad-gurka-tomat träsket? Se dig omkring i grönsaksdisken när du handlar! Testa andra typer av sallad utöver isbergssallad, t.ex. mache, ruccola, babyspenat… dessa mörkgröna blad innehåller mycket mer näringsämnen och enzymer än isbergssalladen. Prova att lägga till riven morot, majs, rädisor, oliver, soltorkade tomater, sockerärtor, rödlök, eller varför inte lite egen inlagd rödlök som är superenkelt att fixa. Testa med frukt, som ananas, äpple, apelsin, grapefrukt, mango. Strö över nötter och frön, t.ex. cashewnötter, valnötter, hackade hasselnötter, linfrö, sesamfrö, solrosfrö. Behöver du bli riktigt mätt på salladen kan du avsluta med en matig ingrediens, t.ex. grillad halloumi, fetaost, ädelost, gravad lax, räkor, grillad kyckling, bacon, bönor eller linser. Känner du att du behöver kolhydrater så ät bröd till eller tillsätt quinoa, bulgur eller pasta i salladen. Försök gärna komma ifrån de så vanliga majonnäsbaserade salladsdressingarna av typen Thousand Island, som mest lägger sig som en fet hinna i munnen och tar bort smaken från dina goda ingredienser. Ta istället fram salladens goda smaker med lite örtsalt, färska örtkryddor och en god olivolja och balsamvinäger. Alternativt ät tsatsiki till salladen, eller blanda ner lite pesto i den.

Enkel sidosallad med körsbärstomater, basilika och fetaost
Ibland kan en sallad bli bättre av att den innehåller färre ingredienser! "Less is more" när  alla smaker kommer fram ordentligt. Testa att göra en enkel sidosallad på några få ingredienser, eller en liten buffé med flera sorters sallad. T.ex. körsbärstomater, basilika och fetaost med olivolja, salt och peppar, som på bilden, eller en enkel sallad på ruccola och riven parmesan, olivolja, salt och peppar.

Barn som inte gillar sammanblandade smaker kan med fördel få en plocktallrik med alla ingredienser var för sig. Vår dotter Freja älskar de flesta grönsaker, men är särskilt svag för tomater, majs, ärtor, bönor, morot, oliver, gurka och avokado. Sen gillar hon ju även grillad halloumi, fetaost, nötter, frön och frukter som också ingår i salladen ibland. När vi äter sallad brukar hon få en tallrik med pasta/quinoa eller vad som nu ingår i salladen (alternativt bröd med smör) och en annan tallrik med sina favoritgrönsaker samt andra tillbehör som nötter och frön. Det är alltid mycket uppskattat!

Klicka på etiketten sallad här nedan så får ni upp alla recept på sallad som hittills lagts upp på bloggen. Och det kommer definitivt fler! 

torsdag 5 september 2013

Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!

lördag 8 september 2012

Våga laga mat tillsammans!

Vi vill med denna blogg slå ett slag för att man ska våga laga mat tillsammans oftare. Gemensam matlagning kan ge en ny dimension till både maten och förhållandet. Många har en trist uppdelning av sysslor: den ena lagar mat och den andra diskar, eller man lagar mat varannan dag. Möjligen så hackar den ena eller skalar potatis, medan den andra står för det egentliga matlagandet. Man tycker att man är i vägen för varandra, att det bara blir bråk om man ska samsas i köket eller att det tar för lång tid att laga mat tillsammans. Försöker man istället se matlagningen som att man har kvalitetstid tillsammans då man gör något kul som man sedan kan njuta frukterna av tillsammans under den gemensamma måltiden, så blir det hela så mycket lättare. Matlagningen förvandlas från att vara en trist hushållssyssla till att vara en trevlig stund tillsammans. Istället för att spendera en timme framför TVn, bredvid varandra kanske men utan att egentligen umgås, har man spenderat timmen i köket och skapat något gott tillsammans. På köpet har man rört på sig istället för att sitta som en säck potatis i soffan.

Visst, ibland kan man helt enkelt vara för trött för att stå i köket, men genom att laga lite större portioner när man väl lagar mat, och genom att ibland kanske göra storkok när man har ork och tid, så kan man dessa trött-dagar värma upp god och vällagad mat och sätta sig med en film eller bok istället. Se våra tips om hur man värmer upp mat så att det blir gott! Dessutom kan man ju trösta sig med att allt går ganska snabbt när man är två i köket, så det tar mindre tid. Sen är det självklart så att man inte alltid har tid att laga mat tillsammans, kanske pga den enes arbetstider, andra fritidsaktiviteter eller att man har barn som kräver uppmärksamhet just vid matlagningstiden. Eller så är man väldigt nöjd med att ha en viss uppdelning! Denna blogg är främst till för att inspirera er som kanske känner att ni skulle tycka det var roligt att laga mat tillsammans, men som inte riktigt kommit er för att göra det.

Tanken är inte att matlagning tillsammans ska bli ännu ett "måste" i vardagen, utan något som gör vardagen lättare. Dela gärna med er av egna tips och kommentarer, ni som läser bloggen, på hur man kan få mer glädje i vardagsmatlagningen, inte bara genom att laga tillsammans, utan på alla möjliga sätt.

Hälsningar
Flora och Adrian

fredag 28 september 2012

Hur gör man med barnen när man lagar mat?

Hur gör man ni med Freja när ni lagar mat tillsammans, har en del undrat. Ja, det är klart att det går lite upp och ner med det, ibland har en av oss fått gå iväg och underhålla henne en god stund av matlagningen om hon är lite uppmärksamhetstörstande, men då är det ju en extra fördel att man planerat att laga tillsammans, då den andra kan fortsätta med maten utan att behöva avbrytas hela tiden av henne. Så det blir lite olika från gång till gång.

För det mesta är hon dock rätt nöjd med att springa runt i kök/vardagsrum och leka med sina olika leksaker, eller ännu hellre icke-leksaker som hon får tag på, och så kommer hon fram till oss i köket ibland och kramar om ett av våra ben, eller vill bli upplyft ett tag. Då kan vi ha lite olika köksprylar i beredskap att låta henne utforska, vilket oftast leder till att hon vill bli nersläppt igen och knatar iväg med sitt nya "fynd". Så visst får man använda lite "mutor" och list. Vi brukar också sätta på lite musik, vilket gör henne gladare och underhåller lite. Då har vi aldrig ens testat de givna sakerna - spel eller TV. Verkar hon väldigt hungrig kan vi ge henne ett smörgåsrån eller någon "majskrok" så att hon står sig. Det underlättar förstås om man börjar matlagningen i tid så att hon inte är vrålhungrig och att man har lekt med henne innan så att hon inte känner att hon inte fått någon uppmärksamhet, men det är förstås lättare sagt än gjort alla gånger.

Vi har tänkt ett tag att vi borde inreda en liten vrå i köket där hon kan leka nära oss och vara "in on the action" utan att vara i vägen när man går mellan kyl-vask-spis-skafferi. Vi har en vägg mitt i köket som är ett sådant "dött" utrymme som aldrig används och är perfekt för ett litet barnkök. Först tittade vi på snygga spisar i trä, men sedan fick vi syn på ett litet spaceigt minikök på Blocket, som såldes för en billig penning här i närheten, så vi slog till. Lite plastigt kanske det är, men hon älskar att öppna och stänga de olika luckorna och stoppa in olika saker i dem. Lite senare tänker vi att hon kan använda ytorna där som arbetsyta för att hjälpa till med mindre uppgifter. Vi återkommer om hur detta går, under tiden får ni som har större barn gärna dela med er av era tips/skräckhistorier!

Såhär kul tyckte Freja det var med sitt nya kök! Just nu handlar det framför allt om att plocka saker in och ut ur de olika facken och skåpen...

torsdag 19 december 2013

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.
Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 
Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.
Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 
Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 
I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!
På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinkarödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlårpotatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.
Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 
Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

lördag 7 december 2013

Julklappstips - tankar kring klappar och tips om att göra själv eller ge bort ätbara klappar!

Få saker med julen är så laddat som julklappar, och många har starka åsikter om julklappsgivandet. Vi tycker det lätt tenderar att gå överstyr åt båda hållen. Dels finns det familjer där julklappsgivandet tycks ha tagit över fullständigt och blivit själva meningen med julen, med berg av julklappar som många förblir oanvända samtidigt som givarna ibland till och med skuldsatt sig för att ha råd. Som motpol mot denna konsumtionshysteri (och kanske många gånger som ett resultat av en motreaktion mot detta) så finns det många som fnyser åt att ge julklappar överhuvudtaget och tycker att det är meningslöst, stressande, jobbigt att tänka ut vad man ska ge varandra, och att "folk har ju redan allt".

Båda sidorna kan vara lite tradiga att lyssna på. De som fastnat i konsumtionshets fast de själva tycker att det är jobbigt borde kunna ta tag i och göra något åt sin situation genom att protestera mot familjetraditioner av överdrivet mycket julklappar och själva fokusera på att göra egna julklappar eller köpa billigare julklappar på Blocket. De enda som verkligen med trovärdighet kan klaga på julklappshets är de som på riktigt har svårt att ha råd med julklappar alls, eller de som ingår i en familjekonstellation där alla andra har betydligt mer pengar än man själv eller är väldigt oflexibla och svåra att resonera med. Det är dock inte alltid sådana personer man hör klaga över detta.

Den andra sidan, som helst vill avskaffa julklapparna helt, kan ofta framstå som att de inte orkar ta sig tid att fundera lite extra över vad som skulle kunna glädja personer i deras närhet. Samma personer som stönar över att behöva fundera ut en julklapp till sina nära och kära kan med lätthet ägna timtal åt att kolla upp senaste prylarna till sig själv inom området man är intresserad av, må det vara teknik, sport, kläder eller matlagning. Häromdagen kunde man läsa precis en sådan kolumn i Metro, där skribenten deklarerade att i år kunde minsann hennes släktingar gott få köpa sina egna klappar, det hade de ju råd med. Detta med att folk redan har allt klingar ofta lite tomt, eftersom presenter inte primärt måste handla om att man prompt ska få något som man verkligen behöver och inte skulle kunna köpa själv. Det kan också handla om att visa lite omtanke, och det finns nog väldigt få personer som har så mycket att en burk hembakta kakor, en flaska ekologiskt vin eller lite fair trade choklad är fullständigt överflödigt. Att inte få en julklapp med motiveringen "du har ju redan allt" kan nog många gånger tolkas som "jag orkar inte fundera ut något åt dig" (dock finns det säkert många som ärligt menar att de inte vill ha några presenter, och det ska man också respektera förstås). Visst finns det säkert familjer där alla är helt överens och där det fungerar bra att antingen köpa massvis med julklappar åt varandra eller inte ge varandra julklappar alls, och så länge alla känner sig nöjda så är det ju det som spelar roll (så ta nu inte åt er om det är så i er familj!). Men i många fall kanske en medelväg vore något att satsa på för dem som inte känner att de hittar rätt än? Någon eller några enkla, trevliga, genomtänkta julklappar som visar att man tänkt lite extra på varandra, som förgyller julfirandet och får lagom med uppmärksamhet?

Många försöker dra ner på julklapparna genom att bara ge dem till barnen i familjen, men det kan också bli lite konstigt tycker vi. Att barnen också får se att andra personer ger och får presenter och att de själva i möjligaste mån får göra något själva och ge bort kan vara en viktig del av upplevelsen. Annars blir det lätt att barnens fokus blir uteslutande på att själv få klappar, när både givandet och tagandet är det roliga med presenter och de berövas faktiskt halva upplevelsen och glädjen av att få ge bort något och se mottagaren öppna paketet och bli glad åt det man tillverkat åt dem. Barn generellt får ju väldigt sällan uppleva att ge något utan de tar hela tiden emot och det kan vara väldigt stort att själv få vara den som ger någon gång. Det kan vara något man ritat, bakat eller pysslat ihop, kanske tillsammans med föräldrarna om man är liten.


Hos oss ger vi varandra relativt mycket julklappar i familjen, men försöker hålla givandet på en rimlig nivå och tänka ut saker som de andra verkligen kommer uppskatta och ha nytta av, annars känns det som ett onödigt slöseri med både pengar och världens resurser. Det blir ofta något ätbart, en bok eller en aktivitet, teater eller kultur. I de fall det blir någon form av pryl så försöker vi försäkra oss om att den behövs och kommer komma till nytta. Det finns massor av bra böcker, roliga aktiviteter och saker som man kan få biljetter till. Medlemsskap i SNF, STF, Friluftsfrämjandet eller någon annan bra förening med aktiviteter är en annan rolig idé. Matlagningskurser både hos Medborgarskolan eller Restaurangakademien har förekommit under granen hos oss och alltid blivit mycket uppskattade.

Att göra julklapparna själv är ju mest personligt och roligast om man har tid och möjlighet. Eftersom december snabbt tenderar att fyllas upp kan det vara bra att redan under november, då man ofta har en del inomhustid att slå ihjäl p.g.a. regn och mörker, tänker på julklappar och passar på att baka eller göra något som man senare kan ge bort. Exempelvis myntasocker, rosmarinolja, chilisås, sweet chilisås, inlagda päron eller äppeldjem passar bra att göra tidigt och ge bort till jul. Eller så kan man göra julgodis, baka mandelbiscotti eller fina pepparkakor som man dekorerar själv. Hemgjorda kroppsskrubber eller inpackningar, tvålar och liknande med naturliga ingredienser kan också vara roliga presenter att julpyssla med.

Jul är väl också ett perfekt tillfälle att slå till och köpa en god ekologisk och närodlad eller fair trade ingrediens eller godsak som man med glädje kan ge bort och kanske hjälpa till att få upp någons ögon för eko eller bidra till lokala småbönder alternativt bättre villkor för fattiga bönder eller plantagearbetare världen över. Det gäller förstås att välja något som man tror den andra kommer uppskatta och faktiskt äta upp, men det finns ju väldigt mycket att välja mellan, från lokala ostar, korvar, kallpressad rapsolja och ekologisk honung till fair trade choklad, lakrits, te och kaffe. Passa också på att upptäcka ekologiska viner, som innehåller mycket färre tillsatser än vanliga viner.

Glad jul allihop, vare sig ni väljer att ge många, några eller inga julklappar!

måndag 11 november 2013

Farfars frukostkakor - baka med barn till Fars dag

Fars dag inföll i år lägligt samtidigt som farmor och farfar är på besök i en vecka och vi passade på att fira lite extra. Farfar är nu pensionär, men han har alltid arbetat med händerna och under tiden han arbetade tidigt morgonskift lade han sig till med (o)vanan att äta kakor och kaffe till frukost, något han fortsatt med ända sedan dess (men det är förstås svårt att moralisera över när på dygnet man intar sina kalorier!). Frukost består alltså idag av först kakor och kaffe och sedan gröt. Vi kom därför på idén att  Freja skulle få vara med och baka en burk med "farfars frukostkakor" som han kunde äta av varje morgon.
Efter lite letande på nätet hittade vi ett recept på småkakor som uppfyllde kravet på att en 2,5-åring skulle kunna vara med och baka (dessa ska tas ut med formar, precis som pepparkakor, penslas med ägg och pudras med kanel och socker, alla dessa moment kunde Freja faktiskt hjälpa till med). De var smidiga eftersom vi kunde göra degen dagen innan, ha den i kylskåp och sedan baka ut kakorna när det var dags. Kanel är dessutom Frejas favoritkrydda (eftersom vi har det i hennes välling som hon älskar) så det passade därför extra bra. 
Kakorna blev fina och spröda. Småkakor är ju inte jättespännande i smaken men man kan alltid testa variationer genom att pudra med råsocker, krydda med kardemumma eller ingefära etc. om man vill. Farfar uppskattade förstås kakorna mycket!
Farfars frukostkakor eller Fars dags-kakor
ca 50
3 1/2 dl vetemjöl 
1 dl potatismjöl
1/2 dl socker
1 äggula
200 g smör (Ok med salt smör)
1 msk kallt vatten
Garnering:
1 ägg
florsocker eller råsocker
kanel

Börja med att blanda mjöl, potatismjöl och socker i en bunke. Tillsätt därefter äggulan, rumsvarmt smör i skivor och vatten. Arbeta ihop degen snabbt. Låt degen vila i plastpåse i kylskåp i ca 30 min (eller över natten om man vill). Ta ut degen ca 1/2 timme innan ni ska använda den ifall den varit i kylskåp länge. 
Kavla/tryck ut degen på mjölat bort tills den är ca 3 mm tunn och ta ut kakor med hjälp av formar eller mått, pepparkaksformar går bra. Lägg kakorna på plåt med bakplåtspapper och pensla kakorna med uppvispat ägg. Strö därefter ett tunt lager kanel och socker på dem. Grädda mitt i ugnen i ca 9-10 min på 200 grader. Låt dem svalna och pudra gärna med lite florsocker vid servering. 
Övrigt: Innehåller ägg, gluten och laktos. 

fredag 9 november 2012

Säsongsmatens fördelar

Adrian och Freja är i Göteborg och hälsar på farmor och farfar - och jag har hela helgen för mig själv! Vad gör jag då - ja inte lagar jag mat i alla fall, det känns så tråkigt att göra själv nuförtiden, men bloggen ägnar jag gärna mig åt, och det får bli lite matfilosofiska inlägg...

I denna tid när man kan få tag på allting hela tiden - även jordgubbar mitt i vintern - är det egentligen upp till en själv att ta kontrollen och helt enkelt se till att man inte tillåter sig att köpa vissa saker när de är ur säsong. Varför ska man då göra det - varför inte bara unna sig jordgubbar mitt i vintern när allt är trist och grått? Vi tror på detta av flera anledningar. För det första är det förstås för att spara på resurserna eftersom det är mycket dyrare att odla i växthus mitt i vintern eller på andra sidan jordklotet för att flyga sakerna hit. Men det handlar också om att skapa någon slags struktur och ordning i tillvaron, att ta tillvara på årstidernas växlingar och göra något bra av dem. Att vänta på något gott förhöjer verkligen upplevelsen av de där frukterna eller grönsakerna när man väl får dem i säsong. Det skapar också incitament för att variera sig mer än man kanske annars skulle göra. Exempelvis äter vi ofta yoghurt eller gröt till frukost, men i juni har vi nästan alltid lite jordgubbar i den, i juli-augusti blåbär, sedan nektariner, sedan äpple september-mars (med äpple+kanel under december) för att övergå till torkad frukt, sylt eller fryst rabarberkräm tills man får färska jordgubbar igen. Så vi ser alltid direkt vid frukost vad det är för årstid ute!

Vi vill kunna visa Freja när hon växer upp hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, fyller man år i juni kanske smaken av jordgubbstårtan förhöjer själva födelsedagsupplevelsen, osv. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord.

Detta kan man förstås ta längre än bara när man skördar vad. Exempelvis blir kornas höstmjölk extra fet och mögelost gjord på denna mjölk hinner mogna lagom till jul - därför är det väl perfekt att unna sig ostbricka just under jul- och nyårshelgen, då den är som godast! Eller att potatis innehåller olika mycket stärkelse under olika delar av året. Det är därför färskpotatisen blir så god kokt, samtidigt som den blir klistrig och hemsk om man försöker göra potatismos av den. På hösten passar potatisen bättre till mos och att göra i ugn - visst känns det så också, att man vill äta lättkokt färskpotatis på sommaren medan man behöver något mer bastant, exempelvis ugnsrostade grönsaker, på hösten? Ofta är det precis sådär fiffigt. Fet fisk är i säsong under vintern, samtidigt som man behöver äta extra mycket fiskfett under vintern för att ögon och hud inte ska bli torra. Citrusfrukter är i säsong i förkylningstider, och sallad och primörer finns på sommaren då man gärna äter lättare mat. Äter man mat i säsong får man i sig grönsaker och frukt när de är som mest vitaminrika och hälsofrämjande. Det finns alltså även klara hälsovinster med att äta säsongsanpassat.

Att äta säsongsbaserat är med andra ord godare, nyttigare, bättre för miljön och roligare! Det är förstås inte alltid helt lätt att veta vad som är i säsong, och framför allt kan man hamna i att man vill laga ett recept med vissa saker som är i säsong men så innehåller receptet en massa andra ingredienser, som kanske inte är i säsong. Då kan man försöka byta ut en del saker om det går. Vi måste erkänna att vi ibland köper sallad, tomat, gurka, kryddväxter även på vintern eller våren, men vi försöker sluta med det för ofta ångrar man sig när man känner den fadda smaken på grönsakerna. Dock blir det lite hårt att äta mest frysta/konserverade grönsaker under flera månader på året och man faller dit eftersom man har en sådan längtan efter färska grönsaker. Vi försöker vara extra hårda med vissa saker som verkligen inte är goda ur säsong, vilket är i princip alla frukter och bär samt grönsaker som sparris, sockerärtor och haricots verts.

I denna blogg tänker vi ibland ha inlägg med "säsongsinspiration" är vi sammanfattar säsongens råvaror och markerar vi markerar även våra recept med höst., vår etc. när det passar. Annars är det bara att söka på vad vi lagade under en specifik månad! 

tisdag 23 juli 2013

Chokladkaka med mandelmjöl (glutenfri)

Här kommer som utlovat receptet på Frejas tvåårstårta, en jättegod chokladkaka på mandelmjöl, viket innebär att den är helt glutenfri. Med sin rika smak av mörk choklad uppskattas den av både barn och vuxna. Servera gärna med löst vispad grädde, kanske med lite vanilj i. Kakan förbereds med fördel dagen innan.

Chokladkaka med mandelmjöl
12 bitar

200 g smör
200 g hackad mörk choklad (70%)
4 ägg
2 dl råsocker
2 dl mandelmjöl
0,5 dl potatismjöl. 

Smält  smöret, dra kastrullen från plattan och rör ned det mörka chokladhacket. 
Vispa ägg och socker pösigt. Blanda mandelmjöl och potatismjöl, vänd ner försiktigt i äggsmeten, tillsätt smörsmeten och rör om tills det blir en jämn smet. Smörj en springform, häll i smeten och grädda  i 200 grader mitt i ugnen i 20 minuter. Gör gärna kakan dagen innan och låt den vila i kylen över en natt, då blir den som godast. Garnera efter behag, gärna med pudrat florsocker, servera med grädde.

onsdag 28 augusti 2013

Skördefestivaler!


Nu i skördetider är det mycket happenings ute i landet och ett perfekt läge att besöka skördefestivaler och liknande! Under hela september och fram till Mickelsmäss så sprudlar det verkligen av skördefester, googla bara på skördefest i ert närområde för att hitta ett kul utflyktsmål. Särskilt nämnvärd är kanske Ekorundan i Skåne, då man istället för att titta på konst tittar på ekologiska gårdar 7-8 september. Skördefester är förstås ett kul sätt att få en närmare anknytning till maten och hur den produceras och förädlas och är en perfekt aktivitet med barn.

Eftersom vi hade en så schysst semester på Åland förut är vi sugna på att besöka Skördefesten på Åland, även om det nog inte blir av just i år. Är någon bloggläsare intresserad av att åka kan vi erbjuda 3 st gratisbiljetter till båtresa med Eckerölinjen om ni skriver någon rad i kommentarsfältet.

I helgen (31 aug-1 sept) är det dessutom matfestival i Uppsala, Bondens egen matfestival, som vi förstås har tänkt att gå på och ser mycket fram emot. En hel del roliga programpunkter och gratis mitt i Botaniska trädgården, låter ju inte helt fel. Det kommer en uppdatering på bloggen om detta förstås.

Har ni bloggläsare några egna favorithappenings i mat/vin-väg får ni hemskt gärna tipsa!

Gott matfestande på er så länge!


söndag 8 juni 2014

Grillad baconlindad halloumi

Baconlindad halloumi längst upp på grillen, osar lätt.
Under den gånga helgens grillning konstaterade vi att en matig förrätt på grillen är en hit eftersom grillning lätt blir lite utdraget och alla är hungriga och otåliga när man börjar känna grilldofterna. Inte minst barn! Denna busenkla baconlindade halloumi är en storfavorit hos vår lilla Freja, och hon hålls sysselsatt redan under grillförberedelserna med att snurra på bacon på halloumistavar. Sedan tar det bara några minuter på grillen och de är färdiga att smaskas på! Ett paket halloumi och ett paket bacon blir lagom för en familj på 3-4 personer som förrätt så får alla 2-3 bitar att mumsa på.

Det gäller att hålla sig framme om man ska få
lite förrätt, de är Frejas favoriter!
Baconlindad halloumi på grillen
ca 8 munsbitar

1 pkt halloumi
1 pkt bacon
tandpetare

Ta fram bacon ur paketet och räkna efter hur många skivor det är. Dela halloumin på hälften längsmed osten och skär i stavar, så många som det finns baconskivor. Linda varje baconskiva runt en oststav (detta klarar vår snart-treåring att hjälpa till med) och fäst med en tandpetare. Lägg på grillen i några minuter, vänd en gång och servera som tilltugg till fördrinken medan resten av maten grillas. Passar bra till öl/cider. Är det större bjudning och mycket som ska grillas kanske man kan komplettera med lite hummus och bröd till för-plockmaten.

måndag 24 september 2012

Coops ekologiska matkasse - test - laxspett med yoghurtsås


När Adrian var och handlade sist fick han syn på att man fick 200 kr prova-på rabatt på Coops ekologiska matkasse, så vi bestämde oss för att testa. Vi har testat en matkasse från MatHem tidigare och tyckte då att det var OK men lite väl lite grönsaker i maträtterna och så synd att det var ganska lite ekologiskt. Nu skulle det vara mycket ekologiskt i denna matkasse, vilket ju var bra tyckte vi. Så idag var vi och hämtade den! 

Hade bjudit över grannfrun med två barn på middag, och de är muslimer så det fick bli laxreceptet från matkassen (eftersom övrigt kött inte var halal). Receptet var lite konstigt, laxspett med garam masala och rotselleri rostad i ugn, med lime och rödlök till. That’s it. EN rotselleri på 4 pers! Ingen sås, inga mer grönsaker. 

Visa av förra matkasseupplevelsen hade vi tjuvkikat på nätet på vad som komma skulle och bestämt oss för att köpa ytterligare rotfrukter (potatis, morot, palsternacka) att lägga med i pannan med rotsellerin, samt att köpa lite yoghurt till sås. Vi tog fram lite körsbärstomater att äta till också, hann inte fixa något mer avancerat i grönsaksväg då alla var hungriga. Det var förseningar på tågen mot Märsta så Adrian hade redan hunnit börja med rotfrukter och lax och grannen satt och lekte med barnen när Flora kom hem. Grekiska yoghurten fick lite salt, peppar och spiskummin i sig, och sedan kom Flora på att man kunde ha rivet äpple i - det blev riktigt gott! Spetten med garam masala blev faktiskt riktigt goda, lite väl starka för barnens räkning kanske, man kan krydda deras spett lite lättare. Annars gillade vi maten, även om vi kanske hade valt att göra bulgur med hackad tomat, rödlök och persilja i istället för rotfrukter i ugn till laxen, det hade känts som en bättre match. Här kommer receptet:

Adrians och Floras förbättrade laxspett med bulgur och yoghurtsås:
4 portioner

500 g lax, skuren i kuber
Garam masala 
Bulgur 4 portioner
1 rödlök
4 tomater
1 knippe bladpersilja
1/2 pressad citron
5 dl Grekiskt yoghurt
Spiskummin, salt och peppar
1 äpple
Tillbehör: extra favoritgrönsak - riven morot, majs, haricots verts etc.

Häll garam masala i en plastpåse, lägg i laxkuber och gnugga runt försiktigt så att laxen blir täckt med kryddorna. Ta lite mindre kryddor till barnspetten. Trä laxen på träspett.

Koka upp bulgur. Häll olivolja, salt, peppar och pressad citron i en bunke, lägg i finhackad rödlök, tomater och bladpersilja. Häll ner den färdigkokta bulguren i bunken och blanda runt.

Dunka i några rejäla dunk spiskummin i yoghurten, ha på lite salt och peppar och ha i ett grovrivet äpple, smaka av så att det blir god balans mellan kryddorna.
Stek laxspetten i 5 minuter i olja i en stekpanna, kontrollera att de är genomstekta. Servera med den ljumna bulguren, yoghurtsåsen och någon extra grönsak till.

Övrigt: Vill man ha glutenfritt får man byta ut bulgur mot kanske mathavre (om man tål havre) eller så kanske man serverar potatis/rotfrukter till, vill man ha laktosfritt får man ersätta såsen med något annat - kanske salsa? Vill man äta en vegetarisk/veganvariant så får man hitta på något annat än spetten - är det någon som har ett förslag på vad som skulle passa? Kanske falafel eller bönburgare?

onsdag 8 maj 2013

Korv stroganoff med ingefära

Korv stroganoff kanske många associerar med en tråkig, menlös, köttig rätt, men så behöver det faktiskt inte vara. Det finns riktigt bra ekologisk falukorv att köpa nuförtiden (vi tycker Scan faktiskt gör den bästa, med högst köttmängd och minst tillsatser), och ingenting hindrar en från att tillsätta flera grönsaker i grytan och krydda lite mer. Vi brukar ha i färsk ingefära som bryter av riktigt gott mot resten av smakerna i grytan. Som bonus är grytan billig, lätt- och snabblagad och passar bra som matlåda samt gillas av barn! Vad väntar ni på?!

Korv stroganoff
8 portioner

3 st lök
1 falukorv ca 500 g
1 pkt champinjoner
2 röda paprikor
2 morötter
1 bit ingefära (stor som ett ägg ungefär)
1 tetra tomatkross
1 tetra passerade tomater
1 msk vetemjöl utblandat i 1 dl kallt vatten
2 dl mjölk (eller matgrädde om man vill)
1 msk socker
1 tsk salt
svartpeppar

Hacka lök, skiva champinjoner och börja steka i rapsolja i botten på en stor gryta. Fortsätt under tiden att skala och skära morötter i halvmånar, tärna paprika och skära falukorv i strimlor. När löken och champinjonerna fräst i några minuter, tillsätt resten av grönsakerna och korven och tillsätt tomatkross, passerade tomater och kryddor. Skala och strimla ingefäran i små tändstickor, tillsätt. Låt grytan puttra ihop i 10 minuter. Servera gärna med råris eller matvete, korngryn eller något lite mustigt tillbehör som fångar upp smakerna.


söndag 15 september 2013

Stycka hel Bosarpkyckling - gör kycklingnudelsoppa på skrovet

Som vi skrev i ett tidigare inlägg köpte vi hel Bosarpkyckling för några veckor sedan. Det är inte alls svårt att stycka kycklingen, bara man har en vass kniv, eller ännu hellre köttsax. Hemligheten är egentligen att våga gå in med händerna och bryta lite vid lederna så att bitarna kommer loss, vilket är mycket lättare än att försöka skära igenom brosket. Den som är osäker kan titta på en youtubevideo, t.ex. denna med Melker Andersson. 

Eftersom kycklingen från Bosarp är så rejäl blir det ordentligt med kött kvar på skrovet, d.v.v.s ryggpartiet och det som blir kvar när man tagit bort låren, vingarna och bröstfiléerna. Detta kan man lämpligen koka soppa på, t.ex. denna goda kycklingnudelsoppa. Det är ett problem att många idag istället för att köpa hel kyckling som förr i tiden har börjat köpa enbart filéer och lårbitar av kyckling, vilket innebär att skrovet blir över och ofta måste slängas. Vi försöker tänkta att det bästa både för miljön och plånboken är att köpa hela kycklingen och göra åt alltihop, göra soppa på skrovet och exempelvis wok, kycklingpasta eller kyckling cordon bleu på filéerna och kyckling i ugn med grönsaker eller baconlindad kyckling på lår- och vingbitarna. Man kan se det som att man har "rätt" att äta en filérätt om man har gjort åt resten av kycklingen, och att man får se till att äta soppa och lårbitar innan man får nästa filé. Det blir en smidig veckoplanering om man får ut 3 maträtter av 2 kycklingar, men ännu hellre kanske man ska frysa in vissa bitar, laga något vegetariskt för att blanda upp kycklingrätterna med grönsaker och sedan tina upp och laga mer kycklingrätter några veckor senare. 

Vi gjorde en stor sats soppa i en rejäl kastrull, eftersom vi även vid ett tidigare tillfälle fått kycklingskrov över som vi fryst in och nu tinat. Såhär när vardagen slår till gillar vi att koka en rejäl soppa under helgen och sedan ha mat till lunchlådor och kvällsmåltider hemma. Soppan har gott om färsk kryddning och blir riktigt smakrik, men har man inte färsk ingefära eller chili och koriander hemma så kan man skippa dessa ingredienser. Man tager vad man haver och tycker om, så receptet är inte hugget i sten.

Kyckling-nudelsoppa 
ca 8 portioner
2 st kycklingskrov av Bosarpkyckling
minst 3-4 grönsaker, exempelvis:
3 mellanstora gula lökar
4 st vitlöksklyftor
250 skogsschampinjoner
1 röd paprika
3 morötter
1/2 zucchini
1/2 purjolök
ca 3 cm bit ingefära
1 st röd chili
2,5-3 liter vatten
grönsaks eller kycklingbuljong
2 tsk salt
2 krm peppar
äggnudlar (gärna fullkorn)
salladslök och färsk koriander till garnering

Hacka lök, vitlök, och grönsaker grovt. Ta gärna alla grönsaker på listan, eller egna favoriter, men minst 3-4 olika grönsaker ska det vara. Stek alla grönsaker i rapsolja i botten av en stor kastrull. Skala ingfära med potatisskalare och skär strimlor av den med skalaren, alternativt skär med kniv om ni föredrar det. Hacka chili fint. Tillsätt ingefära och chili i grytan. Ta bort skinnet på kycklingen (annars släpper det ifrån sig väldigt mycket fett till soppan). Lägg ner de två skroven hela i grytan. Häll på så mycket vatten att det täcker kycklingen men att det forfarande finns plats för soppan att koka i grytan utan att bubbla över. Tillsätt buljong, salt och peppar. Koka upp och låt puttra i minst 20 minuter. Koka under tiden nudlarna enligt anvisning i en mindre kastrull bredvid, se till att de inte blir överkokta utan häll av vattnet och skölj nudlarna snabbt i kallt vatten när de är färdiga. Strimla garneringen, om ni har sådan och ska äta soppa direkt, d.v.s. salladslök och koriander.

När soppan är klar ska man smaka av och ev. krydda med mer salt om det inte smakar så mycket. Lättast att äta blir det om man nu plockar upp skroven med en gaffel, låter dem svalna något, tvättar händerna noga och sätter sig och plockar loss köttet från kycklingen. Det bör vara lätt att få bort köttet, men aningen pilligt. Sedan tillsätter man köttet i den fortfarande kokheta soppan. Ska man äta direkt kan man först ta en matskål och lägga ner en lagom mängd nudlar i för att sedan sleva upp soppa och se till att man får både kött, grönsaker och buljong i tallriken. Garnera med koriander och salladslök. Har man lagat mat i förväg kan man kyla soppan nu, hälla av och kyla nudlarna i en separat burk och vänta med att strimla garneringen tills man ska äta. Då värmer man upp en eller flera portioner av soppan i en kastrull (här kan man underlätta för sig genom att blanda ner nudlarna medan man värmer) och garnerar.

Hemligheten är alltså att koka nudlarna separat och att blanda ner dem först när man ska äta soppan. Sparar man soppa och värmer upp med nudlar i suger nudlarna åt sig vatten från soppan och blir överkokta och sladdriga.

Övrigt: Glutenfri rätt (kolla buljongen dock!), laktosfritt, byt ut nudlarna mot äggfria om man vill göra utan ägg. Brukar bli uppskattad av barn. Se upp med folk som är överkänsliga för chili.

torsdag 11 juli 2013

Jordgubbar!! - tips för självplocket!



Jordgubbssäsongen är här med råge, och vi har ätit mycket jordgubbar sedan de svenska lokalt producerade började dyka upp för någon dryg månad sedan. Det är nöjet med att äta säsongsbetonat, när någonting väl är i säsong kan man verkligen unna sig att frossa av hjärtans lust. Vi äter jordgubbar i frukostyoghurten/gröten, som efterrätt efter lunch eller middag eller bara till eftermiddagsfika, med glass eller yoghurt. Jordgubbar är som alla bär väldigt nyttiga och innehåller förvånansvärt få kalorier med tanke på hur söta och goda de är! Något att tänka på innan man öser på med socker på bären...

Förra veckan var vi dessutom på självplock hos Ulvagubben norr om Uppsala och det var fantastiskt fina bär där! Vanligtvis brukar det vara mycket godare med jordgubbar plockade på självplock, dels för att de är helt färska och dels för att de kan odla sorter som är extra goda men som inte lämpar sig för långa transporter. Självplock är också verkligen en kul och avslappnande aktivitet och roligt för barn, dessutom kan man ju passa på att äta en hel del bär medan man håller på. Priset är inte jättelågt, 50 kr/kg var det när vi var där, så man ska plocka självplock för att man tycker det är kul och för att man får extra goda och söta gubbar, inte för att spara pengar. Ofta blir det också så att en del av jordgubbarna blir dåliga för att man inte har plockat helt genomtänkt, och då kan det bli dyrare. Så planera självplocket väl och håll koll på hur mycket ni plockar! Det går snabbt och man fyller snabbt sina kärl. Men om ni är sugna på att plocka så är det dags nu. På grund av varmt väder kommer exempelvis Ulvagubben bara kunna erbjuda självplock i någon vecka till. Här kommer några tips för lyckat plockande:
  • Ta med lämpliga kärl för att plocka jordgubbar i. Hinkar som säljs på plats är för djupa och det nedre lagret av gubbar blir mosade. Jordgubbar är väldigt känsliga och ska ligga i max 3 lager ovanpå varandra. Spara gärna jordgubbsaskar när ni köper, skölj ur och använd till plocket. Ställ askarna i en större back eller liknande, i en påse trycks askarna ihop och jordgubbarna blir ändå mosade.  
  • Välj med omsorg när ni plockar så att ni inte tar bär som är lite dåliga, de håller inte så bra och gör att andra bär också ruttnar snabbare. Sortera gärna direkt när ni plockar efter mognadsgrad, mest mogna i ett kärl, medelmogna i ett annat och aningen omogna i ett tredje. Då kan man njuta i flera dagar av de egenhändigt plockade gubbarna.
  • Planera självplocket med tid för att rensa och göra åt bären nästa dag, annars riskerar för många av bären att börja bli dåliga. Sortera försiktigt igenom bären då och spara de som är finast att äta inom några dagar, koka sylt eller saft på de som är sämst (man kan skära bort det som blivit dåligt på gubben och koka sylt på resten) och frys in bär som är fina men kanske aningen mosiga.De frysta blir jättegoda som ingrediens i smoothies under vintern, eller till dessert med glass etc. Man kan också skiva bär tunt och lägga dem på torkning, gärna i solen, eller i en frukttork om man har det. Kan vara gott att ha på vintern i en frukt-nötblandning för snöiga utflykter. Passa på att ge bort lite jordgubbar till grannar eller vänner när ni varit och plockat, så kanske ni också får någon vecka senare i gengäld. Kom ihåg att jordgubbssylt är en uppskattad gå-bortspresent så gör lite extra när ni ändå är igång. V brukar låta större bitar av jordgubbarna vara kvar i sylten så att den blir härligt "bitig". 
  • Lagra bär som ej ska ätas direkt i kylen, då håller de sig mycket bättre. Ta fram de som ska ätas under dagen så att de blir varma och mognar lite extra. Plocka gärna en ask med gubbar som är stora och fina men inte helt röda utan aningen omogna. Dessa kommer att mogna fint om man låter dem stå i solen i en dag. Spara den asken i kylen tills alla andra jordgubbar är slut, ställ då fram dem i ett soligt fönster i en dag och ni har ännu en ask med jordgubbar att njuta av. På detta sätt kan man få jordgubbarna att räcka i ca 5 dagar. 


tisdag 18 mars 2014

Hemgjord ruccolaolja från fryst ruccola - samt tips på bra minimixer

Vi tycker om att ha ruccola till allt möjligt, men särskilt till alla slags pastarätter samt pizza, men ibland får man sallad över och den blir snabbt sunkig. Sist vi fick över testade vi att frysa in ruccolan (den var då redan sköljd), och nu när vi lagade tomatsoppa tinade vi upp den och mixade till en egen ruccolaolja - det blev kanongott och man kan aldrig tro att ruccolan varit fryst! Så det är ett hett tips till nästa gång ni får sallad över!
Ruccolaolja är jättegott att droppa ner i tomatsoppa eller många andra soppor, som dressing på sallad eller att ringla på ett gott bröd när man ska göra en medelhavsinspirerad macka. Vi är lite småkrassliga här hemma så vi vräkte på med rätt mycket vitlök i oljan, gott tyckte vi, men man kanske ska ha en halv vitlöksklyfta om man vill att mindre barn ska tycka om det. Ruccolaolja är mycket nyttigt - boken Supermat listar gröna bladgrönsaker, rå lök och olivolja bland de 18 födoämnen man borde äta mer av, helst varje vecka!

Ruccolaolja
Tomatsoppa med ruccolaolja

1 stor näve ruccola (går utmärkt med fryst upptinad ruccola)
ca 1 dl olivolja
1 vitlöksklyfta (efter smak)
salt och peppar från kvarn

Mixa ingredienserna i en mixer, med stavmixer eller mortla, som ni föredrar beroende på redskap ni har hemma. Smaka av.

Köksredskapstips: Vi har faktiskt en liten Tv-shopprodukt hemma som vi tycker är supersmidig för sådant här (tänka sig att något man köpt där kan vara det!) - den så kallade "magic bullet" som säljs via andra kanaler nu. Den är liten och har bladen i botten så att hummus, dressingar och liknande mixas ordentligt och fastnar inte på sidan av mixern utan att blanda sig som det lätt gör i större mixrar. Vi tror många föll för den klassiska vältaliga Tv-shopreklamen och köpte en bullet, med visionen av att de skulle mixa allehanda hemgjorda såser själva, sedan blev maskinen stående i skåpet när man inte hade tid med detta. Därför finns nu inte sällan i princip oanvända bullets till salu på Blocket (dessutom hade de en kampanj ett tag då man fick två bullets till priset av en). Produkten fungerar utmärkt i vår mening, däremot är kvalitetn inte superhög så efter några års mer intensivt användande kan olika plastdetaljer på den börja gå sönder. Vi är nu inne på vår andra Blocketfyndade bullet som vi verkligen kan rekommendera -  men gör en ordentlig självrannsakan innan ni slår till - orkar ni hålla på och mixa egna såser eller kommer det sluta med att ni också lägger upp maskinen på Blocket? :)

söndag 9 september 2012

Parmatlagningens fem budord

Följ våra fem budord så har ni kommit långt i att låta matlagningen bli ett kitt i relationen!

1. Se matlagningen som kvalitetstid tillsammans! Prata medan ni lagar mat - om maten förstås, men även dagen som varit och andra ämnen, precis som ni annars gör vid middagen! Se helt enkelt matlagning och middag som en enhet, under vilken man umgås, fixar mat och äter den tillsammans. Tänker man på matlagningen som umgängestid istället för trist hushållssyssla gör det inget att det kanske tar lite längre tid. Men det fina med att laga mat tillsammans är ju att det går så mycket fortare! När man är två har man ofta hunnit plocka in i diskmaskinen, duka fram och plocka rent i köket tills maten är färdig, sen är det bara tallrikarna som ska in i diskmaskinen efter att man ätit färdigt! 

2. Var prestigelös i köket – tänk på att alla lärt sig att göra saker på olika sätt, och att ditt sätt inte nödvändigtvis är mer ”rätt” en din partners. När din partner föreslår att ni borde göra på ett annat sätt än du alltid gjort på så behöver inte det direkt tolkas som hemsk kritik av dig, försök att tänka att vi testar detta sätt så får vi se hur det blir. På samma sätt, när du föreslår att ni ska göra på ett annat sätt så försök att säga det på ett trevligt sätt och utan att kritisera det sätt din partner gjort det på tidigare. Sedan kan man diskutera vad som är för- och nackdelar med de olika sätten.  Det ena kanske blir lite godare, men tar mycket längre tid – kanske måste man inte göra så varje gång, men kan lyxa ibland? Detta är budordet som varit svårast för oss att följa, men vi jobbar på det, läs mer om detta i det här inlägget.

3. Säg ”ja”! Testa att tänka ”ja, vi testar!” så ofta du bara kan i köket. Kommer den ene med en idé som kanske låter ovanlig till en början – säg inte direkt nej. Testa! I alla fall på en mindre del av maten, ifall det går. Vad är det värsta som kan hända? Hemkörningspizzan är bara ett telefonsamtal bort. Vi har kommit på många roliga recept genom att någon av oss fick ett infall som den andre först tänkte dissa men sedan gick med på (och har säkerligen missat en del bra grejer när den ena vägrat ge med sig...)

4. Byt uppgifter ibland! Se till att båda får göra alla delar av matlagningen och fastna inte i ”du hackar, jag steker”-rollerna. Det är lätt att tycka att den ene är bättre på någonting och därför låta denne göra det hela tiden, men det blir mycket roligare om alla får testa allting, i alla fall ibland, och man kan inte bli bättre på någonting om man inte får öva! Dessutom kommer man ofta på idéer och nya sätt att göra saker på när man testar en ny uppgift. 

5. Hångla mer i köket! Det finns alltid lite dötid då någonting står och puttrar eller jäser. Passa på att kramas och kyssas lite! Häll gärna upp ett glas vin och börja smutta på redan vid matlagningen på fredag eller lördag om ni ändå ska ha vin sen!  Eller fixa någon liten snack att knapra på medan man lagar maten. Smaka och lukta på ingredienserna, provsmaka grytan, gör blindtest på olika ingredienser, ha kul under matlagningen helt enkelt!

Har ni som läser detta egna tips - skriv i kommentarerna! Någon kanske har laga-mat-med-barn-budord?