Vinter - säsongsinspiration

Vintermaten äter vi från att julhelgen är passerad och fram till påsken ungefär. Förr kallades denna tid för fastan, och det berodde förstås på att maten började sina efter höstens skördemånader och julens frosseri, och det var fortfarande långt kvar till vårens ägg, kyckling, och primörgrönsaker. Jordbruket låg i träda och man satt inne och värmde sig och pysslade med olika saker som inte hinns med under sommarmånaderna, och gjorde därmed också av med mindre energi så att man klarade fastans färre måltider, mindre portioner och enklare mat. Här fick man igen för hur flitig man varit under sommaren och hösten med att salta och lägga in fisk, torka kött, sylta bär och frukt med mera.

Även om vi inte fastar på vintern nuförtiden kan det vara en bra tid att äta lite mer hälsosamt – det känner också många spontant för att göra efter julmånadens excesser. Vi kan idag översätta fastan till att man i möjligaste mån försöker skippa onödiga efterrätter, fikastunder och chipsfrossa och istället satsar på mycket citrusfrukter, fisk, bönor, linser, rotfrukter och vissa grönsaker under den här tiden. Givetvis kan man behöva något gott i samband med vinterns utflykter i snön och semlan hör ju årstiden till. Men kanske ska man försöka hålla igen resten av dagarna - och öva lite på självbehärskningen, något som ju också var en poäng med fastan.

Vintern kan verka som en av de tråkigaste säsongerna i Sverige, då färska grönsaker tenderar att vara svåra att hitta och de flesta med goda intentioner att äta säsongsbetonat kan tappa sugen. Hur ska man tänka? Ja, som tur är så är det ändå säsong för flera av de ingredienser som man så väl behöver under vintern. Fisk och skaldjur är ju generellt i säsong under vinterhalvåret, och det passar utmärkt till hälsotemat eftersom omega-3-rik mat som fisk och linfrö samt andra nyttiga fetter som avokado, också i säsong, smörjer huden och ögonen och bidrar med D-vitamin då solen står för lågt på himlen för att hjälpa oss med det. Kokosmjölk rekommenderas faktiskt också av skönhetsexperter för att huden ska vara smidig, och det passar ju väl in på vinterns konserv-tema i brist på färska råvaror. Detsamma gäller konserverad tomat, som också är en riktig vitamin- och lykopenbomb och vinterns härliga citrusfrukter som hjälper till att hålla förkylningarna borta. Grytor och soppor värmer, är gott, nyttigt och ofta billigt, vilket kanske också är välkommet efter julens utgifter. Så det finns egentligen många skäl att välkomna vinterns mat!

Vinterns mat:

• Citrusfrukter - Apelsin, citron, grapefrukt, mandarin, pomelo - och jättegoda blodapelisner som är i säsong nu!
• Lyxfrukter som ananas, granatäpple (supernyttigt!) och kiwi
• Äpple finns fortfarande!
• Avokado - passa på!
• Fisk – fryst och färsk, samt räkor
• Färska grönsaker: Broccoli! Kål, blomkål, brysselkål, palsternacka, morot
• Frysta grönsaker: Spenat, haricots verts och sparris är gott om man gör rätt när man tinar/tillagar och inte överkokar
• Tetra/konserver: Tomatkross, olika sorters bönor och majs 
• Frysta bär – passar till nyttiga smoothies, och i frukostgröten eller yoghurten. 
• Konserverad och torkad frukt kan man unna sig nu också. 
• Potatis passar nu bäst som potatismos/puré eller ugnsbakad potatis
• Passa på att äta gryner, ris och pasta
• Sötsaker: semlor, våfflor och pannkakor, chokladdesserter som inte kräver färska bär eller fruker.

5 varor att köpa rättvisemärkt

Apropå Naturskyddsföreningens lista på 5 viktiga varor att köpa ekologiskt som cirkulerat på sistone på facebook bland annat (ta en titt på den - framförallt vindruvor var en nyhet för min del, att de var så kraftigt besprutade - skönt att vi främst ger ekologiska russin till Freja!) listar jag här de 5 produkter vi alltid försöker köpa rättvisemärkt.

Flora har i sin forskning med fattiga människor i olika länder i Afrika kommit att starkt ifrågasätta nyttan med olika typer av biståndsinsatser, såsom trädplantering, klimatkompensering, mikrofinans, turismprojekt mfl. insatser, som trots att de menar väl så ofta blir fler. Medan vi med ena handen pytsar ut biståndspengar roffar vi däremot med andra handen åt oss pengar då vi pressar priserna på produkter som produceras i fattiga länder av fattiga bönder eller plantagearbetare som ofta får extremt låg lön, knappt har råd att låta barnen gå i skolan etc. Rättvis handel är det lättaste sättet att komma åt dessa orättvisor. Man slipper att ge allmosor utan betalar helt enkelt ett schysst pris för produkter som ofta också då producerats med mer omsorg.

Dessa fem produkter vi listar här är stora plantageprodukter där arbetarna ofta har mycket problematiska villkor, och där dessutom ofta mycket bekämpningsmedel används, så helst ska man försöka köpa både ekologiskt och rättvisemärkt!

Kaffe
Kaffepriset har pressats extremt mycket under 2000-talet. Stora kaffekedjor, med amerikanska Starbucks i spetsen, har spelat en betydande roll i den processen. Det har nått en nivå där kaffebönder inte får ihop det överhuvudtaget, och självmord bland bönderna blivit vanliga (se exv. den lättillgängliga boken Stuffed and Starved - The Hidden Battle for the World's Food System). Skillnaden i villkor är stor mellan vanliga och rättvisemärkta plantager, även om de förstås heller inte är perfekta. Ska man ändå satsa på ekologiskt kaffe är inte prisskillnaden jättestor till rättvisemärkt och som sagt, man kan tänkta på det som sitt bidrag till en bättre värld.

Vi köper kaffebönor som vi mal själva och gillar märket Equale som är både rättvisemärkt och kravmärkt. Adrian har smakat sig igenom nästan alla sorter, och tycker egentligen mest om Arvid Nordquists rättvisemärkta bönor, men de finns inte på vårat Coop tyvärr.

Te
Finns ej med i bild, men det finns många olika sorters gott ekologiskt te. Flora är förtjust i Earl Grey och fördelen med ekologiskt är att det tenderar att vara smaksatt med äkta bergamott och inte någon dålig smakkopia. Serien Four O'clock har ekologiska och rättvisemärkta teer av flera sorter, inklusive ett jättegott kvällste med lakritsrot.

Kakao/choklad
Kakao och choklad finns prisvärda ekologiska och rättvisemärkta från Coop änglamark. Adrian är mycket förtjust i choklad och äter gärna en ruta eller två efter lunch varje dag (har till och med chokladkakor i skrivbordslådan på jobbet... ) Han gör också egen mycket god chokladmjölk med kakaopulver, mjölk och lite socker. Mycket godare än Oboy's sockerstinna variant!

Socker
Vi har fallit för ett råsocker från Lidl som är rättvisemärkt från märket Fairglobe. Det smakar fantiskt gott, lite lakritsartat och kommer från Malawi där vi bott i flera månader för några år sedan.

Bananer
Odlas på plantage, hårt besprutade och under mycket tveksamma förhållanden för plantagearbetarna. Har ni sett filmen Bananas? Den är tyvärr lite seg och långdragen men ändå en ögonöppnare om man går och tror att vanliga bananer produceras på ett trevligt sätt. Jag minns en studie från 2003 där man på Köpenhamns zoo gett schimpanserna ett val mellan ekologiska och vanliga bananer. De åt först alla ekologiska bananer, med skal och allt. Sedan åt de även de icke-ekologiska bananerna, men skalade då dem. De är smarta, aporna!

Intresserad av tips på produkter som finns rättvisemärkta - titta här.

Klassisk risgrynsgröt

Julegröt / Tomtegröt med cappuccino

Så gott till julfrukost, lunch eller fika i juletid! Vi har kokat mycket risgrynsgröt här i december och tänkte dela med oss av receptet vi jobbat fram. Freja tyckte faktiskt inte om gröten första gången hon fick smaka, men sedan har hon fått flera gånger, även på dagis och nu äter hon gärna med lite russin i.

Julegröt med cappuccino till andra advent.

Det kan vara lite jobbigt att koka risgrynsgröt eftersom det puttra långsamt ganska länge och lätt kokar över. Hemligheten är att vara tålmodig och gärna sysselsätta sig med annat i köket under tiden. Detta recept ger en inte alltför söt gröt, som man gärna kan ha russin i för att söta lite extra eller pudra kanel och lite råsocker ovanpå. Vill man ha mer kanelsmak på gröten kan man ha fler kanelstänger i när man kokar, annars kan man också pudra på kanel på den färdiga gröten i sin tallrik. Många äter med extra mjölk, men det tycker vi blir väl mjölkigt, med tanke på hur mycket mjölk man redan kokat ner i gröten. Kaffe eller äppelmust är gott till.

Skål och cappuccinokopp från bruka design,
mandel och russinskålar fyndade på Sthlms stadsmission,
duk Klässbols linneväferi

Risgrynsgröt
ca 6 portioner

6 dl vatten
3 dl grötris
12 dl mjölk (ta gärna fram mjölken direkt så den inte är kylskåpskall)
4 kanelstänger
1 dl råsocker
1 smörklick
ca 1/2 tsk salt

Ta fram all mjölk som ska i gröten och låt stå framme medan du kokar upp vatten. Koka upp vatten och grötris, låt puttra i 10 minuter. Eftersom det är relativt lite vatten får man se till att det inte puttrar alltför häftigt. Kontrollera efter 5 minuter att vattnet inte håller på och koka bort så att riset bränner fast. Ha på lite mer vatten ifall det riskerar att koka bort. Efter 10 minuter häller man på all mjölk, samt har i kanelstång, råsocker, smör och salt. Ta så mycket smör du själv tycker känns bra, en rejäl smörklick om du vill få en riktigt len gröt och om det ska vara en lunch efter en längdskidtur, mindre smör om   man redan fått i sig en hel del annan fet julmat. Koka upp gröten igen och låt puttra på svag värme i ca 30 minuter.

Det är här man riskerar att gröten kokar över eller bränner fast! Det tar lång tid att koka upp gröten igen efter att man haft i över en liter kall mjölk. Man blir då lätt otålig, tänker att det aldrig kommer koka och höjer temperaturen. Mjölk bränner lätt fast i botten på kastrullen, och har man på för hög värme hinner mjölken i botten på kastrullen bli jättevarm och bränna fast innan värmen fortplantat sig genom hela mjölken så att allting kokar. När väl hela gröten blivit varm så börjar den ofta koka ganska plötsligt, och innan man vet ordet av har den kokat över. Ta en stor kastrull, eftersom gröten sväller ganska ordentligt. Att börja med lite varmare mjölk underlättar också, och sätt inte på högre värme än max 4 om du har en 6-gradig skala. Vänta sedan tålmodigt och rör om i kastrullen var 2-3e minut medan mjölken kokar upp så hjälper du till att fördela värmen i gröten. Sysselsätt dig med annat i köket under tiden. När mjölken kokat upp så sänker man värmen gradvis värmen tills man ser att gröten puttrar försiktigt, utan att varken koka för häftigt eller sluta koka. Detta kan ta ett tag att ställa in, så passa gröten medan du experimenterar. Det brukar sluta med att gröten puttrar på 1-an eller 2-an. Nu ska den koka ungefär 30 minuter, men kolla till den var 10e minut, rör om och känn efter vad du tycker om konsistensen. När den känns nästan lagom grötig, stäng av och låt gröten stå kvar på eftervärmen ett tag. Servera gärna med kanel och råsocker, russin och mandel. Gröt kan med fördel sparas till frukost exempelvis, kyl gärna ner kastrullen då snabbt, t.ex. ute i snön. När den ska värmas kan man göra det i kastrull eller micro, och häll gärna på en extra skvätt mjölk i samband med värmningen.

Övrigt: glutenfri och vegetarisk.

Gillade du den detaljerade beskrivningen av hur man får till en bra gröt? Då kanske du gillar denna beskrivning av hur man kokar en perfekt pasta!

Höstinspiration!

Hösten förknippar man ofta med regn och rusk, kortare dagar, mera mörker. Men ur matperspektiv är det ju den bästa årstiden, då det mesta finns att tillgå av grönsaker och rotfrukter, färskt och fräscht. I det gamla bondesamhället där man levde närmare naturen än vi gör idag var hösten den tid som man åt upp sig inför den långa vintern och såg till att lägga upp ett vinterförråd av allt man kunde tänkas behöva som inte skulle gå att få tag på färskt. Tänk er det - att man själv har ansvaret för att se till att man inte behöver svälta frampå vårkanten! Det är svårt att föreställa sig i dagens samhälle när man till och med kan köpa jordgubbar året runt, hur menlöst de än smakar. Vi kategoriserar hösten som att den varar från september fram till slutet på november. Julmånaden december förtjänar en helt egen säsong tycker vi, med alla sina speciella smaker och kryddor.

Även om man inte har bondgård kan man se till att få en känsla för hösten, genom svampplockning, att gå på höstmarknad och skördefest, besöka gårdar som har gårdsförsäljning av grönsaker och kött samt plocka självplock. På sajten Äkta vara finns "Fruktförmedlingen", där man kan få tips på vart det finns frukt som ingen skördar och som man kan hämta gratis, kanske något kul att göra en helgdag för att sedan lägga in, sylta eller safta! Har man en egen täppa får man inte glömma bort att skörda det sista innan snön kommer, och ta hand om träd och buskar så att de överlever vintern... På hösten blir vi sugna på mustiga grytor, varma rejäla soppor och ugnsrostade grönsaker och rotfrukter. När kylan tränger på är det gott att äta varm soppa till lunch eller middag, beroende på vad man föredrar, och när det ska fikas eller mysas lite extra kan det hända att man blir sugen på varm choklad, irish coffee eller på att smygstarta med glöggen redan i November...

Här är höstens guldkorn:

·        Svamp – kanske det bästa av allt?! Egenplockad eller köpt, nu gäller det att frossa i kantareller, trattisar, trumpetsvamp, murklor, tickor, taggsvamp, soppar och varför inte även skogsschampinjoner.

·        Rotfrukter – palsternacka, morot, kålrot, kålrabbi, rödbetor, och en massa andra godsaker! Rostade i ugn med olivolja, som rotmos, i grytor och soppor!

·        Potatisen är inte längre färskpotatis och man kan med fördel sluta bara servera kokt potatis hela tiden utan köra på stekt eller ugnsbakad potatis, samt potatismos! Den har mer och mer stärkelse i sig framåt hösten/vintern och lämpar sig därför bättre för dessa andra tillredningsätt. 

·         Pumpa är naturligtvis en höstklassiker som man kan göra mycket gott med – soppa, paj, ugnsrostad pumpa mm. Köp gärna en hel pumpa, skär ut lykta, gör soppa av den och rosta kärnorna, ett kul projekt för hela familjen kring Halloween.

·         Färsk kål i olika former, broccoli, fänkål, brysselkå, savoykål osv. samt löksorter inkl. purjo i sallader och grytor samt ångkokta eller ugnsrostade med olivolja och vitlök - jättegott

·         Massor av goda grönsaker – i stort sätt alla grönsaker utom sparris är i säsong under någon del av hösten - bladgrönsaker som sallad, mangold, spenat  och bönor som färska haricots verts och bondbönor är begränsat till början av hösten, medan alla kålsorter och även tomat håller till långt in på hösten. Sen har vi suash och aubergine, och majs inte minst, det brukar vara roligt att plocka på självplock i början av hösten!

·         Färska solmogna tomater! Underbart gott och man får passa på när de är som mest närproducerade och minst klimatpåverkande! Tomatsallad med basilika, tomat i salsor och pastasåser, som chutney mm, mm. Passa på och njuut för nog kommer man längta efter tomater under den långa vintern och våren då de bara är vattniga och trista!

·         Färskinlagd gurka finns egentligen bara under en ganska kort period under sensommaren/hösten, då är den härligt krispig och god - se till att inte missa den bland alla färska grönsaker!

·        Njut så länge du kan av dina hemodlade kryddväxter, ta in dem som lätt fryser, som basilikan, och låt den leva vidare på fönsterblecket ett tag till. Gör åt det sista i mat, till drinkar, i inläggningar. Smaksätt olivolja med överbliven rosmarin, torka och spara oregano och timjan och bjud över folk på mojito/myntathe!

·         Ur köttsynpunkt är hösten en tid för nötkött, lamm och förstås vilt. Den som har tillgång till färskt viltkött kan nu frysa in, göra buljong och grytor på ben mm. Det går ofta att få tag på om man är intresserad, det går även att beställa renkött från slakten, det finns producenter som levererar direkt till Stokholmsområdet. Nu är den naturliga slaktsäsongen för nöt och lamm – djuren har betat utomhus hela sommaren, dragit jämförelsevis lite resurser och mår som bäst. Bättre att köpa ett helt/halvt djur nu och frysa in än att köpa färskt kött under vintern! Lamm är ju populärt till påsk exempelvis, men i Sverige är det helt förkastligt att köpa färskt lammkött till påsk, då lammen som ska ätas till påsk måste födas under hösten och bara stå i stallet och utfodras under hela vintern. Djur som betat gräs får också högre halter av Omega 3 fetter i köttet, vilket också är bra för oss!

·         Fisk och skaldjur är generellt i säsong under vinterhalvåret, även om det skiljer sig mellan olika arter - titta på säsongsguiden på Äkta vara.

·         Höstens frukter är många men framför allt äpplen, päron och plommon finns ju mycket och goda här i Sverige. Till och med oktober är även melon i säsong och sedan kommer citrusfrukterna mer och mer framåt slutet av hösten! Vindruvor hör förstås också hösten till – en del har till och med egenodlade små minivinstockar! Om man vill äta annat än äpplen, päron, plommon och några enstaka frukter till måste man acceptera att inte köpa bara svensk frukt - det kan vara OK tycker vi, så länge man försöker köpa svensk frukt när den faktiskt finns, och så länge man håller sig till säsongerna för den frukt som finns närmast - exempelvis är det onödigt att köpa vindruvor från Sydafrika under våren när man kan äta vindruvor från medelhavsområdet om man begränsar sig till att äta dem under hösten. Bärplockarsäsongen sträcker sig även in på hösten, beroende på var i landet man bor, och det gäller att passa på att plocka blåbär, björnbär, krusbär, vinbär och varför inte hjortron som finns i augusti och september. Även om man inte lyckas plocka själv kan man köpa när det finns färskt i stånden på torget och sylta och lägga in. Har man inte kommit iväg norrut finns det färsk hemgjord hjortronsylt att köpa på höstmarknaderna, och annan god sylt också förstås. Tranbär växer vilt i Sverige men har inte rönt något större intresse från svenskarna tidigare, dock har man ju börjat anamma amerikanska traditioner mer och mer, och tranbär är ju ett måste i såsen till Thanksgiving i oktober.

·        Sist men inte minst: sötsaker som hör hösten till är förstås äppelpajer i olika former, plommon- och pärondesserter, ja allt som innehåller frukt egentligen kan man ju passa på att frossa i. Hösten är den bästa tiden för en fruktsallad! Sen har vi förstås kanelbullens dag i oktober och diverese andra mer eller mindre legitima ursäkter att producera hemgjort godis (som Halloween).

Nu kom denna höstinspiration lite sent just denna höst kanske, snart är det dags att skriva om julen (som i vår säsongskalender förtjänar en säsong för sig med sina speciella smaker). Våra säsongsindelning som vi kommer skriva mer om framöver är annars: vinter (januari-april) dvs. vinterförråd/nödmånader, vår/försommar (ca april-juni) dvs. primörsäsong, sommar (juli-aug) första skörden och lättare semestermat, höst (aug-nov) dvs. huvudsaklig skördetid, och juletid (december). 

Härlig hösthelg - fläskfilé med äppelsås

Äntligen hade vi en regnfri och solig hösthelg, det var flera veckor sedan nu! Härligt att känna den där höga, klara höstluften och löven som prasslar under fötterna... På lördag tog vi en tur till Steninge slott som ligger nära där vi bor och besökte deras höstmarknad, där vi plockade upp en och annan lokal delikatess, bland annat Steningehonung från bin som flyger i slottsträdgården. Vi firade också Floras födelsedag, som egentligen inte är förrän nästa helg, men  hennes föräldrar kunde bara komma denna helg. De hade med sig middag och vi hjälptes åt att laga den. Det blev fläskfilé som marinerats i ett dygn i vitlök och kryddor, som stektes hastigt i stekpanna för att sedan åka in i ugnen med äppelskivor och klyftad scharlottenlök.

Ugnsstekt fläskfilé med potatis, palsternacka, morot och rödbetor,
samt scharlottenlök- och äppelsås.

Vi älskar vår stektermometer som man kan koppla in i ugnen, och även denna gång gjorde den oss inte besvikna, enligt manualen ska fläskfilé uppnå en innertemperatur på  65 grader, och då var den också perfekt mör och saftig. Floras mamma gjorde en sås på äpplet och scharlottenlöken, tillsammans med stekskyn från stekpannan och formen, som kokades upp i en kastrull medan filén fick vila insvept i folie, ingen redning behövs till denna enkla och mycket goda sås. Eftersom vi ville ha ugnsrostade rotsaker till så fick vi för första gången testa att köra båda ugnarna samtidigt! Vi renoverade köket i augusti och bestämde oss då för att köpa en inbyggnads-micro som också kan ha funktionen av en varmluftsugn upp till 200 grader. Det finns flera fördelar - dels detta att man kan ha tå ugnar igång samtidigt och saker ska tillagas på olika temperaturer, men också att man kan använda micro-ugnen om man bara ska göra något litet, som gratinera mackor eller vill värma upp t.ex. lasagne. Maten blev mycket god hursomhelst!

På söndag var det sedan dags att ge sig ut i svampskogarna här i trakterna mellan Märsta och Sigtuna. Vi var ute ca 2 timmar på förmiddagen och hittade kopiösa mängder trattkantareller, allt regnande verkar ha lett till något positivt iaf och det finns hur mycket svamp som helst verkar det som. Vi plockade minst 1,5 kg trattisar och gjorde genast svampmackor till lunch när vi kom hem och på kvällen blev det svamppasta.  Ändå har vi en kasse svamp kvar, vilket får bli svamprisotto snart framöver. Vi tar tacksamt emot bloggläsarnas svamprecept!

Get-Evas ostkaka serverad i en ramekin från Le Creuset

Under eftermiddagen kunde vi sitta ute (ordentligt påpälsade) och rensa svamp medan Freja sov sin middagslur och till kaffet njöt vi av "Get-Evas ostkaka med mandel" som vi införskaffat på marknaden dagen innan, tillsammans med lite lättvispad grädde och svartvinbärssylt med rom i, också köpt hos Get-Eva - mycket gott! Rekommenderas!

Grannar och kanelbullar

På torsdag är det ju kanelbullens dag, men vi bestämde oss för att tjuvstarta lite och baka redan nu i idag och bjuda in några av våra nya grannar. Visste ni att kanelbullens dag instiftades av Hembakningsrådet 1999 för att lyfta hembakningstraditionen i Sverige? Det är ju faktiskt ett riktigt hedervärt syfte, till skillnad från diverse andra "dagar" som känns främst instiftade för att öka försäljningen av olika varor (även om Pressbyrån och 7Eleven knappast kan vara missnöjda med denna dag...) När så tiden för bakandet började närma sig insåg vi plötsligt att det skulle bli en del folk här hemma på detta fika, 3 grannfamiljer - ja det blir ju 8 vuxna och 7 barn sammanlagt! Så blev fullt hus, mycket trevligt och alla fick ju plats om man delade upp sig runt bordet och i sofforna.

Fikat var sagt till kl 15 så när Freja lagt sig för sin siesta vid 12.30 så tog vi på oss våra förkläden och började baka! Vår sötsaksfilosofi är att man helst inte ska äta mycket mer sötsaker än vad man själv orkar baka (ja med undantag då när man blir bjuden på andras hembakta verk och dylikt), detta argumenterade Mats-Erik Nilsson för i sin bok "Den hemlige kocken" när han gick till storms mot alla rader av kakor och bullar med massor av tillsatser i som finns i närbutikerna, och vi kan inte annat än hålla med. Eftersom vi ändå bakar ganska sällan och redan har många olika köksmaskiner har vi faktiskt inte prioriterat att skaffa någon KitchenAid, utan vi får vackert ta i med träspateln och jobba bort lite kalorier när vi ska blanda till degen. Det hela gick smidigt, Freja vaknade vid 14.30 då vi precis lagt de sista bullarna i sina formar på jäsning och de första gästerna kom lagom till att vi satte in första plåten i ugnen!

Receptet tog vi direkt från Hembakningsrådets hemsida (Recept-Lyxiga kanelbullar), där vi även fann tipset att inte smälta smöret utan låta det vara rumsvarmt när man arbetade in det i degen. Fyllningen med mandelmassa, kanel och smör blev lite för lite, så vi gjorde lite extra. Vi tyckte det var lite svårt att fördela den på ett bra sätt på degen, för det blev i princip som en boll som vi till slut rev med rivjärn ner på degen. Jag föredrar varianten att pensla smör på degen, strössla på kanel och riva över mandelmassa. Hursomhelst så blev de goda och uppskattade av grannarna!

Låt bli att pensla några bullar med ägg och gör även några utan mandelmassa ifall det finns allergiker i bekantskapskretsen! På Hembakningsrådets hemsida finns dessutom recept på glutenfria, laktosfria, mjölkfria och sojafria kanelbullar så att alla kan njuta!

Pannkakor, pannkakor! Tips om tillbehör, luftvändningar mm.!

Vår Tefal pannkansstekpanna med en smarrig pannkaka

Adrian kom på den briljanta idén att göra pannkakor till oss sjuklingar i eftermiddag. Vi renoverade köket nyligen (har flyttat till hus detta år) och i samband med det skaffat induktionshäll (som vi är löjligt nöjda med för övrigt, den är extremt snabb på att värmas upp samtidigt som det inte blir restvärme när man stänger av). Hursomhelst, eftersom induktionshällar inte fungerar med alla typer av kastruller/pannor så fick vi säga hejdå till en liten stekpanna och en såskastrull (resten fungerade faktiskt, och dessa två var gamla och repiga så det var ingen större förlust). När vi så skulle skaffa en ny liten stekpanna kom vi på att vi skulle köpa en pannkakspanna, med platt och bred bas och låga kanter. Vi använder ändå mest den lilla stekpannan till att steka just pannkakor eller plättar i (eller möjligen en mindre omelett, men det funkar också i denna panna) och den ska ju vara extra bra till just det ändamålet. Vi slog till på en av märket Tefal och är mycket nöjda än så länge, fungerar utmärkt och det bästa är att den inte behöver diskas, man bara torkar ur den med lite hushållspapper och sen tillbaka in i skåpet! :)

Adrian hittar den rätta knycken i handleden!

Till pannkaksmakeriet hör förstås att vända dem i luften! Vill ni se snitsiga ut som Adrian här på bilden så följ dessa råd:
1. Se till att golvet är rent, för säkerhets skull!
2. Håll undan barn och husdjur...
3. Stå inte vid spisen utan ha gott om svängrum ovanför golvet.
4. Peta upp längs kanterna på pannkakan så att den inte sitter fast i pannan.
5. Kasta med en bestämd knyck på handleden upp pannkakan, ta i lite så att den lyfter ordentligt från pannan så blir den lättare att hinna fånga. Det gäller att få till knycken så att den vänder exakt ett halvt varv.
6. Nu får du vara med och fånga upp pannkakan, var beredd på att följa med med handen och "dyka" neråt om det behövs.
7. Övning ger färdighet (och lite skit rensar magen...)!

Pannkakor
Ca 10 st

6 dl mjölk
3,5 dl mjöl, gärna hälften vetemjöl och hälften dinkel/grahamsmjöl
3 ägg
1/2 tsk salt
2-3 msk smält smör

Vispa först ihop hälften av mjölken och allt mjöl, vispa sedan ner resten av ingredienserna, inklusive andra hälften av mjölken. Stek pannkakorna på hög värme, stek i lite smör beroende på vilken typ av panna du har. Servera med goda tillbehör, t.ex. lönnsirap eller dadelsirap, kanel & råsocker, citron & råsocker, krossade valnötter eller hasselnötter, banan & riven choklad, hyvlad nougat, favoritsylten & grädde, mm.

Har någon av er bloggläsare recept på gluten- eller laktosfria pannkakor får ni gärna dela med er, eller om ni har tips på andra goda tillbehör!