PiMs veckomatsedel - introduktion och förklaringar

Nu lanserar vi PiMs veckomatsedel!

Detta inlägg förklarar allt om hur matsedeln fungerar och kommer alltid länkas tillbaka till så att vi slipper upprepa informationen här varje vecka. Vill du komma direkt till veckomatsedlarna så klicka här eller på etiketten PiMs veckomatsedel, men de kommer då i omvänd ordning (dvs sista veckan på året först). Vill du se veckomatsedel för vecka 3 exempelvis kan du söka i google på "parimatlagning veckomatsedel vecka 3". 

Just nu finns veckomatsedlar för följande veckor: vinter: v.3 till v.13, vår v.16 till v.24 samt höst v37 till v.41 + vecka 45. Målet är att ha matsedlar som täcker v. 3-24 samt 37-48, eftersom sommarmånaderna samt december inte lämpar sig för veckomatsedlar lika bra. 

Varför veckomatsedel?

Vi har ju testat matkassar vid flera tillfällen och tyckt att det inte varit något för oss, av flera anledningar. Dels är det ju ganska dyrt, dels vill vi gärna välja våra varor själva eftersom vi helst vill köpa ekologiskt, tillsatsfritt, rättvisemärkt osv. samt att vi vill kunna välja fina grönsaker och mogen frukt. Vi tycker ju inte egentligen att det är så farligt att åka och handla, särskilt som vi bara gör det en gång i veckan och försöker handla efter att vi hämtat på förskolan en onsdag eller torsdag eftermiddag då det är rätt lite folk i affären. Det är främst inspirationen som kan tryta ibland, och att man inte hinner tänka ut vilka rätter som passar bra ihop och är i säsong, så att det inte blir samma tillbehör o.s.v. Det som också är ett problem är att matkassarna oftast är anpassade för att man ska laga en ny rätt varje kväll, medan vi gillar att göra flera portioner av en rätt när man väl står och lagar, och äta den 2-3 gånger under veckan så att man slipper stå och laga mat varje vardagkväll.

Sist men inte minst har vi inte hittat en kasse som innehåller "lagom" mycket kött. Vi är väl "veggivorer" eller "flexitarianer", dvs. personer som gärna och ofta vill äta olika sorters grönsaker, men som också äter kött ibland. Vi vill ha en köttkonsumtion som vi anser är på en hållbar nivå, vilket är max 18 kg kött/person/år, dvs. max 50 gram per dag i genomsnitt. Konventionella matkassar tenderar att ha väldigt köttstinna rätter i våran smak, och när vi testade den alternativa "gröna kassen" hade veganmat med ganska mycket "köttersättningsprodukter" som inte heller föll oss i smaken. Vill vi äta kött vill vi ha riktigt kött, ekologiskt eller småskaligt producerat, annars äter vi gärna bönor, linser, svamp, ägg, nötter, frön, ost och mjölkprodukter för att få i oss protein istället för diverse köttersättning.

Därav kom idén att göra en veckomatsedel. Det finns ju redan många recept på bloggen som är etiketterade efter säsong, vegetariskt, fisk osv. och det borde inte vara så svårt att se till att kombinera ihop tre recept varje vecka som är i säsong och som passar att tillaga samtidigt, gärna medelst storkok. Så vi gör detta mycket för vår egen skull, för att ha fräscha veckomatsedlar som man sedan enkelt kan följa, men ni bloggläsare är mycket välkomna med på resan och vi tar tacksamt emot alla kommentarer på rätterna och kombinationerna!

Veckomatsedeln kommer att publiceras i tre omgångar under året, först ut är 10 veckors "vintermatsedel" under januari-mars, sedan efter ett kortare uppehåll kommer 8 veckors "vårmatsedel" april - juni, varefter det blir sommaruppehåll (under sommaren lagar man lätt sallader, mackor, grillning och andra trevliga enkla måltider utan att behöva tänka på matlådor och vardagsbestyr). Under hösten kommer sedan en ca 10 veckors "höstmatsedel" att läggas upp under september-oktober. Vi tycker 10 veckors matsedel per säsong räcker gott och väl för att man inte ska hinna tröttna på någon maträtt och sedan är det bara att repetera igen innan man ger sig in på julmatlagningen.

Vi satsar på att veckomatsedeln varje vecka ska uppfylla följande kriterier:

• Tre maträtter som blir goda som storkok som kan ätas flera måltider under veckan och passar bra som lunchlådor.
• De flesta råvaror ska vara säsongsanpassade (så gott det går). Läs mer om fördelarna med det här. Läs också gärna om klimatsmart mat här.
• Varje vecka ska man få en vegetarisk rätt, en kötträtt och en fiskrätt, men man får ofta tips på hur man kan byta ut köttet i kötträtten mot vegetabiliskt protein om man vill.
• Om man slår ut köttet på samtliga måltider ska det vara max 50 gram kött per dag. Vi använder mest lamm och nötkött, men ibland även fläskkött och kyckling. Vi rekommenderar att det är svenskproducerat kött, och gärna småskaligt och/eller KRAV-märkt när det kommer till kyckling och fläsk då konventionell produktion av dessa djur är problematisk på många sätt. Veckomatsedlarna anpassas så att olika delar av djuret används, därför kan man med fördel köpa hel kyckling, lammlåda eller liknande. Undantaget är fläskkött som vi använder ganska lite av och mest i form av bacon eller korv. Eftersom veckomatsedeln fokuserar på vardagsmat har vi oftast undvikit att använda "lyxiga" styckningsdetaljer som oxfilé eller entrecôte, dessa bitar kan man spara till festligare tillfällen. Läs mer om filosfin bakom köttätandet här och tankar kring vilket kött man ska välja här.
• Rätterna ska vara sammanställda så att man får en variation av olika sorters tillbehör (som ris, potatis, pasta, bulgur, mathavre mm.)
• På matsedeln finns alltid en soppa varje vecka, den passar ofta bra som lunchlåda.
• Rätterna ska innehålla en variation av nyttiga ingredienser, många grönsaker och gärna många supermatsingredienser (såsom gröna bladgrönsaker, upphettad tomat, lax, broccoli, baljväxter.
• Rätterna baseras på mat som lagas med mycket få processade ingredienser och i princip inga halvfabrikat, för att undvika onödiga tillsatser.
• Vi strävar efter att det ska finnas energivinster med att laga alla maträtter tillsammans, som att laga flera ugnsrätter när ugnen ändå är på eller att man återanvänder ingredienser som blir över från en rätt i en annan.
• Vi erbjuder också viss allergianpassning. Många av rätterna passar bra för laktos /mjölkproteinallergiker eller glutenallergiker eller kan kan enkelt anpassas för detta, och vi ger alltid allergi-information i veckomatsedeln.

Naturligtvis är det omöjligt att alltid uppfylla alla dessa kriterier ovan, men vi ska göra vårt bästa!

Om portioner och veckoplanering

Matsedeln bygger alltså på att man lagar tre maträtter under ett eller två tillfällen under en vecka (vi gillar att laga under helgen för hela veckan) som man sedan omväxlande äter av och varierar så att man inte blir så trött på maträtterna. Man får anpassa sig till sin familj och situationen under veckan som råder, tyckte barnen om soppan kanske man kan ta något annat till matlåda och äta soppa en extra middagsmåltid, tyckte någon inte om en rätt kan denne få något annat till lunchlåda, och framåt slutet av veckan kanske det finns lite kvar av varje rätt, då kanske man får soppa till förrätt och en mindre portion huvudrätt, eller olika familjemedlemmar kan äta olika mat. Man kan också frysa in om man blivit trött på någon rätt. På fredag kan man bryta av genom att svänga ihop en god pasta (gärna med pesto), göra lite plockmat eller ta en hämtpizza (se länken för hur man gör det bästa av hämtpizzan för att få en god, nyttig, relativt billig vegetarisk måltid) och dricker lite vin till. 

Vi försöker också i samband med recepten att ge lite tips på hur man kan effektivisera matlagningen med rätterna, och läs gärna mer om effektivitet i vardagsmatlagningen generellt i detta inlägg. Läs även gärna tipsen här om hur man värmer färdiglagad mat eller lunchlåda så att det blir gott!

I matsedeln pratas det om portioner och detta är alltså en ordentlig vuxenportion det handlar om, två barn som inte är hungriga tonåringar kan vanligtvis dela på en vuxenportion. En lunchportion kan vara något mindre för den som inte äter stor lunch. Ni får räkna om efter er egen familj, men är man 2 vuxna och 2 yngre barn kan man räkna 3 portioner/middag. Eftersom vi alltid skriver att ena rätten blir 6 portioner, andra 8 portioner osv. så är det enkelt att räkna på det själv och anpassa planeringen av veckan till just sin familj, vare sig man är ett litet eller stort hushåll. Ett ensamhushåll eller en vuxen + ett barn-hushåll borde nog inte laga fullt så stora portioner som anges för att inte behöva äta samma maträtt alltför många gånger (vissa maträtter går dock jättebra att frysa förstås!) 

Det var allt om matsedeln, lycka till med matlagningen och som sagt, vi vill gärna ha kommentarer, men vi har hört att kommentarsfältet krånglar ganska mycket. Ni kan även skicka feedback via feedbackformuläret på hemsidan. 

Rödbetssoppa och piroger

Rödbetssoppa med hemgjorda lammfärsfyllda piroger.

En favorit kring jul och under hösten och vintern här hemma är rödbetssoppa (borsjtj) och piroger, som är populärt i Polen och Ryssland. Adrians polska mamma gör en jättegod soppa på ett avancerat polskt recept där hon kokar egen buljong, men vi brukar göra en enklare variant som också blir god. Till den behövs de lite matigare pirogerna som traditionellt är köttfärsfyllda. Vi har ett eget recept på piroger fyllda med lammfärs som vi tycker blir väldigt goda och som dessutom är roliga att göra tillsammans med barn då deg ska kavlas, måttas ut, piroger ska fyllas och tryckas till med gaffel och penslas med ägg, allt detta kan barnen hjälpa till med. Pirogerna fungerar förstås även utmärkt som plockmat, på en buffé eller till någon annan slags soppa!

Detta recept är på 4 rejäla portioner som passar för en middag eller en ordentlig lunch efter en vinterutflykt, alternativt räcker det som en lättare sopplunch eller middag för 6 personer. Vi brukar servera den som middag tidigt på kvällen den 23:e december (för 4 personer) och då äter vi inte så mycket för att vi vill ha lite plats kvar till ostbrickan som kommer lite senare på kvällen. Vi brukar då få över så mycket att det räcker till en lätt lunch den 25:e för ca 4 pers, då alla fortfarande är mätta efter julmaten och vill skapa plats i magen för juldagens middag. Soppan går bra att förbereda någon dag innan, vilket är smidigt, men pirogerna är som allra godast helt färska! Den julröda färgen gör att den passar extra bra som julsoppa!

Freja kavlar sin egen lilla deg, Adrian gör fyllningen.

Rödbetssoppa + piroger
drygt 4 portioner

Rödbetssoppa
2 st gul lök
8 stora rödbetor
1/8 rotselleri
2 liter vatten + grönsaksbuljong
8 st lagerblad
Salt och svartpeppar

Finhacka löken och fräs löken i olja. Skala och skär rödbetorna och rotsellerin i mindre bitar. Lägg dem i grytan, tillsätt, vatten, rotselleri, buljong, salt och peppar. Koka i 30-40 minuter (eller tryckkoka i 20 minuter), tills rödbetorna är mjuka och urlakade. Sila bort bort rödbetor, rotselleri och lagerblad. Grönsakerna ska nu ha avgett sin smak till buljongen och är inte särskilt goda att äta utan kan läggas i komposten. 

Piroger

Rundlar ligger till höger om plåten, en rundel med fyllning på
och de andra redan ihopvikta.

Tryck med gaffel på kanten av pirogen för att den ska hålla ihop.

ca 16 st

1 sats Pizzadeg:

25 g jäst (torrjäst eller vanlig)
1,5 dl ljummet vatten,
2 dl olivolja,
½ tsk salt,
4,5 dl mjöl (hälften vetemjöl, hälften grahams/dinkelmjöl)

2 gula lökar

300 g köttfärs

100 g svamp

upp till 1 dl vatten

½ msk soja

1 msk balsamvinäger 

1 msk honung

1 tsk salt

1,5 krm peppar

 2 tsk rosmarin

1 ägg till pensling

Gör en sats pizzadeg genom att lösa upp jäst i ljummet vatten, tillsätta olivolja, salt och mjöl och blanda ihop ordentligt. Låt jäsa under bakduk i 40 minuter (minst, den kan också jäsa i kylskåp ett helt dygn om man föredrar det). Kavla ut och ta ut rundlar ca 12-15 cm i diameter, använd t.ex. en liten uppochnervänd skål. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Fräs under tiden lök, köttfärs och svamp, tillsätt resten av ingredienserna utom vattnet och låt fyllningen puttra ihop i någon minut. Tillsätt vatten i den mån det behövs för att ingredienserna inte ska bränna fast medan man kokar ihop köttfärsen, men inte så mycket att fyllningen är vattnig (blir den ändå vattnig så låt det puttra lite mer tills vattnet ångat bort. Lägg en liten sked med fyllning på varje pirogrundel, vik ihop och tryck ihop kanterna med en gaffel. Ta lite vatten på kanten av pirogdegen om det krävs för att degen ska fästa. Låt ev. pirogerna jäsa lite till under bakduk (smidigt om man vill förbereda), eller grädda direkt. Pensla med ägg och grädda i 10-12 minuter på 225 grader.

Övrigt: soppan är vegetarisk/vegan-vänlig, mjölkfri, äggfri och glutenfri (kontrollera buljongen). Pirogerna innehåller allt detta, utom mjölk. Mjölkfria piroger, laktosfria piroger. 

Gott nytt blogg-år - nyheter för 2014!

Hoppas ni har en bra början på 2014! Vi funderar nu över vad vi vill skriva om på bloggen under kommande år, som kommer att vara uppskattad bland er läsare och vi har en del idéer! Vi är nu uppe i över 200 inlägg som skrivits på 16 månader, ett genomsnitt på drygt 2,5 inlägg i veckan, och tänkte fortsätta i den takten något år till åtminstone. Från början tänkte vi att vi inte skulle ha mycket mer att skriva om efter ett år, men det känns knappast så än så länge. Vi är också uppe i över 25 000 sidvisningar, vilket visar på att det finns folk som läser bloggen och är intresserade av vad vi har att säga, vilket känns jätteroligt och sporrande förstås. Ni får hemskt gärna komma med önskningar och kommentarer på bloggens innehåll!

Matlagning med barn - ett tema vi vill skriva mer om 2014.

Några teman vi har tänkt skriva om under 2014 är:
- Adrians älsklingsämne, nämligen hur bra teknik och köksmaskiner kan hjälpa till och göra matlagning från grunden enklare och snabbare (utan att man köper på sig en massa onödiga prylar som man inte använder).
- Vårt gemensamma favoritämne - matkvalitet, inklusive effekterna av tillsatser i maten samt konstgödsel och pesticider, som vi redan skrivit en hel del om.
- Kökets utformning, hur och vad man vill prioritera, samt även inlägg om utekök till sommaren eftersom vi tänkt bygga ett enklare sådant!
- Barn och matlagning, som har varit ett begynnande ämne under 2013 tänker vi fortsätta med eftersom intresset varit stort och vi också jobbar med detta tema hela tiden.
- Servering och uppläggning, dukning och andra sätt att göra matupplevelsen så trevlig som möjligt.
- Matlagning på stugsemestern - förberedelser och tips samt recept (vi själva ska hyra stuga både på vintern och sommaren i år och ska tänka igenom hur det ska bli så smidigt som möjligt)
- Trendspaning med våra kommentarer på olika mattrender såsom exempelvis "clean eating", Paleo-kost, 5:2 dieten mm.
- Samt förstås många nya, fräscha recept och inspiration att laga mat som passar för säsongen.

Sist men inte minst planerar vi att snart lansera vår egen veckomatsedel!!

PiMs veckomatsedel är inte en matkasse - d.v.s. ni kommer själva behöva ta er till affären och köpa maten, men den kommer att vara en veckomatsedel som är uttänkt efter säsong, innehåller en hälso- och miljömässigt bra avvägning mellan kött, vegetariskt och fisk, samt mellan olika typer av tillbehör, innehåller mycket grönsaker, få tillsatser, och erbjuder en varierad, hälsosam och nyttig kost. Den kommer att också gå att anpassa till olika storlekar på hushållet.

Det vi saknat mest hos matkassar som vi testat har varit att de alltid är anpassade efter att man ska laga mat varje kväll, medan vi tycker om att göra lite större kok åt gången. Vår veckomatsedel kommer därför att bestå av tre maträtter som man tillagar vid ett eller två tillfällen under veckan och sedan varierar så att man äter 2-3 gånger av varje maträtt under veckan (inklusive lunchlådor). Vi tycker inte att det blir enformigt eftersom veckomatsedeln kommer att erbjuda helt nya storkoksrätter varje vecka och om man följer matsedeln kommer därför samma maträtt inte att återkomma igen under den säsongen när man väl ätit den under en vecka (om man inte själv vill laga den igen under en helg vill säga!). Däremot är det mycket mer effektivt att laga mycket mat åt gången och man får mer tid över till umgänge, fritidssysslor, träning, aktiviteter etc. på vardagskvällar. Därför är det värt det, tycker vi, att upprepa samma maträtt några gånger under en vecka för att sedan ta en lång paus från den. Veckomatsedeln kommer att länka till bra favoritrecept som redan finns på bloggen, men det kommer vara uttänkt så att de är i säsong, kompletterar varandra väl och passar att laga på samma gång under en storkokskväll (exemplevis att man utnyttjar ugnen till flera maträtter eller utnyttjar vissa ingredienser till flera maträtter).

Storkok - underlättar vardagen. Oftast är det lättare att laga
många rätter när man ändå är igång!

Varje vecka kommer att bestå av tre storkok - en kötträtt, en vegetarisk rätt och en fisk/skaldjursrätt, varav en rätt alltid kommer att vara soppa (som ofta passar bra som matlåda till de vuxna i familjen!). Vi tycker det blir en lagom kombination för en "veggivore" - som vi definierar som en person som inte alls ogillar eller vill välja bort kött, men som tycker om grönsaker och vill hålla en någorlunda hållbar köttkonsumtion och äta mycket grönsaker för att det är gott och hälsosamt. Mer om veckomatsedeln kommer i ett senare inlägg och den kommer att lanseras på tisdag vecka 2. Sedan kommer en ny veckomatsedel att publiceras varje tisdag, så att man kan hinna skriva inköpslista, handla innan helgen och laga maten under helgen om man så vill, vilket vi tycker är smidigaste sättet att hantera vardagen (vi brukar handla på onsdag eller torsdag eftermiddag då det är lite folk i affären och göra storkok på lördag eller söndag kväll då man har tid och ork, sedan äter vi den maten söndag-torsdag och på fredag svänger vi ihop en pasta, tar en pizza eller något annat enkelt.) Så håll utkik efter inlägg som heter PiMs veckomatsedel om ni vill ha hjälp med att underlätta i vardagen!

God fortsättning allihop!!
Flora och Adrian

Julmatsrester - pasta med grönkåls- och ruccolapesto

Pasta med grönkålspesto, ruccola och västerbottenost

Hoppas ni alla har haft en trevlig nyårsafton! Såhär dagen efter kanske man känner för lite grönt och då kanske en pestopasta kan sitta fint! Vi har ju tidigare skrivit om hur gott det är med hemgjord pesto. Nu när vi skulle göra åt lite julmatsrester så hade vi kvar en liten bit grönkål (innersta bleka bollen om ca 15 cm diameter) samt en del ruccola och gjorde då en svenskare variant på pesto med grönkål, ruccola, mandel, rapsolja och västerbottenost som vi också hade kvar sedan tidigare. Vi hade även i en liten bit rödlök. Det blev väldigt gott det med! Här kommer receptet, som baseras på att man har en stavmixer eller blender att tillgå. Det blir då svårt att mixa pesto så att den blir ordentligt blandad, utan lättare att mixa ost, mandel och grönt för sig och sedan röra ihop.

Ingredienserna i detta recept är ganska utbytbara, experimentera gärna med basilika, ruccola, bladspenat eller kål som "gröna blad", mandel, cashewnötter eller pinjenötter "som nötter", olika slags oljor och hårdostar samt rödlök, soltorkad tomat, oliver och annat som "krydda". Det mesta lär bli gott!

Pasta med grönkålspesto, avokado och körsbärstomater

Pasta med grönkålspesto
4 portioner

En näve ruccola och ca 200 g grönkål
60 g (ca 1 dl) sötmandel
100 g riven västerbotten (eller parmesan, eller annan lagrad ost)
1-1,5 dl rapsolja
2 vitlöksklyftor 
svartpeppar ur kvarn, vrid några varv
1 tsk salt

Finstrimla och skölj grönkålen i rikligt med vatten, gör likadant med ruccolan och slunga i salladsslunga så att bladen inte är så blöta. Mixa först mandeln i en matberedare, häll upp i en skål. Mixa sedan osten, häll upp i samma skål.  Lägg grönkålen och ruccolan samt bitar av rödlök i mixern, häll över 1 dl av rapsoljan och veva över peppar och salt. Mixa till en grön massa. Rör ihop alla ingredienserna i en skål, smaka av med salt och peppar och ev. mer olja om det inte är tillräckligt geggig. Färdigt! 

Koka pasta och följ i övrigt våra instruktioner under receptet pasta med pesto. Servera gärna med körsbärstomat och kanske avokado som garnering!

Övrigt: vegetariskt. En del laktosintoleranta kan äta hårdost som Västerbotten. Barn tycker oftast om pesto! 

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.

Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 

Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.

Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 

Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 

I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås. 

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!

På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinka, rödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlår, potatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.

Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 

Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

Julklappstips - tankar kring klappar och tips om att göra själv eller ge bort ätbara klappar!

Få saker med julen är så laddat som julklappar, och många har starka åsikter om julklappsgivandet. Vi tycker det lätt tenderar att gå överstyr åt båda hållen. Dels finns det familjer där julklappsgivandet tycks ha tagit över fullständigt och blivit själva meningen med julen, med berg av julklappar som många förblir oanvända samtidigt som givarna ibland till och med skuldsatt sig för att ha råd. Som motpol mot denna konsumtionshysteri (och kanske många gånger som ett resultat av en motreaktion mot detta) så finns det många som fnyser åt att ge julklappar överhuvudtaget och tycker att det är meningslöst, stressande, jobbigt att tänka ut vad man ska ge varandra, och att "folk har ju redan allt".

Båda sidorna kan vara lite tradiga att lyssna på. De som fastnat i konsumtionshets fast de själva tycker att det är jobbigt borde kunna ta tag i och göra något åt sin situation genom att protestera mot familjetraditioner av överdrivet mycket julklappar och själva fokusera på att göra egna julklappar eller köpa billigare julklappar på Blocket. De enda som verkligen med trovärdighet kan klaga på julklappshets är de som på riktigt har svårt att ha råd med julklappar alls, eller de som ingår i en familjekonstellation där alla andra har betydligt mer pengar än man själv eller är väldigt oflexibla och svåra att resonera med. Det är dock inte alltid sådana personer man hör klaga över detta.

Den andra sidan, som helst vill avskaffa julklapparna helt, kan ofta framstå som att de inte orkar ta sig tid att fundera lite extra över vad som skulle kunna glädja personer i deras närhet. Samma personer som stönar över att behöva fundera ut en julklapp till sina nära och kära kan med lätthet ägna timtal åt att kolla upp senaste prylarna till sig själv inom området man är intresserad av, må det vara teknik, sport, kläder eller matlagning. Häromdagen kunde man läsa precis en sådan kolumn i Metro, där skribenten deklarerade att i år kunde minsann hennes släktingar gott få köpa sina egna klappar, det hade de ju råd med. Detta med att folk redan har allt klingar ofta lite tomt, eftersom presenter inte primärt måste handla om att man prompt ska få något som man verkligen behöver och inte skulle kunna köpa själv. Det kan också handla om att visa lite omtanke, och det finns nog väldigt få personer som har så mycket att en burk hembakta kakor, en flaska ekologiskt vin eller lite fair trade choklad är fullständigt överflödigt. Att inte få en julklapp med motiveringen "du har ju redan allt" kan nog många gånger tolkas som "jag orkar inte fundera ut något åt dig" (dock finns det säkert många som ärligt menar att de inte vill ha några presenter, och det ska man också respektera förstås). Visst finns det säkert familjer där alla är helt överens och där det fungerar bra att antingen köpa massvis med julklappar åt varandra eller inte ge varandra julklappar alls, och så länge alla känner sig nöjda så är det ju det som spelar roll (så ta nu inte åt er om det är så i er familj!). Men i många fall kanske en medelväg vore något att satsa på för dem som inte känner att de hittar rätt än? Någon eller några enkla, trevliga, genomtänkta julklappar som visar att man tänkt lite extra på varandra, som förgyller julfirandet och får lagom med uppmärksamhet?

Många försöker dra ner på julklapparna genom att bara ge dem till barnen i familjen, men det kan också bli lite konstigt tycker vi. Att barnen också får se att andra personer ger och får presenter och att de själva i möjligaste mån får göra något själva och ge bort kan vara en viktig del av upplevelsen. Annars blir det lätt att barnens fokus blir uteslutande på att själv få klappar, när både givandet och tagandet är det roliga med presenter och de berövas faktiskt halva upplevelsen och glädjen av att få ge bort något och se mottagaren öppna paketet och bli glad åt det man tillverkat åt dem. Barn generellt får ju väldigt sällan uppleva att ge något utan de tar hela tiden emot och det kan vara väldigt stort att själv få vara den som ger någon gång. Det kan vara något man ritat, bakat eller pysslat ihop, kanske tillsammans med föräldrarna om man är liten.

Hos oss ger vi varandra relativt mycket julklappar i familjen, men försöker hålla givandet på en rimlig nivå och tänka ut saker som de andra verkligen kommer uppskatta och ha nytta av, annars känns det som ett onödigt slöseri med både pengar och världens resurser. Det blir ofta något ätbart, en bok eller en aktivitet, teater eller kultur. I de fall det blir någon form av pryl så försöker vi försäkra oss om att den behövs och kommer komma till nytta. Det finns massor av bra böcker, roliga aktiviteter och saker som man kan få biljetter till. Medlemsskap i SNF, STF, Friluftsfrämjandet eller någon annan bra förening med aktiviteter är en annan rolig idé. Matlagningskurser både hos Medborgarskolan eller Restaurangakademien har förekommit under granen hos oss och alltid blivit mycket uppskattade.

Att göra julklapparna själv är ju mest personligt och roligast om man har tid och möjlighet. Eftersom december snabbt tenderar att fyllas upp kan det vara bra att redan under november, då man ofta har en del inomhustid att slå ihjäl p.g.a. regn och mörker, tänker på julklappar och passar på att baka eller göra något som man senare kan ge bort. Exempelvis myntasocker, rosmarinolja, chilisås, sweet chilisås, inlagda päron eller äppeldjem passar bra att göra tidigt och ge bort till jul. Eller så kan man göra julgodis, baka mandelbiscotti eller fina pepparkakor som man dekorerar själv. Hemgjorda kroppsskrubber eller inpackningar, tvålar och liknande med naturliga ingredienser kan också vara roliga presenter att julpyssla med.

Jul är väl också ett perfekt tillfälle att slå till och köpa en god ekologisk och närodlad eller fair trade ingrediens eller godsak som man med glädje kan ge bort och kanske hjälpa till att få upp någons ögon för eko eller bidra till lokala småbönder alternativt bättre villkor för fattiga bönder eller plantagearbetare världen över. Det gäller förstås att välja något som man tror den andra kommer uppskatta och faktiskt äta upp, men det finns ju väldigt mycket att välja mellan, från lokala ostar, korvar, kallpressad rapsolja och ekologisk honung till fair trade choklad, lakrits, te och kaffe. Passa också på att upptäcka ekologiska viner, som innehåller mycket färre tillsatser än vanliga viner.

Glad jul allihop, vare sig ni väljer att ge många, några eller inga julklappar!

Barn och mat - aptit, grönsaker och inställning till maten i åldern 1-ca 3 år

Första gången äta med pinnar. Det blir tummen upp för
haricots verts med chili, sötsur fisk och jasminris, tummen
ner denna gång för mangold med bacon och stekt ris med räkor.

 I detta blogginlägg diskuterar vi ett ämne som många oroar sig över/klagar på - barns matvanor... Många oroar sig för att barnen inte äter ordentligt, och/eller att de äter väldigt ensidigt och framförallt att de inte äter grönsaker - och vi har lite tankar kring hur mycket man bör oroa sig över det. Vi tänkte även dela med oss av lite tips och idéer om hur vi har gjort, eftersom detta är något som vi ägnat en hel del tankemöda och energi åt att  fundera och läsa på kring. 

När vi som haft ett stort matintresse och älskat att ägna en massa tid åt att laga mat tillsammans skulle få barn fick vi höra många uppgivna kommentarer av stilen: "jaja, det där matintresset kan ni ju lägga på hyllan nu när ni får barn, ni kommer inte hinna laga avancerad mat och det blir till slut köttbullar var och varannan dag eftersom det är det enda barnen äter..." Detta kändes lite som en utmaning nästan och vi har varit överens om att det är något vi tänker satsa på som föräldrar - att få dottern intresserad av mat och matlagning, smaker, grönsaker och en varierad kost (och ja, det innebar naturligtvis att vi inte kunde satsa på en rad andra saker, se nedan). 

Hittils har vi lyckats bra med det tycker vi själva, hon är nu 2,5 år har ätit med god aptit, en mycket varierad kost med många olika sorters ingredienser och grönsaker och vi behöver anpassa oss väldigt lite till henne när vi lagar mat. Se även ett inlägg vi skrev när hon var i 10-årsåldern som ett slags "utvärdering" av hur vi lyckats i längden (spoiler: vi behövde anpassa oss mer när hon blev äldre men hon åt fortfarande mycket mer varierat än de flesta andra barn)

Det är dock viktigt att inse att alla barn är olika och att en del har lättare att ta till sig nya smaker än andra som är mer skeptiska i grunden. Troligen har vi haft tur med hennes tolerans för nya smaker samt att vi som är matintresserade får ett likadant barn. Barn har en naturlig inbyggd rädsla för vissa smaker och för ny mat, detta är för att de inte ska bli förgiftade av att stoppa vad som helst i munnen. Hos en del barn är denna rädlsa starkare än hos andra. Så testa gärna olika tips här nedan - men stressa inte upp er för mycket om ert barn fortfarande är skeptisk till många olika maträtter! Då är det nog bara att gilla läget!

I detta inlägg skriver vi om att grundlägga matvanor från 1-årsåldern och hur man kan tänka där. Dessutom har vi sedan tidigare skrivit om välling och barnmat för barn under 1 år samt om metoden baby-led weaning som fungerar från 7-8 månader och uppåt. Vi har också länkat till etiketten barn då vi tyckt att vissa rätter brukar vara populära hos barn eller där de lättare kan vara med och laga maten.

Vi tror att det som varit vår främsta "hemlighet" är att vi prioriterat just denna fråga. Livet med barn karaktäriseras av brist på tid och ork, därför orkar man inte prioritera allt och ta alla strider. Det man brinner för och väljer att kämpa med brukar man få igenom - tycker exempelvis vissa föräldrar att det är jätteviktigt att barnen är ute mycket så ser de till att få tid för friluftsliv, kanske på bekostnad av att laga mat från grunden hela tiden. Vi har istället fokuserat på matlagning från grunden och gemensamma måltider som får ta lång tid, på bekostnad av annat. T.ex. har vi ofta fått prioritera bort att rita eller bygga med lego med henne till förmån för matlagningen (för att inte tala om att vi endast har ett barn som gör att vi har mer tid och färre viljor och smaker att tillgodose). Visst har vi ofta känt oss som dåliga föräldrar för att vi prioriterar bort andra saker! Därför tycker vi att den första frågan ni ärligt ska försöka ställa er innan ni ens funderar på att ta strid för maten är: Är jag/vi tillräckligt intresserade av matfrågan för att orka fokusera på och prioritera att lägga energi på matvanorna hemma? Eller känns det mest som att vi "borde" detta? Vad kan vi tänka oss att prioritera bort? Det går inte att satsa på allt, så enkelt är det!

Nu till tipsen! Ett första tips är att ha en realistisk förväntning på hur mycket barnen äter, redan här kan många problem undvikas. Många upplever att problemen med dålig aptit börjar kring 1-års åldern. Föräldrarna är vana vid att babyn har haft god aptit innan, men sedan börjar 1-åringen rata mat och äta mindre, och föräldrarna får panik och börjar truga. Faktum är dock att barn kring 1-års åldern genomgår en ganska dramatisk minskning i sin aptit, vilket är helt naturligt. 

För det första så fokuserar barnet under första levnadsåret på att växa väldigt mycket - under den tiden tredubblar babyn sin vikt, och skulle den fortsätta med det efter 1-års åldern skulle man få en tvååring som väger över 30 kilo. Mellan 1 och 2 år ökar barnet dock relativt lite i vikt och utvecklingen fokuserar på andra saker - exempelvis att utveckla hjärnan och motoriken, och för detta är det jätteviktigt att barnen får i sig mat av hög kvalité snarare än att de får i sig mycket mat/många kalorier. Bättre ibland med en mindre portion lax, broccoli, ärtor och potatis än att de "äter ordentligt" men bara vitt bröd med smör eller pasta med ketchup. Därför kan det vara bra att fokusera på bra mat just i den åldern!

För det andra har man mellan 6 och 12 månader övergått stegvis från amning/flaskmatning till mer och mer fast föda, vilket ger illusionen av att barnets aptit ökar i rasande takt, när det egentligen handlar om att andelen fast föda ökar samtidigt som barnet förstås äter mer eftersom det blir större. För det tredje - när barnet börjat bemästra ätandet och utvecklar mer självständighet i 1-års åldern börjar det också inse att det själv kan välja att äta eller inte äta, och därmed kontrollera någonting konkret i sin omgivning i en period när det känner att det inte kan kontrollera mycket annat omkring det. Detta kan ge en lust att experimentera med egen vilja och att äta eller inte äta olika sorters mat, "för att jag kan". 

Det blir lite olyckligt om dessa tre faktorer samspelar redan i 1-års åldern till att skapa en jobbig situation kring maten där barnet känner sig pressat att tycka om vissa saker eller att äta och föräldrarnas tjat ger dålig stämning kring maten. Försök därför att ha en mer avslappnad attityd till maten och tänk på att barns kroppar ger dem impulser att äta på samma sätt som er egen kropp. Det är ovanligt att barn på riktigt blir undernärda av att äta för lite - däremot blir de ofta felnärda av att få för mycket chips, läsk, sötsaker, vitt bröd och annan näringsfattig föda och för lite protein av bra kvalité samt grönsaker och frukt. 

Det är dock klart - vi vill gärna att barnen ska äta när vi har varm mat förberedd och inte att deras kropp signalerar hunger en timme senare, vilket förstås är en viktig anledning till trugandet. Något som de flesta egentligen tycker är självklart men som faktiskt är lätt att glömma bort är att se till att inte ge barnet snacks eller juice innan måltiderna för att aptiten ska vara på topp när ni har förberett mat. Två timmar innan en måltid ska barn helst bara dricka vatten (detta är också viktigt för tänderna förstås). Det blir exempelvis följande måltidsrytm för en 1-åring:  frukost kl 7, mellanmål kl 9.30, lunch kl 12, mellanmål kl 15.30, middag kl 18 och välling kl 19.30. Ingenting däremellan! Detta blir ibland svårt eftersom barnen kan börja tjata om hunger/mat ca 1/2 timme innan maten. Att planera så att maten inte blir försenad i onödan är då viktigt, samt att ha lite is i magen när tjatet sätter in. När gnället börjar "jag är hungrig!" kan man svara t.ex. "Vad bra! Vi ska ju äta snart! Vill du hjälpa till?" (Är det ofta mycket tjat innan tex just lunchen så bör man förstås fundera på ifall frukosten/mellanmålet borde bli större). Det kan också vara smart att ställa fram lite grönsaker i ett sådant läge när tjatet börjar, tex tomater, morotsstavar mm. som plcok-förrätt. 

Att ha relativt regelbundna måltider gör också mycket för aptiten då kroppen snabbt lär sig att förvänta sig mat vid dessa tidpunkter. Mellanmålen kan hållas relativt små, men ska inte enbart bestå av frukt eller kex som ger blodsockret en skjuts utan att ge magen så mycket att smälta, det bäddar för hungerattacker och tjut innan nästa måltid. En mindre macka med matigt pålägg som ost och skinka, jordnötssmör, avokado eller leverpastej, en liten skål med yoghurt och müsli eller keso med skinkbitar i funkar bra. Är man på språng kan det duga med en banan eller en näve blandade nötter (om de är tillräckligt stora för att äta nötter). Läs mer om förslag på lämpliga mellanmål i detta inlägg. Saft, läsk, kakor och godis ska man undvika i möjligaste mån till vardags tycker vi, annars riskerar gnäll och matproblem att komma som ett brev på posten när blodsockret sjunker igen. Dessutom är det viktigt att små barn får i sig många olika näringsämnen, bra fetter och bra protein så egentligen har vi inte "råd" att slösa bort kalorier på näringsfattiga men mättande sockerbomber som sedan förtar aptiten när nyttig, näringsrik mat serveras.

En till sak som vi upptäckt är att det finns mycket uppfattningar i samhället om vad barn tycker om och inte tycker om för mat och att många föräldrar tror från början att barnen inte kommer att tycka om exempelvis spenat, broccoli, oliver, mörk choklad eller starkare kryddor och därför aldrig ens testar. Vårt tips är att vara fördomsfri och låta barnen testa det mesta. Vi har också märkt att många snabbt bestämmer sig för att barnet tycker om x och y och tycker inte om z och sedan följer detta utan att testa igen. Barn behöver dock tid på sig att vänja sig vid och acceptera en ingrediens, och försök har visat att om man serverar samma sak (tex ärtor) några gånger så vänjer sig barnet vid att se ärtorna och att andra personer äter dem och börjar kanske äta själv när man serverar dem för 5:e gången. Har man då tjatat och trugat om ärtorna en massa redan kanske intresset för dem har minskat radikalt. 

Barn börjar ju också utveckla egen vilja och egen identitet och det blir lätt en vad man tycker om passar bra som något att hänga upp identiteten på: 'pasta är min favoriträtt, jag gillar inte broccoli'. Men, det är viktigt att inse och förmedla att smaken utvecklas hela tiden, även hos vuxna, och om man inte låst sig fast vid vad man gillar och inte gillar utan är öppen för att testa kan det ofta hända att man plötsligt börjar tycka om något man inte tyckte om innan. Detta är viktigt att påpeka för barnen. Säg t.ex: "jaha, tyckte du inte om det nu, det kanske du börjar göra när du blir äldre". Bara att prata i termer av "tycker du inte om det än" antyder att detta inte är hugget i sten. Vi upplever att många föräldrar nästan förekommer barnen, exempelvis om de är bortbjudna och det serveras spenat genom att säga "Kalle gillar inte spenat" innan han ens har testat. Detta är säkert för att det känns dumt om barnet inte äter något som lagts upp på tallriken , men när nu spenaten redan är tillagad, varför inte säga "senaste gången Kalle testade spenat verkade han inte tycka om det, men nu har du ju blivit lite större så nu kanske du tycker om det, vill du testa?", eller bara inte säga något och se om inte Kalle kanske testar självmant?

Ett tips om man vill att barnet i alla fall ska smaka på något som det inte vill äta är att inte vara så "på" och så angelägen utan försöka väcka barnets nyfikenhet. Man kan börja med att själv ta för sig av något och prata om den maten och hur den smakar, för att sedan försiktigt sträcka fram matbiten, inte för nära, och säga "lukta!". Barnet kan då själv sträcka fram näsan och lukta. Sedan kan man ta bort maten och lukta själv, prata lite om hur den luktar och vad det är och äta av det. När man tar bort maten tar man också bort pressen att smaka och det får ofta effekten att barnets nyfikenhet kan växa. Då kan man hålla fram maten igen och säga "vill du smaka lite, lite?" och visa själv hur man tar lite, lite på tungan. Detta tycker ofta barn känns ofarligt. Låt barnet igen själv sträcka sig mot skeden/matbiten. Prata igen om hur det smakar. Säger nu barnet att det inte tycker om det, så kan man säga "Ok, då behöver du inte äta, kanske tycker du om det nästa gång" och äta upp maten med god aptit själv, inte försöka truga mer. Kanske ger det inte resultat denna måltid, men nästa gång kanske barnet smakar självmant och äter. Ett tips vi fått från en bok om detta som vi tycker fungerar väldigt bra är att prata mycket om maten medan man äter, om dess färg, form, konsistens o.s.v. Man kan prata om olika grönsaker exempelvis, vilka som är mjuka och vilka som är krispiga och knastrar när man äter. Det både känns bättre och fungerar bättre än att truga och lirka (en för pappa... här kommer bilen brum brum etc.) eller muta (ät lite till så får du mer efterrätt sedan...).

Sist men inte minst har vi en viktig princip hos oss - det är inte OK att prata om mat som äcklig. Detta kanske känns som att försöka kämpa emot samhället i stort där detta tenderar att vara fullständigt accepterat, men vi tror det är jätteviktigt för att visa på matens värde och det har fungerat här hemma hittills, trots att andra barn på förskolan pratar om äcklig mat. Maten hemma är lagad med omsorg och kärlek, oftast tycker man det är gott, ibland tycker man inte om vissa ingredienser eller maträtter. Maten ÄR inte god eller inte god, utan olika människor TYCKER den är mer eller mindre god, vilket faktiskt är en viktig skillnad. När barn säger "broccoli är äckligt" menar de ju egentligen "jag tycker broccoli är äckligt" - någon annan kommer dock tycka tvärtom! 

Vi tycker inte heller det är rimligt att använda ordet äckligt om mat - avloppsvatten är äckligt och bajs luktar äckligt. Viss mat kan ha blivit dålig ibland, men då kan man prata om den som att den har blivit dålig och oätlig. Det är helt enkelt otrevligt att säga att mat som någon lagt ner tid och energi på att laga är äcklig och andra personer som tycker att maten är god ska inte behöva höra att den 'är' äcklig. Så här hemma är vi noga med att säga "jag tyckte inte om xx" och då kan en någon t.ex. svara "nehej, ok, jag tyckte den var god, men om du inte tyckte det så kan du väl peta bort det" och så behöver det inte bli någon större sak av det. Ibland kanske maten inte blev helt bra, ett nytt recept kanske inte blev så lyckat eller så blev pastan överkokt, eller potatisen bränd, men då kan man ta upp just detta och fokusera på att identifiera problemet istället för att bara konstatera att det inte är gott ("den här broccolin kokade nog lite länge, den ät lite mjuk att tugga på och det är godare om den är lite mer tuggig eller hur...")  - det förhindrar kanske att barnen konstaterar  "jag gillar inte broccoli" istället för att "denna gång blev inte broccolin så god som den kan vara".

Ska man erbjuda något annat om barnen inte tycker om maten? Vi försöker att inte studsa upp direkt och duka fram något annat. Ibland börjar dottern äta efter ett tag ändå fast hon klagat på något eller varit skeptisk i början, det har hänt att hon äter upp allt trots allt, och kanske går det att äta något av det som finns på bordet (man kan ju planera så att man kombinerar någon favoritingrediens med andra mer oprövade). Vi kan ta fram något enstaka komplement om det är rimligt att hon inte gillar det som erbjuds (tex om det är för starkt). Är det mat som hon ätit flera gånger förut och borde tycka om så erbjuder vi inget annat om hon plötsligt inte vill ha. Blir det en måltid som barnet knappt äter något är det bra att ändå försöka vänta till nästa måltid så att det inte blir så att det åker fram mackor direkt efter middagen om barnet inte ville ha middag, det blir lätt en ond cirkel. Är ni oroliga för att barnet ska bli på dåligt humör p.g.a. hunger eller vakna på natten kan ni kompensera lite i smyg genom att flytta fram nästa måltid lite, ge ett matigare mellanmål, eller ge lite mer välling än vanligt på kvällen om middagen blev skral. 

Vad serverar man lämpligast till småbarn över 1 år då? Ja, de flesta recept som finns på denna blogg har vi serverat till vår dotter när hon var liten. Anpassningen har oftast handlat om hur vi lägger upp maten, särskilt vissa rätter som är "sammanblandade" kan få separeras lite så att hon får koll på ingredienserna. Som en wok med kokosmjölk exempelvis, då lägger vi upp riset på ena sidan av tallriken och sedan ser vi till att det går att se vilka grönsaker som simmar runt i såsen, så att hon känner igen morotsbitar, broccoli och laxbitar exempelvis (då äter hon ofta tex först alla morotsbitar, sedan alla laxbitar, osv). Hon har liksom många barn svårt för grönsaker som är för sönderkokta i konsistensen utan föredrar när de är råa eller åtminstone krispiga, men det passar ju bra med att det är godare och nyttigare att inte överkoka grönsaker. Mer "ihopkokta" rätter som lasagne eller köttfärsås funkar bra, så det är något med halvt igännkännbara grönsaker som är lite "sladdriga" som inte funkar. Det ska vara antingen eller - mat som har bitar som går att identifiera tydligt och äta separat, eller mat som kan klassas som "sås". Detta har säkert något att göra med ett psykologiskt behov av att kunna klassifiera saker i tydliga kategorier för att känna att man har koll på omvärlden.

Detta blev ett riktigt långt inlägg, grattis till er som orkade igenom hela! Dela gärna med er av egna tips eller tankar i kommentarerna, och utkik efter nästa inlägg på detta tema om ni tyckte detta var intressant! Kom ihåg att kika på inlägget från när dottern blivit 10 år om ni är nyfikna på hur det gick!

Paj i långpanna med olika fyllningar - här svamp och renskav!

Såhär när det börjar bli kallt kan det kännas lite torftigt med sallad till lunch eller lunchlåda, man vill gärna ha något varmt. Då kan det vara smidigt att göra en rejäl paj som funkar både till lunch på helgen och sedan blir smidiga lunchlådor under veckan. Paj blir ju bara godare om den står i kylen några dagar, och är inte knepigt att värma i micron. Här är ett recept på paj i långpanna som var med i en Ica Buffétidning 2009 som vi fastnat för. Det fungerar också för bufféer, som picknick eller plockmat eftersom det blir rejält med paj. Man får också relativt lite av det mindre nyttiga pajskalet kontra den goda fyllningen om man gör paj i långpanna...

Testa gärna andra fyllningar, exempelvis rödlök, lammfärs, rosmarin, vitlök och chèvre, eller testa päron, valnötter och ädelost för en vegetarisk variant. Det finns fler förslag på vegetariska och köttiga fyllningar, samt ett pajskal med mindre smör i, i det här receptet, fast här får ni dubbla fyllningen förstås. Behöver ni inspiration till vad man kan ha i sidosalladen? Titta här.

Paj med renskav och svamp

Paj med svamp och renskav serverad med sallad.

ca 10 portioner (lunchportioner med sallad)

Pajdeg
250 g smör
6 dl mjöl (ca hälften vetemjöl och hälften grahamsmjöl, eller annan blandning som ni föredrar)
5 msk vatten

Äggstanning
5 ägg
5 dl mjölk
1/2 tsk salt
peppar ca 2 krm

Rejält med paj när man gör i långpanna!

Fyllning:
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
500 g svamp
1 gul paprika
500 g renskav
1 st chili eller sambal oelek
3 dl västerbottenost
1 tsk salt
1 krm peppar ur kvarn
2 tsk smulad/repad timjan

Blanda ihop smör med mjöl och finfördela till en grynig massa, tillsätt vatten och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en långpanna och nagga den med gaffel, ställt kallt i 15-30 minuter (eller över natten!).

Hacka lök, paprika och svamp samt chili till fyllningen. Stek svampen utan smör eller olja tills den vattnat ur sig, stek sedan i smör och krydda med salt och peppar ur kvarn. Lägg i lök, paprika och renskav lite i taget, samt pressa i vitlök och vänd ner hackad chili. Rör om hela tiden, häll i mer olja i pannan om det krävs. Låt fyllningen svalna. Riv ca 3 dl västerbottenost. Blanda ihop äggstanningen genom att vispa ägg, mjölk, salt och peppar.

Sätt ugnen på 200 grader och förgrädda pajskalet ca 10 min mitt i ugnen. Fördela den stekta renskavsblandningen i pajskalet, häll på äggstanningen och strö över västerbottenosten. Grädda i 25 minuter i ugnen. Servera med sallad.

Övrigt: kanske lite stark i smaken för vissa barn och innehåller flera allergener - mjölk, mjöl och ägg.

Farfars frukostkakor - baka med barn till Fars dag

Fars dag inföll i år lägligt samtidigt som farmor och farfar är på besök i en vecka och vi passade på att fira lite extra. Farfar är nu pensionär, men han har alltid arbetat med händerna och under tiden han arbetade tidigt morgonskift lade han sig till med (o)vanan att äta kakor och kaffe till frukost, något han fortsatt med ända sedan dess (men det är förstås svårt att moralisera över när på dygnet man intar sina kalorier!). Frukost består alltså idag av först kakor och kaffe och sedan gröt. Vi kom därför på idén att  Freja skulle få vara med och baka en burk med "farfars frukostkakor" som han kunde äta av varje morgon.

Efter lite letande på nätet hittade vi ett recept på småkakor som uppfyllde kravet på att en 2,5-åring skulle kunna vara med och baka (dessa ska tas ut med formar, precis som pepparkakor, penslas med ägg och pudras med kanel och socker, alla dessa moment kunde Freja faktiskt hjälpa till med). De var smidiga eftersom vi kunde göra degen dagen innan, ha den i kylskåp och sedan baka ut kakorna när det var dags. Kanel är dessutom Frejas favoritkrydda (eftersom vi har det i hennes välling som hon älskar) så det passade därför extra bra. 

Kakorna blev fina och spröda. Småkakor är ju inte jättespännande i smaken men man kan alltid testa variationer genom att pudra med råsocker, krydda med kardemumma eller ingefära etc. om man vill. Farfar uppskattade förstås kakorna mycket!

Farfars frukostkakor eller Fars dags-kakor
ca 50

3 1/2 dl vetemjöl 
1 dl potatismjöl
1/2 dl socker
1 äggula
200 g smör (Ok med salt smör)
1 msk kallt vatten

Garnering:
1 ägg
florsocker eller råsocker
kanel

Börja med att blanda mjöl, potatismjöl och socker i en bunke. Tillsätt därefter äggulan, rumsvarmt smör i skivor och vatten. Arbeta ihop degen snabbt. Låt degen vila i plastpåse i kylskåp i ca 30 min (eller över natten om man vill). Ta ut degen ca 1/2 timme innan ni ska använda den ifall den varit i kylskåp länge. 

Kavla/tryck ut degen på mjölat bort tills den är ca 3 mm tunn och ta ut kakor med hjälp av formar eller mått, pepparkaksformar går bra. Lägg kakorna på plåt med bakplåtspapper och pensla kakorna med uppvispat ägg. Strö därefter ett tunt lager kanel och socker på dem. Grädda mitt i ugnen i ca 9-10 min på 200 grader. Låt dem svalna och pudra gärna med lite florsocker vid servering. 

Övrigt: Innehåller ägg, gluten och laktos. 

Stekt ris - resträddaren nr 2!

Stekt ris i skål från Indiska med ätpinnar från Kina

Vi skrev ju nyligen om resträddaren pyttipanna, och tänkte nu följa upp det med en annan schysst resträtt, denna gång från Asien: stekt ris. Man kan lätt föreställa sig hur denna rätt kom till - middagens rester bestående av olika grönsaker och kokt ris stektes ihop för att ge lite extra smak, man knäckte ner lite ägg i rätten och tillsatte några nävar nötter och voilá - lunchen stod på bordet, en bra kombination av kolhydrater, grönsaker, fett och protein!

Vi använder lite samma princip som pyttipannan för att fixa stekt ris - när vi får kokt ris över från någon måltid fryser vi in det i en bytta med texten "stekt ris", som fylls på allt eftersom. Det gör inget om det blir en blandning av råris, jasminris och basmatiris, det blir bara mer spännande. På samma sätt kan vi frysa in stekt svamp eller andra stekta eller grillade grönsaker som lök, paprika, aubergine etc. som inte har gått åt under en måltid. Eller om man använt majs från burk till en maträtt och fått majs över, kan man frysa in även den. När byttan i frysen är full med ris brukar det vara dags att göra maträtten, och vi ser över vad vi har för infrysta grönsaker och kompletterar med det vi känner för. Receptet nedan är därför ett exempel endast på hur det kan se ut.

Stekt ris
ca 4 portioner

Stekt ris här med kyckling, paprika, cashewnötter och quinoa

Rapsolja eller jordnötsolja att steka i
Kokt ris, ca 800 g
2-3 st gul lök
ca 500 g svamp
2 st paprikor, olika färger
1 stor burk majs
gärna andra grönsaker: t.ex. purjo, stekt aubergine, gröna ärtor, haricots verts...
2-3 st ägg och/eller ev. räkor/kyckling
2 klyftor vitlök
1 st chili
1 bit strimlad ingefära
3-4 dl nötter, t.ex. jordnötter, cashewnötter

Börja med att hacka de råa ingredienserna, om du har några, d.v.s. lök, svamp, paprika mm. Stek dessa i en stor stekpanna eller wok i några minuter i rapsolja eller jordnötsolja. Blanda ner chili, vitlök och ingefära. Krydda som ni vill, uteslut chili, vitlök eller ingefära om ni inte tycker om eller inte tål det, krydda med paprikapulver, citrongräs, sambal oelek eller curry om ni föredrar det. Dela under tiden ev. frysta upptinade grönsaker i lagom små bitar, skölj av majs i durkslag. Maka undan de stekta grönsakerna från mitten av stekpannan/woken, häll i lite extra olja och knäck ner 2-3 ägg i stekpannan. Stek på rätt hög värme i någon minut och rör om så att äggen trasas sönder, rör runt äggbitarna i grönsaksröran. Häll i kokt ris och de redan stekta grönsakerna samt majsen. Häll i lite åt gången och häll på extra olja när det behövs, blanda runt hela tiden så att rätten blir genomstekt. Hacka nötter och rör ner mot slutet så att de blir varma. Det kan vara gott att servera med sweet chilisås till, eller kanske chutney.

Eftersom rätten är en allt-i-ett-rätt och man kan äta den ur en skål med bara gaffel om man vill passar det ganska bra som matlåda eller som bufférätt eller utflyktsrätt, vid tillfällen då man ska kunna stå och äta eller där det är bra att skapa så lite disk som möjligt.

Övrigt: vegetariskt, uteslut ägg för veganvariant, tillsätt då mer nötter. Går att göra med mild smak som passar barn, även om de kan vara skeptiska till sammanblandade rätter som denna. I sådana fall kan man steka lite ris med ägg separat till dem och servera med majs, ärtor och nötter i skålar vid sidan om exempelvis. Har man mycket ingredienser i frysen går rätten väldigt snabbt att laga!