Skördefest! Recept på mat från odlingarna - rödbetor med getost och honung

Nu börjar vi verkligen skörda frukterna av vårt arbete på kolonilotten och i krukor och rabatter här hemma vid husväggen och kan plocka hem stora mängder ärtor, bönor, rödbetor, zucchini, morot, sallad samt förstås härliga små tomater. Arbetet som man lade ner i våras med att förkultivera tomater, eller gräva på kolonilotten, tycks nu som en billig investering när den ger så mycket tillbaka!

Freja tycker om att följa med till kolonilotten och hjälpa till att plocka, hennes stora favorit är morötter som vi gräver upp och sköljer av direkt, de har så tunt skal att hon där och då kan äta direkt. Hon kan lätt knapra i sig 5-6 mindre morötter på en gång! Sedan tjatar hon järnet hemma om att få morötter till mellanmål!

Tomaterna är också goda som små sötsaker, sprängfyllda med smak. Vi fick tyvärr lite problem med tomaterna i år, något som heter pistillröta, och som ser ut som insjunkna bruna fläckar längst ner på tomatens ände. Det beror tydligen på kalciumbrist i plantan och uppstår om man gödslat ensidigt (för mycket natrium, vilket vi nog hade) och det varit lite oregelbunden vattentillgång. Det var ju en väldigt varm sommar så det blev lätt att plantorna blev väldigt torra för att sedan få mycket vatten. Vi köpte KRAV-märkt benmjöl som vi hade på och sedan dess har tomaterna sett bättre ut, nästa år ska vi blanda i lite av benmjölet i jorden från början.

Nu till recepten på vad man göra med maten man skördar! Det roligaste tycker vi är att anordna en liten "skördefest" med plockmat från trädgården. Ikväll hade vi det som fredagsmys, lite överambitiöst kanske, men det blev väldigt gott! Helt vegetariskt också. Vi gjorde rödbetor med fetaost i ugn, tre sorters ångkokta bönor, tomatsallad med basilika, morötter, gurka och slutligen lite zuccinisoppa med getost för att få lite varm mat i oss. Kändes lite kul att det mest var salt, peppar, ost, honung, olja, kikärtor och pumpakärnor som var köpemat i vår middag, 11 odlade ingredienser räknade vi till, och vi hade lätt kunnat lägga till sallad, ärtor, potatis och mangold också för att komma upp i 15. :)

Zucchini/squash får man ju ofta mycket av åt gången och det kan vara svart att göra åt allting. Här finns ett jättegott och enkelt recept på zuccinisoppa med kikärtor som gör soppan extra krämig. Denna gång hade vi i lite spiskummin och ett stänk av chili för att ge lite mer sting till soppan. Man kan också göra grillade grönsaker på grill eller i ugn för att äta som snacks eller till en lyxig grönsakspasta. Om man fått en riktigt stor zucchini kan man göra fylld zucchini som är en stående favorit här hemma.

Bönor i alla former (vaxbönor, haricots verts och bondbönor) är som godast lättkokta/ångkokta med flingsalt tycker vi. Det är gott att äta bara som snacks, eller som tillbehör till en maträtt med fisk/  kyckling/ köttfärs/ linser eller varför inte till en lyxmiddag med entrecote om det är något särskilt att fira.

Det är så tragiskt att fina svenska bönor som växer så bra här i Sverige och blir så goda nästan inte går att få tag i längre i vanliga mataffärer eftersom de blivit helt utkonkurrerade till förmån för bönor och ärtor från Kenya som är lika eländiga och smaklösa året runt. Ofattbart, men vi antar att det på något sätt ändå blir lite billigare att flyga hit bönor från Kenya än att odla dem här, vilket leder till att affärerna struntar i att ta in svenska bönor. Enda utvägen är att odla själv och som tur är så är just bönor och salladsärtor superenkelt och jättetacksamt att odla. De tål kyla, torka och behöver ganska liten yta för att ge jättemycket skörd. Se bara här i korgarna hur mycket vi fick från några rader på ca 4 meter, och detta är en skörd av säkert 4-5 skördar.

Slutligen, rödbetor med getost/fetaost, honung samt pumpakärnor är en riktig favoriträtt som konstigt nog inte nämnts på bloggen tidigare. Vi åt så mycket av den en höst för några år sedan att vi fick riktig överdos och pallade inte att äta rödbetor på flera månader efteråt! Geotst blir välidgt gott men vi gör för tillfället med fetost eftersom Freja älskar ugnsgrillad fetaost just nu.

Rödbetor med getost, honung och pumpakärnor

4 portioner (till plockmat, kombinera med 1-2 andra smårätter)

5 medelstora rödbetor
1/2 paket fetaost
pumpakärnor
olivolja
flytande honung

Förkoka sköljda men inte delade eller snoppade rödbetor med skalet på i rikligt med vatten i 10-15 minuter tills de blir mjuka. Häll av och låt betorna svalna något, då är det lätt att ta bort skalet med händerna. Dela dem i klyftor och lägg i en ugnsfast form. Smula fetaosten över betorna, strössla över pumpakärnor och spraya/ringla lite olivolja över. Sätt in i 200 grader varm ugn i ca 15 minuter. Ta ut ur ugnen och låt svalna lite innan ni ringlar på flytande honung. Servera och ät ljummen - mums!

Serveringsskålar från Bruka design och Indiska.

Dag 1 Test Gröna Kassen vegetarisk ekologisk matkasse

Idag började testet av Gröna Kassens matkasse (läs mer om den här). Lite spända väntade vi vid 19-tiden och i princip exakt på utsatt tid ringde det på dörren hos oss, och en trevlig man stod utanför med två pappkassar, detta efter att tidigare ha ringt och sagt ungefärlig tid och kontrollerat adressen. Felfri leverans alltså, och allt innehåll i kassen fanns med. Vi hade förberett oss med att ge lilla Freja mat vid 18 och hade själva då ätit lite så att vi skulle klara att ställa oss och laga mat. När kassarna anlänt lade vi henne snabbt, varefter vi kunde packa upp och granska innehåll och menyer. Spännande!

Det märks att Gröna Kassen bemödar sig om att skaffa ekologiska råvaror och att man tänker säsongsanpassat. Såhär i vintertid innebär det en hel del konserver och burkar och mest kål och rotfrukter i form av grönsaker, vilket förstås gör det extra utmanande att dessutom skapa god och näringsrik vegetarisk mat. Vi får känslan av att det är ett litet nystartat företag som drivs av två eldsjälar, och kan inte låta bli att undra hur lätt det är att få lönsamhet i denna affärsidé...tyvärr. All heder åt dem som försöker och hoppas att det lyckas!

Vi äter ju själva både kött och mjölkprodukter, och därför känner vi inte riktigt ett behov av att använda "köttersättning" när vi lagar vegetariskt, utan nöjer oss med det protein som bönor, linser, ärtor, nötter, svamp och då ost och mjölkprodukter ger. I denna kasse som ska lämpa sig även för helvegetarianer och därför även är fri från mjölkprodukter (och därför förstås passar även laktosintoleranta) fanns det dock en hel del livsmedel som vi inte använder till vardags - vegetariska gyros, tofu och soyagrädde exempelvis (se bild). Det ska bli spännande att testa denna mat! Grönsaker och rotfrukter som syns på nästa bild låg det mesta i lösvikt i en kasse utan en massa plastpåsar kring, som kändes fräscht. Det mesta kommer tydligen från gårdar i närheten av Stockholm som man har samarbete med. Det enda i kassen som inte var ekologiskt var färdig hummus med pinjenötter i, enligt kassens egen deklaration. Dock tror vi inte heller ruccolan från Orto Novo är ekologisk, även om den odlas utan bekämpningsmedel (den är inte eko-märkt iaf...).

Hursomhelst, känns bra med en kasse som faktiskt innehåller nästan uteslutande ekologiskt, till skillnad från Coops "ekologiska" kasse som vi testat tidigare som faktiskt innehöll ganska många icke-ekologiska varor.  

Eftersom Adrian sportar på tisdagkvällar bestämde vi oss för att förbereda sås och sallad även till tisdagens middag så att Flora skulle få det så lätt som möjligt att laga färdigt den imorgon med Freja rännande kring benen. Vi satte så igång att laga måndagens middag, en sallad som skulle ätas med pinjenötshummusen och samtidigt koka sås och göra vitkålssallad till tisdagen. Enligt receptet skulle måndagens middag ta 25 minuter att förbereda, och det tog oss två drygt en halvtimme att göra den samt då delar av tisdagens mat, så det stämde väl hyfsat. Salladen innehöll canihua, som vi aldrig tidigare testat eller ens hört talas om. Det påminde mycket om quinoa, såg ut ungefär som svart quinoa fast med mindre korn. Så små faktiskt, att det inte gick att skölja dem i vår sil, utan vi fick koka dem osköljda. Vi var rädda att det skulle bli besk smak, men det blev det inte. Salladen innehöll även stjälkselleri, äpple och gröna oliver samt enkel dressing av vinäger och olja, vi lade dessutom till lite rödlök på eget bevåg.

Det blev gott och fräscht, liknade vintersalladen som vi lagt upp recept på nyligen. Så det fick tummen upp från oss, och hummusen till var också mycket god. Vi som alltid gör egen hummus tyckte nästan det kändes för enkelt med färdig, men det var skönt eftersom det redan var ganska sent på kvällen och det sparade tid. Vi rostade lite bröd till och serverade med en liten pöl livolja i mitten.

Gott och fräscht första dagen alltså!

Se våra andra inlägg om Gröna kassen:-Canihuasallad med pinjenötshummus + leverans och allmän information
-Gyros med potatis och bearnaisesås
-Pasta med kikärtor och broccoli
-Basilikabiffar med potatisgratäng
-Tofugryta med canihua och kålsallad och sammanvägt betyg
-Tävling

Vinter - säsongsinspiration

Vintermaten äter vi från att julhelgen är passerad och fram till påsken ungefär. Förr kallades denna tid för fastan, och det berodde förstås på att maten började sina efter höstens skördemånader och julens frosseri, och det var fortfarande långt kvar till vårens ägg, kyckling, och primörgrönsaker. Jordbruket låg i träda och man satt inne och värmde sig och pysslade med olika saker som inte hinns med under sommarmånaderna, och gjorde därmed också av med mindre energi så att man klarade fastans färre måltider, mindre portioner och enklare mat. Här fick man igen för hur flitig man varit under sommaren och hösten med att salta och lägga in fisk, torka kött, sylta bär och frukt med mera.

Även om vi inte fastar på vintern nuförtiden kan det vara en bra tid att äta lite mer hälsosamt – det känner också många spontant för att göra efter julmånadens excesser. Vi kan idag översätta fastan till att man i möjligaste mån försöker skippa onödiga efterrätter, fikastunder och chipsfrossa och istället satsar på mycket citrusfrukter, fisk, bönor, linser, rotfrukter och vissa grönsaker under den här tiden. Givetvis kan man behöva något gott i samband med vinterns utflykter i snön och semlan hör ju årstiden till. Men kanske ska man försöka hålla igen resten av dagarna - och öva lite på självbehärskningen, något som ju också var en poäng med fastan.

Vintern kan verka som en av de tråkigaste säsongerna i Sverige, då färska grönsaker tenderar att vara svåra att hitta och de flesta med goda intentioner att äta säsongsbetonat kan tappa sugen. Hur ska man tänka? Ja, som tur är så är det ändå säsong för flera av de ingredienser som man så väl behöver under vintern. Fisk och skaldjur är ju generellt i säsong under vinterhalvåret, och det passar utmärkt till hälsotemat eftersom omega-3-rik mat som fisk och linfrö samt andra nyttiga fetter som avokado, också i säsong, smörjer huden och ögonen och bidrar med D-vitamin då solen står för lågt på himlen för att hjälpa oss med det. Kokosmjölk rekommenderas faktiskt också av skönhetsexperter för att huden ska vara smidig, och det passar ju väl in på vinterns konserv-tema i brist på färska råvaror. Detsamma gäller konserverad tomat, som också är en riktig vitamin- och lykopenbomb och vinterns härliga citrusfrukter som hjälper till att hålla förkylningarna borta. Grytor och soppor värmer, är gott, nyttigt och ofta billigt, vilket kanske också är välkommet efter julens utgifter. Så det finns egentligen många skäl att välkomna vinterns mat!

Vinterns mat:

• Citrusfrukter - Apelsin, citron, grapefrukt, mandarin, pomelo - och jättegoda blodapelisner som är i säsong nu!
• Lyxfrukter som ananas, granatäpple (supernyttigt!) och kiwi
• Äpple finns fortfarande!
• Avokado - passa på!
• Fisk – fryst och färsk, samt räkor
• Färska grönsaker: Broccoli! Kål, blomkål, brysselkål, palsternacka, morot
• Frysta grönsaker: Spenat, haricots verts och sparris är gott om man gör rätt när man tinar/tillagar och inte överkokar
• Tetra/konserver: Tomatkross, olika sorters bönor och majs 
• Frysta bär – passar till nyttiga smoothies, och i frukostgröten eller yoghurten. 
• Konserverad och torkad frukt kan man unna sig nu också. 
• Potatis passar nu bäst som potatismos/puré eller ugnsbakad potatis
• Passa på att äta gryner, ris och pasta
• Sötsaker: semlor, våfflor och pannkakor, chokladdesserter som inte kräver färska bär eller fruker.

Köttguiden och jordbruksverkets rapport om svenskarnas köttkonsumtion

Idag rapporterades det i bland annat DN om Jorbruksverkets nya rapport "En hållbar köttkonsumtion", som belyser köttätandet ur flera olika aspekter. Tydligen äter svenskarna flera kilo mer nötkött än EU genomsnittet (och mindre kyckling än genomsnittet). Drygt 25 kilo per person och år, vilket är dåligt ur ett klimatperspektiv eftersom nötkött har stor påverkan på klimatet, som jag skrivit om tidigare. Överhuvudtaget äter vi för mycket kött, vilket nu Jordbruksverket också kommit fram till, något jag också resonerat kring i ett annat tidigare blogginlägg. 

Svensk köttproduktion är i allmänhet bättre än i många andra länder, särskilt eftersom man ger mycket mindre antibiotika till djuren. Ändå ökar konsumtionen av importerat kött, som nu står för 44% av allt kött som äts i Sverige. Säkert beror detta på priset i min mening, men Jordbruksverket väljer att tro att svenskarna inte vet bättre, och föreslår information och politisk styrning i form av en koldioxidskatt som skulle göra utländskt kött producerat på mindre klimatvänliga sätt dyrare, och därmed främja det mer klimatvänliga köttet i konkurrensen. 

Tråkigt nog väljer DN att vinkla detta som "svenskar kan tvingas skatta för kött", trots att de på Jordbruksverket varit noggranna med att vara nyanserade och  säger: "Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera"

I samband med detta kan jag förorda en annan nyhet, nämligen "köttguiden", som är tabell framtagen av  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter. Här kan man se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om vår höga köttkonsumtion. 

Den till synes enkla tabellen bygger på gedigen forskning och forskarna har fått ta ställning i en hel del svåra överväganden, eftersom olika miljömål ibland kan stå mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan vi göra mer medvetna val.Dock är det ju ganska uppenbart att ekologiskt kött ligger bäst till i alla kategorier. Det är också ett tydligt budskap även här att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås.

Vill du dra ditt strå till stacken men behöver idéer till goda vegetariska rätter? Sök på "vegetarisk" på denna blogg. Har du tips du vill dela med dig av? Skriv i kommentarsfältet! Många recept på denna blogg har också ett lägre köttinnehåll och fler grönsaker än många recept brukar ha - det är också ett sätt att dra ner på köttkonsumtionen!

Mat och klimat

Nytt år och många kanske får tankar om framtiden och funderar på löften om äta bättre eller göra något för miljön och klimatet. Enligt Världsbankens senaste rapport (sammanfattningen här) kan vi få ett så mycket som 4 grader varmare klimat redan detta århundrade med vår nuvarande takt på utsläppen och klimatarbetet. Det är tuffa besked - fyra graders uppvärmning innebär mycket stor påverkan på havsnivåer, jordbrukssystem, vattenförsörjning med mera, inom våra barns livstid. En situation som de inte varit med och skapat, men får ta konsekvenserna av. Så sent som inför klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009 tyckte man att 2 grader uppvärmning innebar oacceptabla risker (ja, fortfarande säger Världsbankens president att vi måste begränsa uppvärmningen till 2 grader, men frågan är hur realistiskt det är med tanke på att det inte händer tillräckligt för att detta mål ska uppnås). I en intressant debattartikel på DN funderar flera av mina nära kollegor över varför politikerna har så svårt att ta tag i klimatproblemen, samtidigt som andra vänner dragit igång Föräldravrålet, ett upprop över partigränserna för att få politikerna att ge klimatet högsta prioritet och göra det lättare för oss vanliga medborgare att leva klimatvänligt. Skriv på det du också!

Det är ju inte alltid så lätt för en vanlig medborgare att veta hur man ska göra för att vara mer klimatvänlig - vad vad man ska välja för mat till exempel, och frågan är mer komplicerad än man kan tro. Jag (Flora) var på ett intressant seminarium på jobbet på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förra månaden, där forskare summerade olika forskningsresultat med avseende på hur matproduktionen påverkar klimatet. Tänkte dela med mig av några av huvudpunkterna som jag inte hade helt klart för mig innan i alla fall.

För det första så ska man veta att utsläpp från matproduktion bara står för ca 25% av våra totala växthusutsläpp, där resor står för 33% och boende för ungefär 30%. Så eftersom alla behöver äta så finns det mindre utrymme för att minska på utsläppen i samband med matproduktion om man jämför med resor och boende, som ju också då släpper ut mer. Dessutom är det idag omöjligt att framställa mat utan att orsaka utsläpp av växthusgaser, eftersom de största utsläppen från jordbruk kommer direkt från marken och frigörs av att man brukar jorden helt enkelt. Fossila bränslen och konstgödsel utgör en jämförelsevis liten del av växthusgasutsläppen från jordbruket. En viktig lärdom av det är att vi måste bli mycket bättre på att minska matsvinnet, så att vi faktiskt äter upp den mat vi så producerar eftersom det sliter på miljön att producera den. Det har jag skrivit om tidigare här.

En annan viktig aspekt är också att äta mer mat som belastar miljön mindre, och mindre av mat som belastar miljön mycket. Kött är ju som bekant en produkt som belastar miljön mer, som jag också skrivit om tidigare, och att äta lite mindre kött ger snabbt en positiv klimateffekt. I Sverige idag går 70% av jordbruksmarken åt till foderproduktion till djur, vilket ju är en mycket stor andel. Vi äter ju lite väl mycket kött per person i genomsnitt i Sverige idag, även med tanke på vad som är hälsosamt, så där finns det flera vinster att göra på att minska sin konsumption. Argumentet att t.ex. nötkött produceras som en biprodukt av mjölkproduktion håller till viss del, men inte fullt ut - ca 65% av nötköttet som produceras i Sverige idag kommer som en "biprodukt" av mjölkproduktionen.

Mat som är närproducerad och i säsong belastar också i regel miljön mindre. I Sverige på vintern och våren kan det bli väl torftigt på grönsaksfronten, men får man då fokusera mer på frysta och konserverade grönsaker (faktiskt smakar t.ex. frysta haricots verts, som frysts in direkt efter skörd, bättre än de spensliga långresenärerna från Kenya man såhär års kan få tag på i butikerna). Det behöver inte nödvändigtvis bli jättedyrt att köpa närproducerat kött, det är lättare än man tror att besöka en lantgård och köpa kött eller beställa hem en låda med kött (och äter man mindre kött sparar man ju ändå pengar). Kan Petter som bor mitt i Stockholm utan bil handla enbart direkt från producenterna så kan alla! Jag fick en bok i julklapp: Lite dyrare mycket bättre mat nära i Uppland, som ger inspiration till att besöka gårdar i Uppland. Det finns också en bra matkarta för Uppland och på sidan Äkta vara finns en Sverigeguide med genuina matproducenter, samt länkar till ställen på webben där man kan beställa kött, fisk, grönsaker mm. hem. Säsongsmatens fördelar har jag skrivit om tidigare, och på sidan äkta vara finns smidiga listor över vad som är i säsong för tillfället. Även ursprungslandsmärkningen i affären ger ju en vink om detta - man kan ju t.ex. ha som princip att inte köpa mat som producerats längre bort än i medelhavsområdet, och att köpa från Sverige eller grannländerna under sommar och höst när det faktiskt finns produkter här hemma att tillgå. I boken mat och klimat finns också många bra tips och en genomgång av forskningsläget.

Slutligen ekologiskt - frågan på seminariet var om det verkligen är bättre för klimatet att äta ekologisk mat. Det finns idag inte ett entydigt svar på det, eftersom det är väldigt många olika faktorer som måste vägas samman för varje enskild produkt. Jag blev själv förvånad när jag fick reda på detta, eftersom jag vet att konstgödsel innehåller fossila produkter och därför har en påverkan på klimatet. Dock står konstgödel alltså för en relativt liten del av utsläppen i jordbruket, där huvudutsläppen orsakas av att man helt enkelt brukar jorden. Därför blir det så att ju mer jord man brukar, desto mer utsläpp blir det, och avkastning per hektar, som ofta är högre med konstgödsel och bekämpningsmedel, blir därför viktigt i ekvationen. Att försöka höja avkastningen per hektar vid ekologisk odling, särskilt för vissa grödor som ligger långt efter konventionell odling idag, är därför viktigt. Men att helt ensidigt fokusera på att höja avkastning per hektar blir dock för kortsiktigt och är inte en bra väg att gå, eftersom man riskerar att offra andra viktiga värden, som mångfald, livsmedlens näringsvärde och jordens långsiktiga bördighet. Kompromissar man med dessa faktorer riskerar man att få mer problem än positiva effekter långsiktigt. Kanske är det så att vi redan gått över gränsen för långsiktig hållbarhet i det konventionella jordbruket och att jämförelsen därför inte blir rättvisande.

Ekologisk odling har ju också många andra fördelar, både för miljön (främjar biologisk mångfald, ger mindre gifter i naturen och främjar mikroorganismer i jorden, som blir mer långsiktigt näringsrik etc.) och för människorna (t.ex. mindre gifter i maten och mindre hälsofarliga gifter som producenterna utsätts för). Forskningen har ännu inte entydigt bevisat att det är bättre för hälsan att äta ekologiskt, även om flera studier tyder på det. Framförallt finns det inte tillräckliga bevis på att rester av bekämpningsmedel i maten inte är skadliga för människor, särskilt när det används väldigt många olika medel på varje gröda, som alla kanske ligger under gränsvärdena men där man inte studerat "cocktaileffekten" av att få i sig många små doser av olika gifter.

Även om det kanske är för tidigt att försöka ställa om helt till ett jordbruk utan konstgödsel idag, så stimulerar efterfrågan på ekologiska produkter en långsiktig sådan omställning. Det finns många olika sätt att bevara jordens näringsinnehåll utan att tillsätta konstgödsel, och dessa sätt utvecklas ständigt. Bekämpningsmedel däremot, finns det redan idag många kostnadseffektiva och säkra alternativ till, som Jules Pretty skriver om i boken Pesticide Detox. Agro-industrins massiva reklamkampanjer riktade till producenterna leder dock ofta till en överanvändning av både pesticider och konstgödsel, vilket beskrivs bland annat i boken Matens pris. Därför kan det vara läge att visa matindustrin att konsumenterna efterfrågar annat än bara billig mat och bryr sig om hur den produceras.

Kolla även in länkarna i länklistan för mer om detta ämne!

Ärtsoppa i tryckkokare!

Många förknippar ärtsoppa med trista "korvar" från affären som man värmer upp, eller med skolkökets variant, båda tillsatsstinna smaklösa varianter av denna rätt som faktiskt kan vara mycket god i rätt tappning. Här kommer ett recept på ärtsoppa med en bit ekologisk kassler i, som vi tycker förhöjer smaken, men man kan även förstås göra den helt utan kött i så blir det både vegetariskt och veganvänligt!

I samband med detta recept tänker vi flagga för vad vi tycker är en jättebra grej, som sparar både tid och energi när man lagar mat - tryckkokaren! Denna är inköpt i Ungern (vi fick den i bröllopspresent av en ungersk vän till familjen) och vi är mycket nöjda med den, men det finns säkerligen bra varianter att köpa här hemma. Det kan tyckas lite skrämmande till en början att laga mat i tryckkokare, men bara man läser på ordentligt och följer instruktionerna, ser till att sänka trycket och är försiktig så att man inte bränner vid maten så är det en suverän kökspryl! Tänk dock er för innan ni köper en (kommer ni verkligen använda den? kanske bäst att låna en av någon först och se om det är er grej?) - och köp gärna en som även har ett vanligt lock så kan man även använda den som en stor kastrull.

Receptet kommer från boken "Tryckkoka maten" och är lite modifierat. De har purjolök och morot i sin ärtsoppa, men det blir alldeles för sött med morot i vår smak och istället har vi i mycket lök, vilket blir gott. Ärtsoppan är väldigt mättande, passar utmärkt som storkok, bra som matlåda och går utmärkt att frysa och tina. Dessutom är det riktigt nyttig och billig mat! För ett recept på ärtsoppa som inte kräver tryckkokare, se Vikis blogg. Vill ni ha mer recept på tryckkokad mat? Klicka här.

Ärtsoppa med kassler 
6-7 portioner

500 g torkade gula ärtor (blötlägg så att du täcker dem med vatten innan i några timmar, över dagen eller natten exempelvis)
1,5 liter vatten
2 gul lök
300 g kassler (det räcker bra för att ge smak åt rätten och man blir absolut mätt, helt onödigt att vräka på med mer kött i denna rätt)
1/2 kruka färsk timjan (snör gärna ihop timjan så blir den lätt att ta bort sedan)
1 tsk torkad timjan kan man ersätta den färska med, eller ha i lite av det också
1,5 tsk salt
svartpeppar

Blötlägg ärtorna i flera timmar innan, häll bort blötläggningsvatten. Skala lök, skiva den och lägg i tryckkokaren. Häll på ärtor, lägg i kassler i skivor, timjan (hopbunden med matlagningsgarn), och 1,5 liter vatten. Koka upp först och skumma av ordentligt, var dock försiktig så att du inte tar bort för mycket vatten när du skummar av - häll i lite extra vatten om du är osäker. Sätt sedan fast tryckkokarlocket, koka upp och när tryckkokaren börjat pysa ska det koka i exakt 23 minuter på högsta nivå (ställ en klocka!!). Stäng av plattan strax innan tiden gått ut, häll upp kallt vatten i diskhon och kyl ner tryckkokaren direkt. När den slutat pysa och du släppt ut trycket kan du öppna locket. Smaka av soppan med ev. mer salt och nymald svartpeppar, kontrollera att ärtorna är genomkokta, ta bort timjankvistarna. Är ärtorna inte genomkokta så koka soppan i några minuter till utan tryckkokarfunktionen. Rör om med en slev och sönderdela den nu mjuka kasslern med sleven i lite mindre bitar. Gör du såhär bör du inte få problem med vidbränd soppa.

Servera soppan med en rejäl klick skånsk senap som tillbehör och en ostmacka till. Pannkakor är knappast en idealisk partner till ärtsoppa i vår mening, man blir mätt på soppan och det som fattas är snarare mer grönsaker, så man kan exempelvis äta den här tomatsalladen från ett tidigare recept till. Annars får man se till att äta ordentligt med grönsaker till nästa måltid!

Övrigt: laktos- och glutenfri, uteslut köttet för vegetarisk/veganvänlig variant.

Säsongsmatens fördelar

Adrian och Freja är i Göteborg och hälsar på farmor och farfar - och jag har hela helgen för mig själv! Vad gör jag då - ja inte lagar jag mat i alla fall, det känns så tråkigt att göra själv nuförtiden, men bloggen ägnar jag gärna mig åt, och det får bli lite matfilosofiska inlägg...

I denna tid när man kan få tag på allting hela tiden - även jordgubbar mitt i vintern - är det egentligen upp till en själv att ta kontrollen och helt enkelt se till att man inte tillåter sig att köpa vissa saker när de är ur säsong. Varför ska man då göra det - varför inte bara unna sig jordgubbar mitt i vintern när allt är trist och grått? Vi tror på detta av flera anledningar. För det första är det förstås för att spara på resurserna eftersom det är mycket dyrare att odla i växthus mitt i vintern eller på andra sidan jordklotet för att flyga sakerna hit. Men det handlar också om att skapa någon slags struktur och ordning i tillvaron, att ta tillvara på årstidernas växlingar och göra något bra av dem. Att vänta på något gott förhöjer verkligen upplevelsen av de där frukterna eller grönsakerna när man väl får dem i säsong. Det skapar också incitament för att variera sig mer än man kanske annars skulle göra. Exempelvis äter vi ofta yoghurt eller gröt till frukost, men i juni har vi nästan alltid lite jordgubbar i den, i juli-augusti blåbär, sedan nektariner, sedan äpple september-mars (med äpple+kanel under december) för att övergå till torkad frukt, sylt eller fryst rabarberkräm tills man får färska jordgubbar igen. Så vi ser alltid direkt vid frukost vad det är för årstid ute!

Vi vill kunna visa Freja när hon växer upp hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, fyller man år i juni kanske smaken av jordgubbstårtan förhöjer själva födelsedagsupplevelsen, osv. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord.

Detta kan man förstås ta längre än bara när man skördar vad. Exempelvis blir kornas höstmjölk extra fet och mögelost gjord på denna mjölk hinner mogna lagom till jul - därför är det väl perfekt att unna sig ostbricka just under jul- och nyårshelgen, då den är som godast! Eller att potatis innehåller olika mycket stärkelse under olika delar av året. Det är därför färskpotatisen blir så god kokt, samtidigt som den blir klistrig och hemsk om man försöker göra potatismos av den. På hösten passar potatisen bättre till mos och att göra i ugn - visst känns det så också, att man vill äta lättkokt färskpotatis på sommaren medan man behöver något mer bastant, exempelvis ugnsrostade grönsaker, på hösten? Ofta är det precis sådär fiffigt. Fet fisk är i säsong under vintern, samtidigt som man behöver äta extra mycket fiskfett under vintern för att ögon och hud inte ska bli torra. Citrusfrukter är i säsong i förkylningstider, och sallad och primörer finns på sommaren då man gärna äter lättare mat. Äter man mat i säsong får man i sig grönsaker och frukt när de är som mest vitaminrika och hälsofrämjande. Det finns alltså även klara hälsovinster med att äta säsongsanpassat.

Att äta säsongsbaserat är med andra ord godare, nyttigare, bättre för miljön och roligare! Det är förstås inte alltid helt lätt att veta vad som är i säsong, och framför allt kan man hamna i att man vill laga ett recept med vissa saker som är i säsong men så innehåller receptet en massa andra ingredienser, som kanske inte är i säsong. Då kan man försöka byta ut en del saker om det går. Vi måste erkänna att vi ibland köper sallad, tomat, gurka, kryddväxter även på vintern eller våren, men vi försöker sluta med det för ofta ångrar man sig när man känner den fadda smaken på grönsakerna. Dock blir det lite hårt att äta mest frysta/konserverade grönsaker under flera månader på året och man faller dit eftersom man har en sådan längtan efter färska grönsaker. Vi försöker vara extra hårda med vissa saker som verkligen inte är goda ur säsong, vilket är i princip alla frukter och bär samt grönsaker som sparris, sockerärtor och haricots verts.

I denna blogg tänker vi ibland ha inlägg med "säsongsinspiration" är vi sammanfattar säsongens råvaror och markerar vi markerar även våra recept med höst., vår etc. när det passar. Annars är det bara att söka på vad vi lagade under en specifik månad! 

Släng inte mat - spara på pengar och miljön! Tips och idéer.

Att vara noggrann med sopsortering och kompostering är förstås viktigt för miljön, men forskning visar att slängd mat ger överlägset störst miljöpåverkan jämfört med andra sopor. All energi som har gått åt till att tillverka och transportera maten går då förlorad. Dessutom förlorar man ju pengar! Ändå slängs tydligen var 5:e matkasse som folk mödosamt släpat hem här i Sverige, riktigt chockerande! 35% av det matavfall vi slänger hade kunnat användas om det hanterats på rätt sätt och Livsmedelsverket beräknar att en tvåbarnsfamilj kan tjäna mellan 3000 och 6000 kr per år (d.v.s. kring en hel månads matbudget) på att äta upp mat som de nu slänger. Dessutom påpekar de att de flesta tror att de inte slänger så mycket mat som de i själva verket gör.

Vi brukar verkligen försöka vara väldigt noggranna med att se till att inget blir gammalt och behöver slängas här hemma, även om det förstås händer ibland att saker blir dåliga. Man får ta sig i akt redan i affären och inte köpa på sig för mycket mat, ofta gör man misstaget att planera för att äta både lunch och middag hemma och räknar inte med att det kanske blir över av någon av måltiderna eller att man bestämmer sig för att äta ute/blir hembjuden någon dag - och då har man plötsligt för mycket råvaror hemma. Butikerna gör också sitt bästa för att med sin skyltning få dig att köpa råvaror som du inte har planerat för att använda, som sedan lätt blir stående i kylskåpet.

Vi brukar ha mycket is i magen med mat som passerat bäst-före-datumet och litar på lukt- och smaksinnet när vi bestämmer oss för att använda råvaran eller inte. Denna sida har en del matnyttig information om hållbarhet på mat och försöker kämpa för att övertyga folk att inte slänga mat så fort datumet inträffat. Vi tycker inte heller att lite mögel någonstans på en råvara spelar någon roll om resten av den är oskadad, det är bara att skära bort. Några tips på vad man kan göra istället för att slänga mat kommer här, och vi vill uppmana bloggläsarna att dela med sig av sina egna tips i kommentarerna!

• Frukt som är omogen men redan öppnats - t.ex. melon, ananas, mango eller ett äpple, päron eller kiwi som man smakat på men som inte är gott blir perfekt till en snabb salsa! Detta gjorde vi häromdagen, då hade vi fått tag på en helt smaklös melon (tyvärr är säsongen förbi, men vi hade inte accepterat det ännu, nu har vi det!) och även ett äpple som var alltför syrligt för att någon skulle gilla det, då hackade vi ihop det, tillsammans med lite lök och tomat (som gärna också får vara ganska omogen) och blandade med olivolja, flytande honung, salt, peppar och citron (eller lime). Särskilt om detta får stå ihop sig någon dag så blir det en jättegod salsa som passar bra till mycket olika maträtter, fisk i ugn exempelvis. Har man örtkryddor hemma kan man med fördel tillsätta t.ex koriander, eller någon annan örtkrydda till salsan.
• Äggvita eller -gula som blir över om man gjort t.ex. egen glass, äggtoddy eller maräng där man bara behöver den ena ingrediensen kan man lätt frysa in i en liten burk - skriv på hur många gulor/vitor det är! Ha sedan detta i en omelett nästa gång du lagar en! Det spelar ingen roll om det är någon extra gula eller vita i omeletten för smaken...
• Brödkanter eller bröd som håller på att bli torrt kan man också frysa förstås. Håller en större bit bröd på att bli torr kan man skiva det och frysa in och sedan tina när man behöver rostat bröd eller vill göra varma mackor. Mindre brödbitar kan man skära i kuber och frysa in och sedan hälla direkt i stekpannan när man vill göra krutonger, t.ex. till vår italienska bönsoppa. Torrt bröd kan man också använda när man gör köttbullar eller biffar förstås, eller torka ordentligt och mal till eget ströbröd (då krävs en ordentlig mixer). 
• Blast och stjälkar av grönsaker brukar vi spara också i frysen och sedan göra en blastsoppa på några gånger om året. Det handlar om broccolins stam, de gröna bladen runt blomkålshuvudet, fänkålens gröna blad, sparrisens vedigare ändbitar och massor av annan blast som folk ofta rensar bort och slänger men som egentligen är fullt ätlig och ofta innehåller mycket nyttigheter. Släng in sådant i en fryspåse i frysen och när det samlats en ordentlig hög så lägg till potatis och t.ex. lite färsk broccoli och koka en soppa, smula ner lite getost i soppan och ät med gott bröd!
• Mjölk, juice och frukt (även avokado) som man har köpt lite för mycket av och som man befarar inte kommer ta slut innan det blir dåligt kan man göra en god smoothie på! Kommer recept här på bloggen så småningom!
• Grädde kan man frysa in i en plastpåse eller liten burk och senare hälla rakt i en sås eller gryta.
• Grönsaker som håller på och bli gamla men som man inte vill laga mat på just då kan man hacka och  slänga in i frysen råa, senare kan man göra gryta på dem. 
• Brände du oljan i pannan och vill hälla bort den, eller behöver du hälla av olja från någonting - släng det då i brännbart istället för att hälla ut i vasken. Olja innehåller mycket energi och brinner bra, den energin kan då tas tillvara vid sopförbränningen.
• Sist men inte minst har vi ju resträddar-maträtterna omelett, pyttipanna, pizza, chiligryta, stekt ris soppor, tacos, plockmat, mfl. som slukar slattar och rester av olika ingredienser! Till många av rätterna går det bra att frysa in exempelvis potatis, kött och ris för att sedan tina och steka på när man samlat ihop rester som räcker till en hel rätt. 
• Det finns också flera sajter på nätet som erbjuder recept på rester, bland annat sajten som tipsades om ovan.

Så - det var dagens moralpredikan från Flora och Adrian (som här hemmavid ibland kallas för "pappa slasktratt" eftersom han tenderar att äta upp allt som Freja ratar...)

Köttfilosofi - tankar kring hållbar köttkonsumtion

Vi håller på och förbereder oss för en kortare resa och äter upp rester i kylen, därför blir det tyvärr inga recept denna vecka på bloggen! Passar istället på och diskuterar lite om matfilosofi som ligger oss varmt om hjärtat, och tänkte börja med kött. Idag fick vi köttlådan vi beställde förut (se detta inlägg). De skulle leverera i Uppsala och Stockholm och eftersom de åkte förbi Märsta fick vi levererat hit, åkte och mötte dem vid Coop bara 5 minuter bort - smidigt! Snyggt och prydligt förpackat och uppmärkt med vilken styckningsdetalj det är (mycket viktigt), var djuret är fött, uppvuxet, slaktat och styckat. Köpte lite extra korv till samt ett paket lammentrecote. In i frysen med alltihop!

Vår köttfilosofi består av fyra principer som vi tycker är viktiga när vi nu bestämt att vi vill äta kött:

1. Endast kravmärkt kött (fast vi gör undantag för mindre gårdar där vi själva kan besöka och resonera med ägarna om hanteringen, eftersom Kravmärkning kan vara dyrt och kostsamt och inte är en perfekt märkning på något sätt). Det finns många anledningar till att det är viktigt för oss, dels att bidra till bättre djurhållning (som Krav även om det inte främst fokuserar på djurhållning åtminstone bidrar till), bidra till att man inte använder bekämpningsmedel i djurproduktion (eftersom de får ekologiskt odlad mat) och att man tar tillvara gödsel och strävar mot ett oberoende av fossila bränslen, bidra till mindre antibiotikaresistens och mindre antibiotika i maten och i naturen genom att man inte ger antibiotika i förebyggande syfte, bidra till att djuren äter ett mer naturligt foder (naturbeteskött - att kor äter främst gräs t.ex. istället för kraftfoder), bidra till att köttet får en bättre fettsammansättning (köttet får mer Omega-3 fettsyror om korna äter gräs), mm. I Sverige har vi bra regler kring köttproduktion jämfört med de flesta andra länder, och alla bönder har krav på sig att ta tillvara gödsel och inte ge antibiotika i förebyggande syfte. Dock tycker vi att vi genom att välja Kravmärkt visar att detta är frågor som är viktiga för oss, vilket förhoppningsvis bidrar till strängare regler för all djurproduktion. Vill ni bli övertygade om att djurhållningen i de flesta fall är riktigt illa - läs t.ex. "Döden i grytan" eller "Matens pris" - se länklistan intill.

2. Hålla en relativt låg köttkonsumtion - anledningarna till detta är också många, främst att det inte är hållbart att alla äter jättemycket kött på jorden. Det finns faktiskt, i motsats till vad många tror, tillräckligt med resurser i världen för att föda en befolkning på 10 miljarder (mer än så verkar det inte som att vi blir enligt prognoserna), men då kan alla inte äta massvis med kött. Forskarna är också rätt överens om det inte heller är hälsosamt att äta för mycket kött, utan man mår bra av en balanserad kost där man äter även andra typer av protein samt grönsaker, kolhydrater och fett. Det är inte lätt att veta vad som är en hållbar köttkonsumtion, men en siffra som SLU-kollegor har kommit fram till (se bland annat boken Mat och Klimat, länk här intill) är mellan 20 och 40 kg/person/år. I Sverige har köttkonsumtionen istället ökat med 50% de senaste 20 åren till - håll i er - 86 kg/person/år!! Det är helt klart en ohållbar och ohälsosam nivå på den konsumtionen. Vi försöker satsa på 50 g kött per dag i genomsnitt (vissa dagar blir det helt vegetariskt, vissa dagar blir det kanske en större köttbit) - det blir ca 18 kg/person/år, vilket känns bra för oss. Nu väger vi inte köttet på våg eller så, men vi försöker tänka i dessa banor och det är ganska lätt att uppskatta på ett ungefär hur stora portionerna är trots allt.

3. Äta olika delar av djuret - inte bara filé och kotlett exempelvis. Vi försöker köpa ett helt eller halvt djur med lite olika styckningsdetaljer och göra grytor, soppor och stekar samt använda färs. De "fina" bitarna av djuren är ju bara en liten del av hela djuret, och det känns rimligast att främst att äta andra delar av djuret till vardags och äta "finbitarna" när det ska vara lite extra festligt någon gång ibland. Säkert finns det också hälsoeffekter av att äta blandat även här, där man får i sig olika saker från olika slags kött, även om det inte forskats mycket på detta än.

4. Försöka köpa närproducerat och i säsong, samma som med grönsaker. Med kött köper vi gärna mycket på en gång och fryser in och då är det roligast om man själv kan bege sig till gården och få en känsla av vart maten kommer ifrån. Det finns säsonger även för kött - exempelvis är hösten den naturliga säsongen för lamm och även förstås för vilt, liksom senvåren är säsong för kalv. Om man fryser in kan man ju äta även lamm till påsk exempelvis, bara det inte prompt ska vara färskt då.

Detta är alltså våra fyra kött-principer som vi försöker hålla oss till. Man skulle förstås kunna ha fler och andra principer, men dessa är viktigast för oss. Man kan förstås välja bort kött helt och hållet, och äta helt vegetariskt eller bli vegan. Vi ser dock inget egentligt etiskt problem med att äta kött, plus att vi tycker det är gott förstås, utan problemen är främst dagens djurhållning och dagens höga köttkonsumtion - och dessa problem jobbar man på att komma tillrätta med om man stödjer ekologiskt och försöker hålla en lägre nivå på konsumtionen. Vi vill därför stötta just utvecklingen mot detta. Det är ett faktum att mycket av det svenska köttet är en biprodukt av mjölkproduktionen, och därför behöver ju inte alla vara vegetarianer, även om det är långt ifrån ett problem idag förstås. Veganer löser ju detta dilemma genom att inte äta animaliska produkter alls, men i Sverige idag är det verkligen svårt att vara vegan, både när man ska äta ute och ifall man vill äta grönsaker i säsong. Nä, ifall vi bodde i Indien eller kanske i Kalifornien eller Kapstaden så skulle vi kunna vara veganer, men här i Sverige känns det för svårt. Även om djurhållningen kan lämna övrigt att önska även på Kravgårdar så finns det problem med allting och man kan inte använda att något inte är perfekt som ett argument för att inte göra så bra man kan under tiden, anser vi. Vi använder inte heller olika "ersättningsprodukter" för att försöka ersätta kött (t.ex sojafärs). Detta för att att sojaproduktionen i sig är problematisk och vi känner att eftersom vi ju äter kött så behöver vi inte ersätta det med något när vi lagar vegetariskt, utan äter då gärna ärtor, bönor, linser, svamp, ost och mjölkprodukter som proteinkälla (plus att vi inte tycker ersättningsprodukterna är särskilt goda...).

Det finns också olika åsikter om vilka djur man ska äta mer av än andra, men här är forskningen än så länge ganska kluven. Det finns mycket som talar för att nötkött orsakar den största påverkan på naturen och den värsta klimatpåverkan. Samtidigt är kor gräsätare och betar oftast på marker som inte kan användas för jordbruk, så det känns som ett större energislöseri att äta djur som gris och kyckling som äter mat som vi själva skulle kunna äta direkt istället. Svenskt naturbeteskött bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald och är en viktig del av ett ekologiskt jordbrukssystem där korna bidrar med gödsel. Kyckling och gris får ofta foder som baseras på soja, vete, majs och andra grödor som man behöver odla på fält där man istället skulle kunna odla mat till människor. Kycklingproduktionen är riktigt hemsk på många olika sätt, och tyvärr kan ekologisk kyckling nästan vara svårt att hitta - men jag rekommenderar verkligen alla att testa en Bosarpskyckling om ni inte har gjort det. Det är jättegott och otroligt drygt eftersom köttet har en helt annan kvalité i och med att kycklingarna fått leva mycket längre, fått röra på sig och äta upp sig långsamt - man kan tycka att det är dyrt men det har hänt att en enda kyckling blivit 8 portioner mat. Hellre lite mindre kött men av god kvalité är ju vår devis. Och eftersom det finns ganska lite efterfrågan på ekologisk kyckling och fläsk (förutom på julskinka tydligen...) så känns det också viktigt att stödja den produktionen. Lamm slutligen är troligtvis det allra bästa i köttväg - de betar ju också gräs och lever ganska naturligt jämfört med andra slaktdjur, plus att de har mindre klimatpåverkan. Många har fördomar om att lamm skulle smaka dåligt eller smaka kofta - då har man inte testat fint ekologiskt lammkött av bra kvalité tror vi.

Sedär, det blev en ganska lång utläggning om detta, nu är vi nyfikna på er bloggläsares reaktioner och egna idéer kring detta!